Ska det verkligen behövas vakter på bio?

Med tanke på senaste tidens aktiviteter i Malmö kommer vakter säkerligen införas på bio. Stanna upp och smält det ett tag. Vakter..på bio. Vi pratar inte bank, guldsmedsaffär eller oro för rånrisk. Vi snackar inte heller missbrukarboenden eller dagverksamheter för psykiskt sjuka. Vi snackar bio. Ni vet, dit man går för att kolla film, kanske äta lite godis, kanske hångla med sin date.

Nej i Malmö kan man bli misshandlad om man går på bio. Man kan få hela filmen förstörd av ett gäng snorungar som kastar saker omkring sig, gapar och för väsen och kallar dig hora. Vågar man trots allt ställa sig upp och säga ifrån, ja då blev du nerslagen och söndersparkad. Så vem vågar säga ifrån? Om man visste att man skulle backas upp av resten av biobesökarna så skulle jag kunna vara först och säga ifrån. Scenariot skulle dock troligen bli att jag står själv och piper framför ungdomsgänget som kallar mig diverse saker och kastar dricka i ansiktet.

Fenomenet för också med sig en annan aspekt. Då det verkar vara Malmö som är värst drabbar tänker man osökt på invandrare. Unga invandrarpojkar som drar runt i gäng och förstör. Det bidrar till främlingsfientligheten och hatet mot invandrare. Folk skiter i om "Pontus" är gängets ledare, eller om 75% var svenska killar, det kommer ändå att kallas invandrargäng. Grattis SD.

Hur har killarna råd att hålla på såhär? Jag menar, det är rätt dyrt att gå på bio ändå. Det kostar väl runt 100 spänn per person. Då vill man väl se filmen? De själva får ju inte heller nåt ut av biobesöket. Vill de bara mucka kan de väl göra det alldeles gratis på nåt annat ställe? Nu betalar de 100 kr för att inte se ett skit av filmen och kanske bli utjagade.

Men tro inte att det bara är besökare som drabbas. Nej personalen också. De får ta emot kränkande ord, hot och våld. Värst är det när de försöker vidhålla filmens åldersgräns. Det är väl inte så populärt bland småkillarna att inte få komma in.

Så, vad beror det på då? Är det misslyckade föräldrar som förlorat kontrollen över sina ungar. I jobbet har jag sett flertalet ensamstående invandrarkvinnor bli totalt överkörda av sina söner för att de måste ta pappas plats som man i huset. Problemet är att de är för omogna för ansvaret.
Är det föräldrar som skiter i sina ungar, som låter dom driva fritt?
Eller ska vi skylla på samhället? Borde det finnas fler ungdomshäng att gå till på kvällstid? Skulle snorungarna sköta sig där?
Vart finns respekten för andra människor? När blev det ett kvällsnöje att mucka med folk?

Hur kan man då motverka problemet? Man kan ju inte vägra sälja biljetter till alla män under 30, eller invandrarkillar, eller de som bara ser stökiga ut. Men man kanske kan jobba för att splittra gänget? De får sitta parvis utspridda i salongen istället för alla 10 på samma ställe. Jag tror ju att attityden sitter i gruppens trygghet. Särar man ut en från resten kommer han inte vara så jäkla kaxig. Så kanske bara sälja biljetter i sällskap om två eller max tre personer? Jäkla trist för det där skötsamma innebandylaget som är i stan på cup förstås. Eller vakter som sagt? Vakter inne i biosalongen under filmvisning också? Fast hur kul är det att gå på bio om det ska bli bråk varje gång? Hur många vakter behövs för att slänga ut 15 hormonstinna idioter?
Man kanske kan bli portad? Men då får personalen ta skiten istället och hur ska kontrollen ske? Är ju inte säkert det är bråkstaken som köpt biljetterna.

Kan vi inte bara bunta ihop alla idioter och slå den ena med den andra? Ligisterna får egen visning så kan de ju härja med varandra bäst de vill?

Eller starta en bioklubb där man får poäng om man är snäll och de med höga poäng får särskilda visningar så det är lugnt där i alla fall?

Så vad kommer härnäst? Nu behövs vakter på bio, vad händer sen?  Sjukhus är avklarat redan, mataffärer är nog på gång och har säkert redan införts på vissa ställen. Gymet? Fast där lär man ju inte mucka frivilligt bland biffarna förstås.

