It´s alivee!

 
Haha så söt han är. Ligist kom och la sig på magen och tyckte att det var gosdags. Han blev lite närgången till slut. Mina djur verkar märka av att jag inte mår så bra just nu. Så fort jag sover har jag minst 2 katter på mig och vovven ligger intill. Sötnissar!

Idag fick jag energi nog till att stångas med psyk. Till slut blev jag uppringd av någon chef som sa att de skulle ta tag i läget så vi får hoppas dom gör det. Alltså.. det är väldigt märkligt att man som sjuk ska behöva ringa och bråka och krångla. Nu gällde det att försäkringskassan ville ha komplettering från min doktor gällande sjukintyget, jag får inga pengar annars. Jag har inte fått lön sen 27:e november nu så det börjar bli lite sådär småpanik. Men min läkare har inte tid/glömt bort/whatever. Jag har tjatat, tjatat och tjatat. Sen blev doktorn sjuk, nu är doktorn på annan avdelning pga personalbrist... och jag tjatar. Äntligen kom jag fram till någon form av chef som skulle se till att det blev fixat, det tror jag tom dom gjorde idag för den chefen jag pratade med gick till en annan chef osv.
Men ska det vara såhär? Den 9:e januari skickade försäkringskassan brev till doktorn. Om jag har mått lite sämre då? Ska jag bara lägga mig ner och dö utan pengar då? Jag är ensam i kriget, har ingen sambo eller liknande som kan ringa och härja åt mig. Om jag inte orkat härja, orkat leta upp nummer till någon ansvarig.. ja då hade jag fått gå till den sista februari när nästa läkartid är.
Sen säger folk att det är så glassigt att vara sjukskriven. Testa gå utan en spänn i drygt en månad och se om det är så glassigt sen. Dessutom när det inte är mitt fel. Jag har gjort allt, lämnat in mina papper osv.

Jaja, sa till om medicin också så hoppas dom kollar på det samtidigt. annars får jag ta kontakt igen i slutet av veckan. Pengarna känns mest akut, har 2 månaders räkningar som ligger..

Förutom det så var jag ut en sväng..svinkallt ju. Jag har ätit 2 gånger idag (i motsats till gårdagens sovdag då jag käkade 1.5 dl keso på hela dagen) och jag har duschat. Wooo! Det är fan illa när man själv liksom vaknar till och inser att man luktar allt annat än gott.
Så hörde den fantastiska I av sig med frågan om hon skulle ta med en pizza och film och kika förbi på fredag. Jag gillar såna frågor. Så nu ser jag fram emot fredag lite också. Ska se om jag orkar ut till Lilly en sväng, var bara att höra av mig när jag orkar, o kanske tänkte jag försöka komma iväg och fota löshoppning på torsdag, får höra om Virre ska iväg.
Det låter som ingenting men för någon som lämnat huset 2 gånger på 2 veckor så är det ett rätt rejält steg framåt. Just att jag känner mig lite intresserad i alla fall.

Ta hand om er! Kram!

Blev lite rörd idag

Fick ett mail från Lillys ägare. Hon är så rar den människan! Lilly har flyttat och jag är välkommen att gosa häst igen. Nu när jag mår som en död kråka får jag ta det lite som det kommer. Det känns så skönt med människor som fattar utan att man behöver förklara.

Ja, ville bara säga att även om livet inte är så himla härligt just nu så värmer omtanken ändå. Jag blir löjligt emotionell och börjar nästan gråta för att någon bryr sig och försöker förstå.

Så tack för att ni finns, ni fantastiska människor!

Awww

Om jag vore ett djur så hade jag varit en sengångare. Vad hade du varit?

Ska livet få vänta eller hända nu?

