This bed ain´t big enough for all of us

Jag är då singel och delar min tillvaro med 6 pälsklädda varelser. 4 är katter och spenderar sin tid sporadiskt inne, de andra två är hundar och bor inne.
I mitt sovrum står en dubbelsäng på 1.80 cm i bredd. Jag tar upp halva sängen ungefär, men eftersom jag är ca 160cm lång och sängen typ 200cm lång blir det en bit ledig vid fötterna.

Min stora hund är av schäferstorlek, min lilla väger 6 kilo och är lite större än katterna som väger runt 4 kilo, vanliga bondkatter. Man skulle kunna tro att min stora hund är bekymret vid sovdags, men så är icke fallet. Dels är han så välartad så han flyttar sig utan tillsägelse och lägger sig på den tomma sänghalvan. Sen är han väldigt pälsig så det blir för varmt att ligga i sängen så han ligger bara där en kort stund.

Då återstår katter och en minihund. Vi börjar med katterna:

Månster kan ligga vid fotändan ibland, självklart på min sida. Problemet är att om jag råkar peta på honom med foten så hugger han mig direkt i tårna. Han har ingen humor. Om han inte ligger vid fotändan ska han ligga på min höft när jag ligger på sidan. Där är det tydligen så himmelskt mysigt så han måste spinna och kloa lite. Om jag i mitt sömndruckna tillstånd inte inser att det är Månster som ligger där så jag kliar honom på fel ställe så hugger han mig i handen. Som sagt. Ingen humor.

Ligist vill gärna ligga på huvudkudden bredvid mig. Helt okej, tills det också blir himmelskt mysigt så han sträcker ut tassarna och börjar kloa mig i ansiktet. Att ligga på min mage funkar också. Är han hungrig så väcks jag med lite mer kloande.

Bebis är mest bara korkad. Han går runt och fattar inte att man ska sova. Så ibland kan man vakna av en oangenäm doft och har då ett kattarsle 2 cm från näsan för att han tyckte det var kul att parkera där. Men oftast så ligger han sen snällt på andra sidan sängen...och fiser.

Fjant är en skygg katt, förutom när man ligger i sängen. Då ska det gosas. Först lägger han sig i mitt knäveck så jag inte kan röra mig. Extra roligt när det kombineras med en annan katt på höften. Sen blir han gosig och börjar sin vandring uppåt mitt ansikte, hela tiden spinnandes och kloandes. När jag till slut vaknar och kliar lite på honom blir han lycklig och börjar dregla. Har hört att han ärvt det från mamma. Det är inte lite han dreglar heller. Så han står på min bröstkorg, kloar, gosar och dreglar.

Men sen har vi den värsta av dom alla. Den där lilla hårlösa grisen som är så liten men kan ta så stor plats.
Pixie är då den lilla hunden. Hon är så söt, men en riktig tjurkärring ibland. Hon ska alltid ligga på sängen bredvid, i höjd med mina axlar och gärna liksom rygg mot rygg. allra helst ska hon ligga i skarven mellan bäddmadrasserna. Problemet är om jag råkar röra på mig rå jag kommer för nära, då börjar ett muttrande och gruffande och sen sparkar hon mig helt sonika rakt i ryggen. Jag kan inte ens räkna alla gånger jag vaknat av att hon ligger där och river mig på ryggen, tar spjärn med sina små bakben och skjuter på allt hon har. Ja för hon har ju bara 50cm tom yta på andra sidan om henne.
För att inte tala om proceduren innan hon somnat, det ska grävas och åla och frusta och bitas och härja.

Ja så har jag det. En dubbelsäng på 180 cm bred men ändå ska alla djur ligga på mig eller precis där jag ligger. Visst är det märkligt? De skulle kunna ha värsta lyxplatsen om de ville. Men nej, trångt o jävligt ska det vara. De blir hellre väckta och sura på mig när jag, gud förbjude, råkar röra mig.

Nåja.. livet vore ju tråkigt utan mina livskamrater. Så jag står ut och får försöka förklara rivmärken på ryggen och bitmärken så gott det går. Det är ju kärlek!

Heartbroken

Identifiera kondisbiten

Idag mina vänner ska vi leka en lek. Den heter "identifiera kondisbiten" Den namnlösa varelsen hittar ni på bilden ovan. Den är som en chokladboll i storlek, typ delicatoboll. Den innehåller bara den där massan man ser och botten är doppad i choklad. Den är Ljuvligt god! Därför skulle jag vilja hitta recept. Efter att ha bildgooglat "kondisbitar" tills t.o.m. ögonen har börjat dregla får jag nog be om hjälp.

Så hilfe bitte? 

