Roadtrip och äventyr!

Mitt köpfria år går faktiskt rätt bra. Det enda onödiga jag köpa är två muggar, men då sålde jag två saker så kostnaden täcktes. Men, såklart, så börjar min dammsugare känna av sin ålder (sisådär 15 år) så den har överhettat och stängt av sig. Det går att fortsätta när den fått vila lite, men det känns inte så stabilt.

Jag slökollade lite och hittade den här till fantastiskt pris på Rusta:
Bosch compax



Nypris 11-1300 och nu kostade den 500:- Så jag kände att lika gärna som att lägga 500:- på en ny, men sämre dammsugare, så kunde jag ta en roadtrip till Katrineholm! Ja alltså, den var slut både i Örebro och Karlstad så närmsta var Katrineholm.
Sagt och gjort, I följde med. Riktigt tråkigt att köra den där väger i stupmörker bara, men vi hittade utan problem. Vilket fint Rusta de hade! Mycket större och fler grejer. Tack och lov fanns dammsugaren kvar.

Nu hade jag sån flax så jag kirrat en gratis soffa också. En Ektorp 3-sits, exakt sån jag ville ha. Killen ville bara bli av med den.  Den är inte sliten eller nåt. Men jag hade lovat hämta den mellan 20-21 och klockan var närmare 20 när vi kom ifrån Rusta (vi kom iväg lite sent) så skulle jag hämta släp och allt. Men efter lite kontakt med killen så tyckte han det var okej.

Då får vi till C för att hämta släpet jag skulle låna. Dessvärre hade hon totalt glömt det (sånt som händer, no hard feelings) så det stod grejer på det. Smått panik sådär kl 21 en måndagkväll. Får tag på V och ber henne kanske fråga sina föräldrar om jag kunde låna deras släp. V fick inte tag på dom och sa typ "åk och hämta den du, jag skickar sms". Kände mig lite som en bov med tanke på tiden men åkte och hämtade kärran. Hennes föräldrar kom ut när jag grejade så jag kunde tacka och fick tag på spännband också.

Vid 22 var vi hos killen. Ingen hiss såklart, men tack och lov bara en våning upp. Dessvärre spiraltrappa. Alltså..killen var INGEN hjälp. Han bara stod där helt handfallen när vi slet med hans soffa. Lägenheten var trång och hade vinklar så det var inte bara att lyfta ut den. Vi fick ställa upp den, vrida på den och greja åt alla möjliga håll för att få ut den. Och som sagt, killen lyfte inte ett finger. Okej om han inte ville hjälpa till att bära ut den, men han kunde ju hjälp till så vi kom ur lägenheten smidigt iaf.

Hursomhelst. I är stark som en jäkla björn så hon lyfte ju nästan soffan själv, medan jag mest svettades och flåsade. Vi fick ut soffan på släpet och när vi stod och grejade med spännbanden kom världens gulligaste kille och frågade om vi behövde hjälp. Han fick hjälpa till att krångla med ena spännbandet och sen bar det av hemåt.

Väl hemma kom soffan på plats och jag lyckades ganska bra med att ställa tillbaka släpet där jag tog det (hata backa med släp!)

Efter de där äventyren bjöd jag I på mitt i natten-mat på McDonalds. Klockan var runt ett då nästan. Hundarna som varit med i bilen under hela äventyret fick en kisspaus också. Efter det körde jag hem I och sen kom vi hem. Hundarna var ströttrötta. Flera timmar i bil där det händer grejer så de inte sovit alls. Jag var störttrött och är fortfarande hur trött som helst.

Men nu så.. soffa och dammsugare hemma. Dessvärre hämtas inte mina gamla soffor förrän om en vecka så det ser ut lite som det ser ut just nu. Sen väntar jag på färg så jag kan färga klädseln till soffan. Har en blå/vit randig som jag ska färga lila och hoppas den blir ljus/mörkrandig. Ska färga min fåtölj i samma lila. Den är vit med svarta blommor så fåtöljen borde ju bli lila med svarta blommor. Vi får se. Just den färgen var beställningsvara så får de när den dyker upp.

Soffan är iaf provsutten och godkänd av både mig och hundar så jag är rätt nöjd med äventyret. En helt vanlig måndagkväll liksom.

Det där med nytt år, nya möjligheter woohoo kom av sig lite

Det har gått 5 dagar på nya året och följande har inträffat "i min närhet"
- en avlivad katt
- en vars vän fått en stroke
- jag har allergisk reaktion from hell
- några är tokförkylda
-en vars familjemedlem skadat sig rätt rejält.

Jag är inte jätteimponerad än så länge 2019.
Men kanske får vi tråkigheter överstökade nu så blir resten av året soft?

Jag har iaf hittills hållit nyårslöftet om att inte nöjeskonsumera så hurra för det. Jaja bara 5 dagar men det är ju reklam för mellandagsrea precis överallt. På min mail, i sms, på facebook och instagram. "Kom och köp, halva priset" Affärer säljer ut julgrejerna till halva priset osv.  Världen är verkligen uppbyggd på konsumtion.

Jag tycker för övrigt att min klåda är skum och jag har googlat. Det är ju inte nässelutslag eller den typiska allergiska hudreaktionen för jag har inga utslag, ingen flammighet, inga upphöjda områden. Så då tänkte jag att jag kanske helt enkelt är torr... vilket inte förklarar ögonen, , näsan, raspet i halsen, kli i öron och underliv. Rätt svårt att smörja in svalget liksom.
Inga svullna ögon eller läppar, inte snuva. Bara en jävla klåda. Inte så farligt på buken eller ryggen, men resten. Jag har slutat helt med den misstänkta medicinen och smörjer kroppen där jag kan med salva så får vi se.