Åh sitter i en sån knepig sits just nu och vet liksom inte hur jag ska bete mig. Alldeles just nu idag mår jag inte bra, inte bra alls. Jag är i en duktig depp och sover mest. Samtidigt vet jag någonstans att det inte kommer vara för evigt, det kommer gå över. När det har gått över vill jag inte sitta i dagens läge, dvs med en arbetsplats som ger mig ångest och ett socialt liv som är torka.
Men jag undrar nog mest om det är läge att söka jobb nu, med förhoppningen att må tillräckligt bra när det i så fall är dags att börja? Likadant dra igång saker och hoppas orka. Eller ska jag fortsätta leva i mitt vacuum tills jag mår så bra så jag orkar och då dra igång saker, men då också få vänta lite på förändringen. Just idag fixar jag inte ett nytt jobb. I dagsläget sover jag 18-20 timmar om dygnet. Jag vet att det låter mycket och ja det är mycket men jag skojar inte ens. Jag sover, upp ger djuren mat, ut med hunden, somnar om på soffan, ut med hund, somnar om, ger djuren mat lägger mig för natten. Jag orkar inte ens dra till affären för att köpa godis o dricka, då fattar ni läget. Jag sover.

Imorgon ska jag göra en kraftansträngning och stångas med läkaren så får vi se om nåt händer. Jag vill ha medicin som lyfte mig så som lamictalen gjorde, dessvärre fick jag klåda. Ja pengar vore fint också så ska tjata om att han måste ringa FK.

Men resten då? Ska jag sitta och vänta och ta tag i allt sen? Det känns så bortkastat. Dagar försvinner, man missar livet liksom. Men tänk om jag skulle få ett jobb och de vill att jag ska börja innan jag fixar jobba, då misslyckas jag igen. Inte bra. Å andra sidan kanske jag skulle få en energikick av nytt jobb. Ja jag vet inte. Jag kommer inte sitta såhär resten av livet, eller ens året. Jag vill igång, fixa nytt jobb, köra häst och umgås med folk.

Tills dess så.. landar jag nog i sängen igen. Om jag drömmer tillräckligt om att jag har ett mirakulöst självstädande hus så kanske det är rent imorgon. En vän uttryckte någongång att hon skulle vilja gå hemma sjukskriven för att hon skulle få så mycket gjort då. Felet med den tanken är nog mest att går man hemma sjukskriven så mår man för dåligt för att få nåt gjort. Tid har jag, all tid i världen, men energi, livslust och engagemang är värre. Så jag önskar nog hellre att jag vore frisk nog att jobba just nu, då hade jag också orkat städa, laga mat och tvätta... eller göra roliga saker som pyssla, kolla film osv.

Vet ni hur mycket tillvaron hatar mig just nu?

Joo såhär mycket: Mitt i allt jävla strul med försäkringskassan, mediciner, läkare och ett mående som är sämre än någonsin ungefär så visste jag att jag hade några semesterdagar innestående på jobbet jag slutat som jag skulle få utbetalt nu. Fint med lite extra.

Jahapp fick det bli så? Nej. Lönen jag skulle fått från nuvarande jobbet trollades bort på en skuld som jag tydligen fått under 2010. Deras lönesystem kukar ibland och betalar fel, sen följer felet med. Det här har alltså legat sen 2010 någon gång så lönen jag skulle få nu blev lite drygt 100 kr. Jamen kul. så tack vare de där semesterdagarna slapp jag gå back i alla fall. Hade jag inte haft dom dagarna hade jag fått gå några tusen back. Men aldrig får man vara glad eller ha flyt.

Är det konstigt att man ibland bara vill lägga sig ner och ge upp? När det ALDRIG får vara flyt i tillvaron. Jag vill inte mer. Det får vara nog nu.

save me from myself

Jag kommer inte upp. Jag försöker och försöker men kanar bara ner igen. Igår bröt jag ihop och bara grät jättehögt i en halv evighet. Jag låg i sängen och bara skakade och grät. Vart kommer det ifrån? Varför kommer jag inte upp?

Jag o Jenny kollade neverending story för ett tag sen. Jag känner mig som fina hästen som sjunker i hopplöshetens träsk. Jag sitter fast. Ena dagen är det ok, nästa dag är bara huvudet ovanför ytan. Det börjar bli tröttsamt. För någon vecka sen var jag riktigt pigg, sen bara rasade allt.

Google bildsök gjorde det igen. Lite likt right?