Nej jag tycker det är förjävligt helt enkelt. Jag skiter i etnicitet på förövarna, något måste göras. De här unga männen kommer knappast växa upp till laglydiga, artiga unga män. Så vad gör vi?

Eländiga stackars hund

Om någon undrar hur en ganska hårlös hund ser ut i duschen så får ni svar på frågan nu. Nakenfisar ser också eländiga ut. Hundplågeri är det.

Ni får en torrare version också

Grattis mormor

Hoppas man får tårta i himlen också

Bully - magstark dokumentär om mobbing

Då har jag gjort det igen, hittat en dokumentär om barn och gråtit förtivlat. Om ni missade dokumentären Bully så går den att se på SVTPlay till den 26:e och missa den inte!

Jag vet inte varför den här dokumentären berörde mig så enormt mycket, kanske för att jag är lycklig över att jag slapp undan själv, kanske för att vänners barn far illa eller kanske bara för att det inte är svårt att leva sig in i hur de här barnen har det. Jag lyckades hålla tårarna borta i 10 minuter av dokumentären på 1.5 timma. Det gick inte att skydda sig mot känslorna.

Dokumentären handlar om barn som mobbas i USA, deras föräldrar och ett samhälle som bara tittar på. De utsatta blir kallade öknamn, blir slagna, sparkade, spottade på, förnedrade och utfrysta. Skolorna säger att ja mobbing förekommer överallt men det är inget större problem på deras skola. Det har de mage att säga när ett barn tagit sitt eget liv p.g.a. situationen i skolan. Hur kan de ens leva med sig själva?

Kan ni föreställa er hur det vore att varje dag tvingas till en plats där du vet att du kommer få stryk? Där du vet att alla talar om hur ful du är, att de ska knivhugga dig, misshandla dig, att du är totalt värdelös? Att sitta instängd i en trång buss där någon tar strypgrepp på dig, någon hugger dig med en penna, andra slår dig och de som sitter för långt ifrån hejar på. Det händer inte någon extra stökig dag, det är varje dag, varje gång du kliver på den där bussen vet du vad som väntar. Hur modiga är inte de här barnen som trots allt kliver på bussen varje dag?
Eller tänk att gå in i ett klassrum och sätta dig och alla som sitter i din närhet flyttar sig. Du blir ensam kvar i mitten som om du vore pestsmittad.

När problemet påtalas står någon handfallen kärring där och blir arg på mobbingoffret som inte är så jäkla sugen på att skaka hand och bli vän med sin mobbare. De möts av attityden "nej men lilla vän så får han väl inte säga till dig". Jag blev bara rent ut sagt förbannad. Ska det vara så svårt att göra något? Låt mobbarna bli utestängda från bussen, då måste deras föräldrar engagera sig lite i sin unge, annars kommer ungen inte till skolan. Kan de inte sköta sig på rasterna kanske de inte ska ha fri tid på rastgården? Snor de kläderna från folk i omklädningsrummet så de måste gå ut nakna så får väl en lärare finnas på plats i omklädningsrummen? Vad gör gympaläraren när barnen byter om?
Nej de tar in mobbarna på kontoret och talar "allvar" med dom. Jajamen.. beteendet har fått hålla på i 4 år men det räcker nog med ett samtal..igen..
Ibland förstår jag hur skolskjutningar kan förekomma. Jag förstår att barn hamnar i en situation där det inte finns någon väg ut. Vad ska de göra? De går till sitt personliga helvete varje dag.

Jag är glad över att jag inte vill ha barn. Jag vet inte om jag hade vågat släppa iväg dom till skolan. Jag hade inte klarat av att hantera situationen på ett vettigt sätt om mitt barn blev mobbat i skolan. Jag tror reptilhjärnan hade tagit över och det hade slutat mindre bra. Jaja mobbarna mår dåligt, det hör vi ju hela tiden. Ger det dom rätten att driva andra barn in i döden då? Kan ni tänka er att hitta ert barn hängande i garderoben?
Jag hoppas att inget barn i min närhet blir en mobbare. Jag skulle skämmas så otroligt å dess vägnar och fundera på var uppfostran gick snett.

Så vad ska man göra? Jag vet inte.. men föräldrar måste kunna skicka sina barn till skolan och känna att det är en trygg plats. Inga barn kan tillåtas bli fysiskt eller psykiskt misshandlade på det sätter, det är bara oacceptabelt.
Samma gäller förstås i vuxenvärlden också, på arbetsplatser, i grannskapet eller föreningar. Skillnaden där är väl att som vuxen har man lite lättare att komma ur situationen, man kan byta jobb eller flytta, även om man inte borde behöva. Men ett barn måste gå i skolan och om det bara finns en skola i stan?

