torsdag 16 februari 2017

Vem har lärt mina hundar saker i smyg? Välkommen åter i så fall!



Jag har ju plötsligt börjat träna mina hundar mer. Vi gör lite vettiga saker. "Åh varför då?" kanske ni tänker. Jo, mamma och pappa kommer få hem en hundvalp om någon månad. Då sa jag till mamma lite på skoj:
"Åh då kan mina hundar lära honom allt de kan".
Sen började jag tänka på vad de skulle kunna lära ut. Typ, hoppa högt, springa snabbt, morra på ingenting och bita pappa. Ingen imponerande meritlista.
Ibland kan de inte ens sitt.

Så har vi då börjat träna lite. Sitt funkar oftast. Eller, de sätter sig men är man inte snabb med belöning så lägger de sig, särskilt Charlie. Han kanske inte har koll på vilket som är sitt och ligg riktigt. Men ligg kan båda.
Nu har vi provat upp på pall och de går upp med framtassarna. Just nu tror jag den är för hög för baktassarna också så vi får mellanlanda på något lite lägre innan vi fortsätter.
Att sitta kvar på marken tills man får godisen kan båda nu. Charlie håller på att explodera men han håller sig kvar.

Så skulle jag testa "stanna". Alltså sätta dom, gå en bit ifrån, och beröm. Men alltså.. det kunde dom redan (?). Det har jag aldrig tränat. Kan lämna dom i köket och gå in i vardagsrummet (de ser mig hela tiden) . Det funkar en och en och det funkar med båda. Charlie fuskar ibland men går jag emot honom så börjar han om av sig själv. Vem har lärt dom det egentligen?

Igår kväll körde vi SVÅR tålamodstest. Färskfoder är det bästa i världen. Charlie slår volter när det är dags.Igår la jag honom och radade upp färskfodret framför honom. Han fick lov att vänta på varsågod. Han starta en gång och jag sa "app", så la han sig igen och väntade på varsågod. Han höll på att både implodera och explodera samtidigt, men han gjorde det. Duktig!

Jag försöker lära dom godis på nosen-tricket. Men nej, de låter mig inte lägga nåt på nosen och blir arga om jag håller i dom. Men skam den som ger sig.

Sitt och ligg kommer vi nog få tjata hela livet antar jag.

Haha skulle prova lite fritt följ med Charlie inomhus. Jag hade en godis i handen så han visste att jag hade den och gick fram och tillbaka och visade att han skulle gå med mig. Alltså.. han följde ju med vid min sida men han skuttade och studsade fram. Undrar om det ger pluspoäng i fotgående?

Enda tråkiga är att båda blir väldigt låga vid korrigering och är känsliga. Räcker att harkla sig så blir dom ledsna och låga., Har jag skickat Pixie till korgen för att jag ska träna med Charlie så halvkryper hon fram till mig när det är hennes tur. Hon blir jättelåg. Vet inte riktigt hur jag ska lösa det. Charlie blir låg när jag skickar iväg honom men blir glad när han får vara med igen. Svårt med känsliga hundar och trist när deras kroppsspråk ser ut som om jag brukar ge dom stryk. Pixie är värst där eftersom hon inte riktigt släpper det låga så som Charlie gör. Får se hur jag ska lösa det. Tränar jag Pixie och Charlie kommer och jag ber honom gå och lägga sig så hukar Pixie ihop och är på väg till korgen. Lillgumman!

lördag 11 februari 2017

Lära sig svälja piller, vare sig man vill eller inte

När jag var yngre hade jag jättesvårt för att svälja tabletter. Alvedon fick delas i fyra delar och jag tyckte ändå det var för stort. Jag fick kväljningar och tyckte det var riktigt obehagligt. På bilden ser ni de mediciner jag tar varje dag. Alla tabletter, en del stora depottabletter. Så ja, man kan säga att jag lärt mig svälja tabletter. Det blev liksom tvunget när jag blev sjuk. Det går ju inte att dela på såna där plastiga saker med massa kulor i. Jag tycker fortfarande det är obehagligt, men det går okej.