Förlorad Skönhet - Katies vänner

Jag hittade en spännande och gripande serie på TV4 play. Den handlar om Katie Piper, en f.d fotomodell och tv.personlighet som blev attackerad av sin pojkvän. Pojkvännen våldtog henne och fick senare en bekant att attackera Katie med syra, vilket gjort att hennes ansikte idag är vanställt.

Serien följer Katie när hon jobbar för att få till en stiftelse för personer i hennes sits. Hon träffar i serien personer med brännskador eller medfödda skador. Målet med stiftelsen är att hjälpa personer med liknande erfarenheter att hjälpa varandra, finnas till stöd och även samla pengar för att ge människor den bästa vård man kan få.

Katies eget öde är verkligen helt otroligt. Jag tycker hon är oerhört stark som kämpar på och inte bara lägger sig ner och blir bitter på livet. Det ger lite perspektiv på tillvaron ändå. Hon har varit med om en sån sak men vägrar slås ner, hon vägrar ge upp hoppet om män, hon dejtar, hon syns. Ja jag vill bara tipsa, serien är ganska tankeväckande på många sätt.

Katie Piper ska ha gjort en dokumentär om hennes väg genom alla operationer också. HAr inte sett den själv men den går nog att finna för den som söker.

Tack mamma!

Just när jag låg och funderade på att bli självmordsbombare eller nåt ringde min mamma och berättade att hon satt in pengar på mitt konto. Jag fick order om att köpa mat och idag äta ute.
Jag fick också skäll för att jag inte bett om hjälp..men man är ju sådär.. Jag vill kunna vara vuxen och klara mig själv. Trodde inte riktigt det skulle ta en hel jäkla månad heller.

Men nu ska jag ta en dusch o sen vänta på Jenny. Tack snälla rara mamma! *pussokram*

Det känns som om jag ska slitas sönder

Jag har nu gått en månad utan pengar. Kontot visar 50 öre och inkassobreven börjar ramla in. Varför? Tja för att FK har nyanställt någon trög jävel som inte kan tolka sjukintyg och min läkare är en trög jävel som inte orkar förklara sitt intyg för FK. Den 9:e januari fick min doktor brev från FK om komplettering. Har han svarat? Nej. Har jag fått pengar? Nej. Jag har inte fått beslut alls för FK väntar svar från min doktor.

I fredags fick jag nog och sökte personligen upp min doktor för att förklara att en månad utan pengar inte är roligt. Jo han skulle ringa FK. Jag kollade igår och ingen har ringt. Ringde psyk och min läkare är sjuk den här veckan.

Här någonstans går jag sönder. Ena jaget tar ett djupt andetag, drar täcket över huvudet och tänker "Somna om" Sov bara, det är snart måndag, då kan du snällt och ursäktande söka upp doktorn igen. Somna om. Djuren har mat, du åt i måndags somna om. Inkassobreven kan vänta.

Mitt andra jag är redo att åka in till psyk, ställa mig mitt i korridoren och skära upp min hals, slå sönder avdelningen och skrika "fattar ni nu hur jag mår???" "Hörs jag nu"? Jag vill skrika, slå sönder, kräva att höras och synas, att inte behöva sitta en månad till utan ett jävla öre för att min läkare inte hinner/kommer ihåg/prioriterar.
" Oh nej ingen fara, sånt som händer, jag kan vänta en månad till". Ingen brådska, djuren har mat, de där 100-tals kronorna i påminnelseavgifter ja de kan jag betala som straff för att jag är en svag människa som inte orkar jobba. Se det som läropengar, är man sjuk ska man straffas.

Somna om.. det är snart måndag.. då ber vi om ursäkt för vår existens och frågar lite fint om läkaren gjort sitt jobb. Eller kanske inte måndag, han har nog mycket att göra när han nyss kommit åter efter sjukdom.. kanske nästa fredag när jag ändå ska träffa psykologen.. ja det blir bra.. somna om.. vakna nästa fredag.. bara drygt en vecka.

Bit ihop lite till, tänderna gnisslar, käken gör ont... bit ihop, be om ursäkt, ta ingen plats. Skyll dig själv.. somna om. God natt.