Se dokumentären. Visa den i skolor. Prata med barnen. Låt inga fler barn drivas till självmord medan vuxna står bredvid och tittar på. Låt inte de bortgångna barnen ha kämpat förgäves. Jag hoppas de har fått frid där de är nu.

Finns onda barn eller är de missförstådda och trasiga?

Jag hoppade runt på youtube och fastnade i en dokumentär. Alla som känner mig vet att barn inte är min starka sida men jag måste erkänna att den här dokumentären gjorde så sjukt ont i hjärtat och tårarna flödade.

Den handlar om en liten flicka. En "ond" liten flicka. De har filmat henne i samtal, hon är väl runt 6-7 år kanske. Hon är söt som socker med klarblå ögon men ur hennes mun kommer rent hat. Hon berättar hur hon planerar att döda sin bror och sina adoptivföräldrar. Hon berättar hur hon plågar familjens djur och hur hon misshandlar sin bror. Då pratar vi inte syskonbråk utan misshandel på riktigt. Hon säger det rakt av som om hon pratat om vad hon gjort i skolan under dagen. Det är lätt att tappa bort all empati för det rena hat hon visar mot världen.

Men hon berättar också att hon från ett års ålder blivit utsatt för övergrepp av sin biologiska pappa. Hon berättar att det gjorde ont och hon blödde. Hon har begått övergrepp på sin bror genom att nypa, klämma och sparka hans kön. Hon pratar om vagina och penis, är det vanliga ord i den åldern?

Här ser vi produkten av en annan människas vidriga handlande. Vem vet, han kanske blev utsatt som barn men som vuxen bör man kunna ta ansvar för sina handlingar så det är inget försvar. Den här lilla tjejen kan inte knyta an till någon, hon litar inte på någon och hon vet inte hur man älskar någon. Hon är så trasig och det gör ont att se det.

Ännu värre är det när man börjar fundera på hur många barn som är i hennes situation nu idag, precis nu. Det är för enkelt att yngla av sig. Det känns så orättvist att det finns människor som kämpar för att kunna få ett barn, bra människor med kärlek i hjärtat och sen finns det monster som inte ens behöver anstränga sig. Hur blir de här barnen om de växer upp utan att synas för omvärlden? Om de aldrig får bearbeta sitt trauma och lära sig hantera sitt mående utan att bli våldsam?

Jag blir bara så ledsen. Människor ser sig själva som högre stående varelser men vi är mer primitiva och hänsynslösa än vilket djur som helst. Jag hoppas samhället, vi alla, tar mer ansvar för barnen där ute. Man måste våga anmäla, säga ifrån, om man tror att ett barn far illa. Nästa gång man pratar om en ond unge kanske man ska ta sig en funderare till varför det blivit så.

Vuxit eller växt?

Språkpolisen i mig morrar när jag ser att man använder ordet växt istället för vuxit i text. I min värld är växt talspråk och vuxit skrivspråk. Jag vet att båda är ok att använda men jag tycker det ser fult och slarvigt ut med växt. "Han har växt upp" v.s. "Han har vuxit upp".

En annan sak som främst yngre har svårt att skilja på är de, dem och dom. Är man osäker är dom ett säkert kort, men det finns tydligt överanvändande av dem och det irriterar.
"Dem tyckte om maten" Hör man inte att det låter helt galet? "Dem spelar hockey"

Därför äger 80-talsfilmer

Jag har 80-talsperiod just nu. Kör lite maraton på finfina thrillers från detta fantastiska årtionde. Stackars alla som missat de här kulturskatterna. Nåja.. här är saker som skiljer 80-talsfilmer från nutida filmer, vilket gör dom mer eller mindre awsome!

* Kvinnorna är översminkade och har enormt hår men inga silikontuttar eller ankläppar. Alla kan också använda ansiktsuttryck så man inte opererat sönder ansiktet ännu.

* Specialeffekterna är ju fantastiska. Man ser rätt tydligt att de inte slår varandra, blodet sprutar åt alla håll men man får inte se massa äckel. Det är inga närbilder på hur någon tuggar av någons finger. De värsta scenerna får man fantisera ihop själv då kameran zoomar ut och man istället får höra ett skrik.

