Ridlektion #1

Idag hade vi då lektion. Det är såna här dagar som man inser att ridhus är en jättefin uppfinning!

Eldas var taggad, han lämnade de andra och käket när jag kom ut i hagen.

Hallå eller!?!

Jag insåg att jag visst var jättetidig och snabb idag så Eldas fick massa flätor för att fördriva tiden. Både man och lugg blev flätade. Svansen var redan flätad, tänkte ha den flätad nu ett tag. Det blir så mycket is och skit annars. 

Han fick t.o.m. en liten dressyrbulle haha. Eldas: dressyrhästen

Så bar det då iväg. Eldas har tydligen fått för mycket beröm för att han stått så still vid uppsittning för idag skulle han inte stå still. Sen när jag precis hoppat av från pallen och hade ena benet sådär graciöst över sadelvalvet så gick han iväg. Där hängde jag som en sprattlande fisk eller nåt. Inte mitt vackraste ögonblick. 

Min instruktör heter Regina och eftersom det var första gången idag pratade vi innan. Jag berättade om Eldas och vad jag ville ha ut av det hela. Regina konstaterade att vi ska jobba mycket i skritt och trav så att allt sitter ordentligt där innan vi går visare. Det var lite stökigt i ridhuset med andra hästar så det var inte ultimat, men det gick bra. Vi red mycket övergångar: skritt-halt-skritt-trav-skritt-halt osv. I halterna skulle han stå helt still och inte börja gå förrän jag ville. Jobbigt sa Eldas. Det gick bra ändå, han var duktig och skötte sig. Visst fick han damp några gånger och började backa och bli frustrerad, men väntar man bara ut honom så ger han sig ju. Det var en himla nyttig lektion och jag tyckte hon var suverän! Hon kunde läsa av vilken nivå vi är på och hur vi behöver jobba. 

Eldas var genomsvettig efteråt. Inte för att vi sprang och red hårt, det gjorde vi absolut inte, utan för att det var så mentalt krävande och han stirrar upp sig. Som mest travade vi ett varv på volt sammanhängande, sen skritt och halt däremellan. Men det rann svett av honom. Jobbigt att tänka. Mindre jobbigt att bara få springa på. 

Sen skrittade vi tillbaka till stallet. Jag hoppade av sista biten så jag fick tillbaka lite känsel i benen, inte så varmt ute idag. 

Det är inte helt enkelt att ta kort på en Eldas som helst ska krypa upp i knät och kramas. Regin tyckte för övrigt att Eldas var störtgosig. Hon tyckte dessutom han var väldigt fin i kroppen, ser mer ut som någon irländsk sportponny tyckte hon. Ja kung Eldas är superfin!

Sekunden efter kliver Linus in i bild och beter sig som en häxa. Han försökte hota bort alla från maten och ungefär ingen lyssnade på honom. Men bra försök. 

Eldas hittade nåt intressant på åkern och var på väg i diket. Knäppis.

I stallet fick han en varm fleecefilt och käk. Han fick stå inne och torka lite så han slipper gå ut i kylan.

Det var dagens äventyr. Riktigt roligt och taggande. I morgon blir det en tur ut i snön, kanske i sällskap av ponnyligan. Vi får se.