Ännu en mus i vårt hus... FML

Hör helt plötsligt ett högt morrande under soffan och fattar inte varför. Jo där ligger Bebiskatten med ett byte, en mus minsann. Schysst att han tog den, vore fint om han kunde bära ut den också och därmed började jakten. Jag och hunden körde teamwork i att försöka lura ut katten men vi förlorade. Ser Bebiskatt springa upp till övervåningen, när han strax därefter kommer ner har han ingen mus med sig. På övervåningen ligger mitt sovrum.

Jag har paniskt skakat igenom sängkläderna, jag har skickat in hunden i sovrummet på likjakt och jag har förföljt kattens minsta rörelse, men tror att han bara följer efter mig tillbaka. Hunden har inte hittat varken lik eller blodspår och jag hittar ingen mus!

Plan B är startad. Jag har ropat in alla katterna och föst upp alla tre till övervåningen i förhoppningen att dom ska vakta bytet för varandra med högljudda läten så jag kan lokalisera liket. Jag ser annars framför mig hur jag får uppleva den härliga känslan av att lägga kinden på lite blöta musinälvor i sängen ikväll.

FML= Fuck My Life

Update: Bebis är som en jäkla mastermind. nu sitter han på översta trappsteget och hukar sig ner så han precis kan stirra på mig. Jag vet att han vet var musjäveln är! Var är den?!?!

Ni ser blicken han ger mig? Han är ond.. ja ond säger jag!
Mina bortskämda äckelkatter äter aldrig upp hela mössen heller. De lämnar inälvorna som fina troféer åt mig på yttertrappen, lagom härlig start på dagen. Nu får man ju bara hitta den här trofén innan den hittar mig.

Crash course till Idol

Ibland när man kollar på Idol slås man av människors bristande insikt till sin egen förmåga. Jag börjar tro att man inte riktigt vet vad man ska sikta på så jag tänkte ge några rykande färska exempel från Idol 2012 i USA.

Om det här är du:

Stanna hemma!

Om det här är du:

Bli några år äldre så kan vi gifta oss =)

Okej? Alla med på den? 

Man börjar ju tro att folk inte har några vänner som kan stoppa dom.

Istället för att sova... kan man uppdatera sig på världsnyheter

Jag har superont i ena örat. Haft lite ont i halsen, eller egentligen inte ont utan mer känt mig svullen i halsen i två dagar eller så. Nu har jag jätteont i ena örat så jag har inte sovit nåt. Har yrsel och mår konstigt också men det är ju p.g.a. medicinen. Jag var öronbarn när jag var liten, hade ofta öroninflammation men sånt har man ju sluppit på äldre dar (kände mig plötsligt gammal när hon aspberger nissen videobloggade om att man ska gå och dö om man är över 30 typ). Aja.. jag är ju då en såndär människa som inte nyttjar mig av tv eller radio. TV la jag ner när jag flyttade ut på landet och mottagningen suger och radio lyssnar jag bara på i bilen. Med andra ord är inte nyheter en stor del i mitt liv. Men nu har jag uppdaterat mig lite så jag ska hjälpa er i samma sits med en snabbkurs:

1. Megaupload har stängts av USA. Då tänker ni att det väl var en jäkla skitnyhet att börja med? Nej nej.. det är en stor grej för den fria världen på nätet. Fildelarna jagas hårdare, rättigheterna blir mindre och världen krymper. Idag Megaupload, imorgon youtube och sen facebook? Ja nu reagerade ni va? Jag tycker det är fittigt kort sagt. Nej jag laddar inte ner saker (enbart för att jag är en paranoid människa som tror att farbror polisen skulle knacka på då) men jag gillar inte utveckligen av internets begränsade utrymme. Jag tycker också att pengarna kan användas till vettigare saker som att plocka pedofilnätverk, nätverk med människohandel, droghandel och annan tung kriminalitet.

2. Herr Juholt fick stå med skammen och avgå som Socialdemokraternas högste man. Happ.. vilka alternativ har vi? Mona Sahlin igen? Ska tråk-Göran komma tillbaka? Vem vill egentligen ha den posten idag? Det är ju inget glidarjobb direkt att lyfta ett rasat parti. Så.. någon som tänkt skicka in sitt CV? Ingen?