Igår kom mitt nya mobilfodral. Älskart! Om inte mopsar vore en sån sjuk hundras skulle jag lätt skaffa en.

Igår skulle jag också montera skärmskyddet. Det är sånt mjukt som man använder massa vatten när man monterar. Jag blir lite knäpp om det hamnar hår eller damm under. Ja ni kan ju gissa hur jag slet. Jag drog nog av det där jäkla skyddet och började om minst 10 gånger. Alltid fastnade det något litet minihårstrå eller damm under. Jag vet ju att jag skulle irritera mig på det varje gång så det var bara att kämpa vidare och börja om... och börja om... och börja om. Det tog nog totalt 2 timmar att få på det och ändå är det inte 100% perfekt, men tillräckligt bra. Sånt skulle elaka ungdomar få syssla med. Varsågod, här har du 10 mobiler och 10 skärmskydd. Det ska sitta rakt, inga bubblor, inga hårstrån och inget damm. Lycka till!

Ikväll blir det tjejkväll. Ska bli skoj! God mat och gott sällskap.

torsdag 2 februari 2017

Första dagen på arbetsträningen

Ja igår var första dagen. Det var mer en infodag, gå runt på arbetsplatsen, känna sig vilse, ja sånt som hör till. Chefen hade avsatt 3 timmar för mig, hur snällt som helst. Hon verkar himla bra faktiskt och jag fick förtroende för henne.

Arbetsplatsen är stor, sitter typ 150 pers där. Många gångar att gå vilse i. I morgon ska jag sitta bredvid en tjej och lära mig det jag ska jobba med i början. Jag ska ändra befintliga avtal nu i början. De tror att jag kommer kunna jobba självständigt efter i morgon och det ska nog gå bra. Vi har 3 timmar i morgon till genomgång, kanske inte behövs så länge.

De är väldigt måna om att det ska bli bra för mig. Jag får bestämma arbetstider. Jag får säga till när jag är redo för fler arbetsuppgifter. Allt jag gör är liksom utöver verksamheten och blir en bonus för dom. Det finns inga krav på att hålla ett visst tempo osv. Jag har varit öppen och ärlig om min problematik och de var väldigt förstående. Jag tror nog det kommer bli bra faktiskt. Det känns bra.

Gällande sockret är jag inte på tåget just nu, men har inte gett upp hoppet och tänker hoppa upp igen. Dock såg jag massa fällor på jobbet.
Monster 1 är kaffemaskinen. Jäkla kaffemaskiner. Det är en såndär moderna där man kan få 10 sorters kaffe + choklad + chokladkaffe. Förhoppningsvis gör min rädsla för mjölk och ont i magen att jag håller mig därifrån.
Monster 2 är att de 2 gånger i veckan får färsk frukt. Det ligger frukt i skålar lite överallt. Nu är väl inte frukt världens undergång, men ändå.
Monster 3 är fredagsfika då man får morgonfralla. Bröd liksom...fralla... Kanske kan säga att jag inte tål gluten?
Nu lägger jag ju upp arbetstiderna så jag kan välja att undvika rasterna, vilket jag gör nu i början, men sen bör jag ju vara social och vara med på raster.

Igår var jag i alla fall helt slut i huvudet när jag kom hem. Var ett under att jag ens hittade hem. Jag gick och la mig strax efter 20. Idag har jag varit seg men har inte sovit bort dagen iaf. I morgon börjar jag 13 igen, det blev så eftersom jag ska sitta bredvid. Sen kommer jag börja 11, och sen 10 när jag ska vara med på fikat.
Det kommer nog ta en stund att komma in i rutiner. Jag menar, bara att prata med folk är ju skrämmande. Men sen blir det nyttigt att få lite normalitet i livet och vardagen. Det blir nog bra, läskigt men bra.