Edit: Man kan alltid lita på Värmlänningar. Mollusk kallas den och är visst just en Värmlandsgrej. Är väl därför Jenny såg så frågande ut sist jag köpte en sån och bedyrade att de var ljuvliga. Eftersom jag även fick receptlänk får ni också länken så hoppas jag den smakar lika gott som den på bilden gjorde.,

Mer Mollusker till folket

I fosterställning i soffan

Ja så har dagen spenderats. Det är visst den där tiden i månaden igen. Alltså, jag slutade med minipiller för att vara snäll mot kroppen när jag ändå liksom inte utnyttjar dom. Man kunde ju tycka att kroppen borde vara lite snäll tillbaka då men det är den icke. Ont är ordet. Och igen började det hela med en störtblödning utan förvarning. Tur jag var hemma då det gick rakt genom kläderna innan jag fattade nåt.

Jaja, imorgon bör jag trotsa magkramperna och städa. Jag får visst visit av föräldrarna i helgen och mitt hem ser ut som..eh..ja det är smärre misär. Man ser varken köksbord eller vardagsrumsbord för alla jävla grejer. Jag äger för mycket grejer.

Egentligen borde man flytta utomlands, in i en möblerad villa och bara få ta med lite kläder...o nagellack..smycken..böcker..och..och.. Haha jag är som en hamster.  Näe men röja lite då i morgon. Jag tror de glömde skicka med den där "kvinnliga" städgenen när jag lämnade fabriken.

Nu ska jag käka lite, sen lägga mig i soffan med en varm Pixie på magen igen.

Jag har ett i-lands problem.

Mina stämpelplattor är för roliga. Jag hittade ett kanonpris från en säljare i Kina från en skum sida så jag fick hem hela 96 plattor, det är ca 9 figurer per platta. Det ger alltså 864 individuella motiv att leka med. Förutom det har jag ropat hem 2 större plattor från Thailand med 40-50 bilder per platta. Så jag har typ 950 individuella motiv att leka med och bara 10 fingrar. Det är inte lätt minsann. 

Sen måste jag testa vilka nagellacker som funkar också. De måste vara lite tjockare annars syns inte mönstret. Ja alltså, det går att stämpla med alla rent tekniskt, men det kommer inte synas. En bra tumregel är väl såna nagellack som man bara behöver måla ett lager med. 

Gaah så många leksaker, så lite tid. Kan ju inte hålla på att byta hur mycket som helst heller, naglarna lär få acetonförgiftning och dö. 

Dagens lyxproblem.  

Min nya leksak

Jag sitter och leker med stämpelplattorna som äntligen hittat hit. Det var lite meckigt först, först att få hela mönstret på nageln och sist att gärna få mönstret hyfsat rakt också. Men roligt var det så vi gör väl nya försök strax igen.

Social katastrof: forever alone

Så då har mitt sociala liv blivit inskränkt till stallet. Kul. Utöver det existerar inget socialt liv alls. Min partner in crime har blivit stallpolare, gamla klasskamrater har flyttat, andra har skaffat barn och har inte tid.
Jag överväger att kasta in handduken och flytta hemöver. Där har jag socialt liv i överflöd, men inget stall. Men stall och hästägare finns väl överallt. Nu tråkar jag ju ensam om jag inte är samtidigt med folk i stallet liksom. Planer görs och planer hålls inte. Forever alone.

På tur i solen

Idag fick vi med Evelina o GarreBarre på tur. Deedoo får bara skritta så Garre fick en lugn tur, men det kan ju behövas ibland det också. Deedoo var faktiskt märkbart mycket mjukare i kroppen. Det var riktigt trevligt att ge sig ut och han verkade glad =) Ja han plaskade t.o.m i vattenpölarna (läs småsjöarna) och han brukar hata vatten. Sötgubbe!

Deedoo hos fysioterapeuten

Då Deedoo har varit väldans stel i höger sida och skjutit sadeln snett bestämde vi att han skulle få träffa en kotknackare. Idag var det dags och vi stoppade in herrn i transporten med destination Eskilstuna. Deedoo som är tålamodet själv (not) försökte bryta sig ur transporten några gånger men det gick bra.

Väl framme var det en exhalterad herre som nästan drog omkull mig nerför rampen innan jag fick hejd på honom. Han gick förnöjt och spanade in omgivningarna tills vi kom fram till stallet. I stallet fanns redan andra kunder så Deedoo fick stå i box och vänta en stund. Det var tydligen rätt spännande och han höll koll på världen.

När det var hans tur gick K igenom hans kropp, klämde o kände. Han kände ganska snart att ett par tornutskott låg fel. Han var märkbart ojämt spänd i musklerna. Han var också gallig i ett bakknä. Så Deedoo fick lite akupunktur i 10-15 minuter, sen bankades tornutskotten på plats så var det klart. Vi blev hemskickade med ordination att linimenta knät varannan dag, bara skritt nu första tiden sen återbesök om ca 3-4 veckor.

Så nu får vi se om det blir någon skillnad på herrn. Jag frågade om K kanske kunde knacka lite i huvudet så Deedoo blev mer charmig, men han gjorde inte det. Konstigt..

Bilder!

Galen fraggelstudsbollshund i skogen

Tja.. känns som kommentarer är lite onödiga.