3. Fredag den 13:e tänkte en stilig italiensk kapten på ett kryssningsfartyg stila lite för blondinerna ombord. Har gjorde kryssningsfartygets motsvarighets till volvoraggarnas bredställ och fick med sig ett halvt rev i botten på fartygen. Nejmen hoppsan tänkte vår italienska man för dagen innan han så lägligt "snubblade" rakt ner i en livbåt och gick emot direkt order om att klättra upp på båten igen för att ta kontrollen över räddningsarbetet. Han är visst Italiens mest hatade man för tillfället. 4 miljarder drygt kostade båten, tror det var 12 döda sist jag läste, men många fler saknas.

4. Malmö fortsätter briljera. Det känns som 2012 är Malmös år? De satte standarden med en mördad yngling bara 30 minuter in på året och fortsätter i samma stil. Just nu är det ett gäng 11-12-åringar som springer runt och hotar unga kvinnor med kniv. De har fått med sig någon mobil och pengar.

5. En mamma och hennes bebis har hittats döda i lägenhet i Arboga. Folk snackade direkt om "tyskan" men det var såklart inte samma personer inblandade. Oerhört tragiskt. Vi får se var det slutar.

Aftonbladets finfina nyhetsrapportering har lärt mig:

1. Könet på Carolina Gynnings Bebis

2: Pundar-Nordman fick bo i en bil i skogen.

3. Tjockisarna i Biggest Looser fuskar! Skandal!

4. Barns drömresemål är månen

5. Kvinnor vill ha en rik make. " Jag har ju inget gemensamt med Erik på ICA".

Mina alternativa nyhetskällor har också lärt mig att: (Det här platsar ju i AB)

1. En del pojkar är rädda för tjejer med fler än 300 vänner på FB.

2. Ett gäng unga killar snodde 27 oxfiléer. Beställningsjobb av pizzeria eller stort kalas?

3. Fortfarande inget motiv i kidnappningen av "miljonärssonen". Min gissning går till "pengar".

4. Att äta selleri förbränner mer kalorier än du får i dig. Du hamnar alltså på minuskalorier av att äta selleri. Det borde betyda att man försvinner om man äter tillräckligt mycket selleri. Mindfuck!

5. Slutligen fick vi lära oss att det är farligt att göra yviga gester när vi konverserar med våra grannar. En man har blivit polisanmäld av en kvinna för just detta. Han har i flera månaders tid viftat och flaxat med armarna när de har språkats, nu fick kvinnan nog och polisanmälde mannen för...eh...för... ofredande blev det nog. Så händerna i fickan!


Så, nu har jag uppdaterat er på allt det viktiga. Presidentval i Finland, olja i Afrika och sånt tar vi en annan gång. Jag ska försöka somna om..igen.   Nattinatt!

Min hjärna samarbetar inte mer idag

Sitter här med mitt Dregen-approved godis och har hjärnstrejk. Jag kom på värsta långa debattinlägget förut men nu är det alldeles borta. Kanske är lika bra det.


Jag hamnade på hästnet av någon märklig anledning också. Det kliar i hästfingrarna. Jag har abstinens =( Kollade fjordannonser och saknade Rova och gulisarna. Jag vill fortfarande ha en musblack fjord en vacker dag... Virre får trolla lite med genetiken först. O så ska jag banta så jag kan bli lite mer aktiv och kanske orka hjälpa till med hennes gulisar lite. Men snart flyttar Lilly den svarta ickefjordisen så då kan jag köra häst igen. Längtar mest efter att fläta man o köra häst haha. Rida är mysigt men köra är massa roligare.

Oh imorgon ska jag visst med Jenny till stallet och störa henne när hon mockar. Pollan har promenadvecka så jag kan lukta lite på henne också. Myyyys! Hon har inte så mycket man att fläta dock så hon kanske slipper..men bara kanske.

Jag tänkte lägga upp lite fina minnes fjordbilder, men efter datakrasch då windows dog så hela hårddisken fick återställas så har jag inte orkat lägga in bilder igen. Ska göra det, jag har ju varit lite klok och fixat kopia på extern hårddisk.