Hoppas ert 2019 har startat bra iaf!

Klåda from hell!

Jag har fått en reaktion på något. Min misstanke är medicinen då jag har fått sån här reaktion förr på viss medicin.

Min hud känns som när man är sådär super, supertorr på vintern så det nästan gör ont att ta i huden, så känns hela min kropp. Sen svider ögonen och är jättetorra. Det kliar inuti näsan, i öronen (har kliat med diverse olämpliga saker) och underlivet.
Jag har inga utslag, bara en djävulsk klåda.

Jag hade Lergigan hemma som jag tog igår och i morse, men det hjälpte inte ett smack. Så jag fick prova två varianter som Cissi hade hemma. De har två allergiker i hushållet så de hade ju lite mediciner. Jag testade den ena och det kanske lindrade liiite. Ska ta den andra i morgon och hoppas den kan ta bort resten. Sen har jag inte ätit medicinen som jag tror är boven i dramat sen igår.

Jag lyckades köra fast idag också. Såg att de gjort som fartgupp av sand på vägen, men insåg inte hur jäkla stort det mellersta guppet var. Framhjulsdriven bil = fast. Vi bara kastade grus omkring oss.






Men jag blev räddad så jag slapp gå hem. Eller jag hade väl fått försökt gräva loss bilen med händerna

2018, tack o hej

Dags att blogga lite igen kanske?

2018 var inte ett fantastiskt år för mig. From sommaren och framåt nådde måendet nya höjder i dåligt mående. Ångesten var daglig och stark. Har inte haft sån ångest sen jag insjuknade. Vården ansåg att ångest ska man kämpa sig igenom så jag fick inget ångestdämpande. Jag kan nog ärligt säga att tankarna var mörka och att jag ibland inte var särskilt sugen på att fortsätta kämpa.
Vården är lustig sådär. De kan inte ge ångestdämpande att ta vid behov, men slänger gärna nya mediciner i mixen. Jag äter nu 3 mediciner för min ångest/depression/bipolaritet. Det känns lite sisådär faktiskt.

Jag hade ingen ork heller. Orkade inte hålla kontakten med vänner, orkade inte praktik, orkade ingenting. Bilen fick lov att lagas och krånglade, eller verkstan krånglade.

Min ekonomi krashade totalt. Jag menar totalt. Utan mina fantastiska, underbara föräldrar så hade kronofogden knackat på nu.

Mitt i 30 graders sommarvärme fick jag dra ut en tand. Jag fick varken antibiotika eller smärtlindring i samband med ingreppet. Det gjorde att inom 2 dagar hade ena ansiktshalvan svullnat upp till en halv fotboll. Jag kunde inte öppna ögat ordentligt. Då fick jag 2 sorters antibiotika + smärtlindring. Efter ytterligare några dagar råkade jag lägga huvudet på den sidan mot kudden och där försvann fördämningarna. Varet fullkomligen flödade i munnen. Brunt äckligt var som smakade döden och luktade förruttnelse. Gick runt och spottade bruna klumpar. Japp.. det var ju himla fräscht.. verkligen. Men det gick över.

Bra grejer är att bilen gick igenom besiktningen utan minsta anmärkning. Yay! Duktig bil!
Jag har fått erbjudande om att pyssla med ett stycke obstinat, respektlös 2-åringssto. Jag är kluven. Å ena sidan är hon rätt charmig och hon vill verkligen göra nåt. Hon kommer fram först av alla i hagen. Hon är SÅ vacker också. Å andra sidan sparkas och bits hon. Surar och blänger. Har väldans egen vilja. Jag och ston funkar sådär, jag och sura ston funkar ännu sämre. Men jag är tålmodig och envis som en jäkla åsna. Jag har inte träffat henne många gånger pga bristande ork så jag får nog ge det lite mer tid så kanske charmen kommer. Vi får se. Hon heter iaf Betty, är en tinker och vacker som en dag. Hon står i Virres stall så jag får en chans att umgås med trevligt folk också. Det är Virres granne som äger hästen och jag får göra vad jag vill och hur ofta jag vill.

Virre har varit en klippa under året. Hon ger inte upp hoppet och frågar ofta om jag vill med på saker, om jag vill göra saker. Ofta har hon fått nej, men några gånger har jag följt med. När jag väl är på plats så tycker jag ju att det är roligt. Är bara det där med att få energi och lust.

Vad kan 2019 bjuda på?
Jag har infört konsumtionsstopp. Får enbart köpa saker som jag verkligen behöver, inte saker som jag bara liksom vill ha. Jag hoppas verkligen nagellacksmärket Depens kommer ut med skitfula kollektioner under året.

Min målsättning är att bli mer aktiv. Så fort ryggen tillåter ska jag ut med hundarna ordentligt igen. Jag ska försöka åka till stallet åtminstone en gång i veckan. Jag ska också försöka komma igång med praktiken igen. Röd korset väntar.

Jag hoppas på bättre mående. Jag hoppas mina hundar får vara friska och må bra. Jag hoppas mina föräldrar fortsätter vara lika pigga och fantastiska som nu. Jag hoppas mina vänner inte ger upp hoppet om mig. Fred på jorden, slut på tjuvjakt och onödigt lidande för alla djur och sånt är lite hopplöst att hoppas på... men ni vet..en dag kanske?

Hoppas 2019 blir allt ni önskar och lite till!