* Kläderna..åh de är ju to die for. Alla lyxdamer har långa svepande morgonrockar i siden, byxdressar i skumma färger och tonåringarna såg ut som..ja..lodisar.

* ALLA röker, överallt och hela tiden. Man röker i väntrummet på sjukhus, inne på polisstationen, inne på kloster (ja en nunna tjuvrökte). Man röker i sängen, vid köksbordet, i bilen, i affärer ja precis överallt.

* Snusk.. folk tror att dagens filmer innehåller massa snusk. Jag måste nog säga att man var värre på 80-talet. Men det är liksom stämningsfullt.. saxofonmusik i bakgrunden, levande ljus, öppna fönster med långa fladdrande gardiner, sidenlakan. Folk springer nakna lite hur som helst också, var väl inte så noga helt enkelt.

* Tekniken. De sitter framför tjockskärmar till dator och skriver in vit text på svart bakgrund samtidigt som det blippar lite här och där...ohhhh. Mobiltelefonerna sitter fast i bilarna och är enorma, ja i de filmer där man har mobiltelefoner. En "gameboy" är större än en ipad. Älskart!

* Romantiken flödar. Tänk om dagens karlar betedde sig som dom gör i en 80-tals film. åhhh

Ja jag är kär i 80-talsfilmer just nu. Ni borde ta ett 80 maraton någon dag och känna nostalgin komma. Men kanske inte om ni försöker sluta röka.
Undrar vad som hände med en del stora namn som bara försvann där. Fast det är roligt att se hur små dagens stjärnor var då.

Min defekta hund

Jag vet inte riktigt vad de gjorde på produktion när Pixie skapades men de glömde en hel del saker. Jag var på återbesök hos veterinären igår gällande skendräktighet. Eftersom hon sett lite svullen ut i ena ögat bad jag veterinären kolla lite. Ja det gjorde hon och kom fram till att Pixie har för låg produktion av tårvätska. Hon har inga sår eller så men är torr i ögonen.
Happ... Vi ska tillbaka i slutet av månaden för att mäta igen så det inte är hormonmedicinen som påverkar, eller dagsformen. Är det så att hon har låg tårproduktion kommer hon behöva få salva i ögonen 3-4 gånger dagligen i resten av livet. Kul.

Jag skaffade en nakenhund och tänkte att det skulle bli fint att ha en hund med mindre pyssel. Slippa borsta loss matkassar varje gång som man måste på Zax. Men summan av det hela blev en hund som, hittills, har:
* en öppning till hörselgång som saknas
* bettfel, hyfsat åtgärdat nu
* hudproblem som återkommer om hon inte duschas 2 gånger i veckan
* överdriven reaktion på löp så hon borde nog kastreras, vilket min klinik tog 8600 för.Hurra
* slutligen för liten tårproduktion så gel ska i ögat flera gånger dagligen.

Om man jämför det med Zaxon som borstas när han fäller för mycket och rakas ner helt en gång om året, duschas 1-2 gånger om året.. ja.. då kan vi konstatera att jag hade fel.
Nu är salvan ingen specialare utan säljs receptfritt, tror billigaste kostade 60kr/tub. Man kunde köpa sån som är till människor, öga som öga liksom. Ska väl tilläggas att det är ett erkänt problem hos nakenfisar så veterinären var inte allt för förvånad.
Löpet kommer väl 2 gånger per år hoppas vi så det får man väl ta. Kanske har vi tur så det bara var reaktion på första löpet. O huden är ok om jag är duktig och duschar henne och tack vare den lilla pälsmängden så går det ju snabbt. Skulle jag behöva duscha Zax 2 gånger i veckan skulle jag nog gråta. Tar ju en halv evighet att både duscha och torka honom.

Jag vet jag gnäller men det får man. Jag avslutar ändå med att hon är värd det lillfisen. Hon är en fantastisk liten fraggelhund som bjuder på fina cirkuskonster varje dag. Hon ligger på min mage när vi kollar film och vi sover rygg mot rygg i sängen. Hon är ju redan del av vår familj och jag kan redan inte tänka mig hur det var innan vi fick henne. En annan bra sak är väl att vi redan jobbat oss upp i vetkostnader så det kommer börja gå på försäkring nu så from nu betalar jag bara 20% av totalkostnaderna. Hurra..eller nåt. Då kan hon passa på att krångla allt nu innan ny försäkringsperiod börjar så är det överstökat.
Vem vet, det kanske är de här felen och sen är det lugnt resten av hennes liv, ta i trä.