Fatta en fin mörkgrå fjord i rosa utrustning.. eller turkos..alldeles lysande turkos. Ahhh vad fint. En dag så...

Såhär ser en musblack, alltså grå fjord ut. Bilden är lånad från: http://musblack.ridakademi.se/artikel_760/Ronjas+Marco+Polo



Det leder oss till DAGENS GoogleBild: Googlar man musblack fjording får man på första sidan också upp följande:

Varken musblack eller fjord
någon av dom

Alltså det här är ju inte ens en häst =/

Okej musblack och häst men (Islandshäst, inte fjordhäst.









Här någonstans tror jag bildsök gav upp helt enkelt.

Den här bilden får sätta punkt för dagens fynd på Google bildsök. Ett tips när man söker bilder på något som man inte vet hur det ser ut är alltså att gå in och läsa också, inte bara kolla bilden.

Dagens nagel

 

Idag fick det bli silver och mörklila. Det går gradvis från silver till mörklila och sen har jag silverglitternagellack överst, med stora glitterbitar. Bling!

Om någon stör sig så kan jag berätta att jag inte lägger upp naglarna som skrytbilder eller för att jag tycker jag är så kung på nagellack, utan för inspiration. Jag gillar att kolla på andras ideér och kanske jag väcka en tanke hos er.

Klifri!

Dag två utan medicin och klådan är ett minne blott. Så skönt =)

Känns trist att vara på ruta noll igen visserligen men det ordnar sig. Ofantligt trött blev jag också av att sluta tvärt med medicinen och har lite lätt yrsel. Men klifri!

Jag lärde mig nåt nytt hos psykologen förresten. Hypomanin kan, förutom ett påslag av energi, visa sig som lättirritabilitet och man gör sig då ovän med folk. Hmm om jag söker upp alla jag bett fara år helvete ibland med en lapp från doktorn om att jag inte varit vid mitt sinnes fulla bruk, tror ni jag blir förlåten då? Såna perioder känner jag absolut igen, lätt irriterad, startar bråk och saker som jag stör mig på men annars håller tyst om måste helt plötsligt till ytan.

Förutom det har jag inte så mycket att komma med. Är ofantligt trött som sagt så ska halvslumra igen.

Vad saknas i huvudet på dessa mammor?

Kollade nyss en dokumentär på tv4 play om dessa skönhetstävlingar för barn. Förr var det väl mest i USA men den här serien var ifrån England. Ja jag undrar, vad har brunnit i huvudet på en mamma som tycker att det är en bra start för sin dotter att ställa upp i liknande tävlingar? Små små tjejer, från ca 3 år och uppåt ska tävla i att vara finast. Barnen har löshår, de får fejktänder, klänningar för tusentals kronor och sminkas som små dockor. Det ska tränas, de får egna coacher som lär ut dans, hållning, att snurra rätt, att le rätt. Bakom står någon halvfet morsa med egna drömmar som inte uppfylldes.

Jag är ledsen men jag tycker inte det är godtagbar föräldraomsorg. Ja jag vet att vi döms efter utseende i hela livet och det börjar snabbt. Vem kommer inte ihåg Luciatågen när man var lite tex? Men att växa in i en värld där man tävlar i utseende, hur kan det ge en bra självbild senare? Att hela livet granskas och också faktiskt få veta att man inte duger som man är. För det gör man ju inte när man tvingas ha löständer, löshår och sminkas till oigenkännlighet.

Joo men barnen tycker det är såå roligt. Japp det vet vi alla att alla små flickors dröm är att gå upp 5 på morgonen, solduscha, bli sminkad, få håret fixat i 2 timmar och hela dagen få order: stå där, svara så, glöm inte snurra två gånger, sitt still, nej det där är fel börja om. Man ser ofta gråtande barn, barn som faktiskt inte orkar hålla på en hel dag och den enda som är glad är mamma. Ja om barnet sköter sig förstås. Om barnet svarar fel på en fråga blir det sura miner direkt. Man är bara så bra som man presterar. En del går upp på scen och gör porriga dansmoves när dom är 6 år. Det pratas bantning och skönhetsproblem från start.

Hur ska en sån tjej sen gå ut i världen och känna sig bra? Man kanske kommer in i en tonårsfas när man är allt annat än vacker, man drar iväg på längden, får finnar, är helt ojämn. Hur ska man då kunna hitta ett värde i sig själv?

Sen tycker jag bara hela grejen är så pedofillockande äckligt. Små barn ska se ut som om de vore 20. En del har vulgära kläder, andra har vulgära uppträdanden. Inte någon går ju ut och ser ut som en söt 5-åring.

Nej det hela känns som en WT-mamma som inte lyckades själv. Låt barnen vara barn istället. Vi kommer dömas efter utseende i resten av våra liv, låt dom slippa det så länge det går.

*F*U*C*K*

Varning, gnällkärring vid tangenterna.

Mitt år skulle börja så bra. det skulle bli så härligt allting och gå som på räls. Ny diagnos-ny medicin-nytt jobb-frisk kropp-bättre mående.
Sen blev det inget jobb-ingen medicin-inget bättre mående. Jag menar WTF?

Jag var hos doktorn idag med min kliande lekamen. Nu kliar ögon och insidan av halsen också. Herr doktor sa då direkt att vi får skrota medicinen. Dels för att man ju inte kan gå runt som en loppbiten hund men mest för att en del hudreaktioner kan utvecklas till en livshotande sjukdom när all hud släpper från kroppen. Ohh nej tack. Jag dök in utan tid idag för att ringa är ju hopplöst, så han skulle höra av sig nästa vecka med ny plan. Bort med medicinen direkt och förhoppningsvis bort med klådan.

Hepp, tillbaka till ruta noll då.

Psykologen och jag hade ett bra samtal idag. Vi håller på att sätta fingret på vad vi ska arbeta med. Jag kommer få KBT. Först blev jag livrädd då herr psykolog började prata om att bota kräkfobin med att just kräkas, kolla film på såna som kräks osv. Fatta var fräscht: " O nu tar vi en timmes maraton med amatörfilmade kräkscener". Som alternativ kan man jobba med det man undviker istället. Så jag kan nog räkna med att bli tvingad åka buss och tåg. Jag vill INTE! Jag kommer ligga på perrongen som ett barn och skrika och sparka i benen. Jag tycker det här hade varit bättre om han knäppt med fingrarna så försvann allt det jobbiga.

Jaja.. dagens gnäll. Jag ska ta en till allergitablett nu så jag slipper bli tokig på kli. Då kommer jag nog också somna en stund. Mys mys.

Vad har bilden med mitt inlägg att göra undrar ni? Ja inget alls kan man tycka. Men Google bild har den här bilden som första bild när man söker på "allergi kliande utslag" så då antar jag att bilden får vara med här. Kanske ska börja med en "Dagens bildgoogle".

Jag river snart av mig huden och dränker i olja!

Efter en sömnlös natt med kliande och brännande hud får jag nog inse faktum: jag är inte bara vintertorr utan det är en biverkan av min nya medicin.
Det kliar så jag blir tokig! Jag har inga utslag eller röda fläckar på kroppen men kliandet är tamefaen outhärdligt! Det kliar på precis hela kroppen, nu har det börjat klia i öronen och underlivet också.

Jag skulle vilja dra på en dykardräkt, fylla den med vatten och skvalpa runt lite. Gaaah!!! Ska ringa doktorn så fort dom öppnar. Han får ge nåt mot klådan eller byta medicin annars kommer jag vara ett stort köttsår snart.

Sökte lite på klåda på google bildsök. Det första som kom upp var en fjällig penis. Det var en spännande start på dagen. En fjällig penis in your face. Tar inte den bilden av hänsyn till folket dock. 

Boktips!

Ni kommer väl ihåg flickan som blev kidnappad och hållen som fånge i en källare? Nu har hennes biografi kommit ut.

Den var absolut läsvärd. Man tror ju inte riktigt att sånt händer på riktigt men det gör ju det tyvärr.
För de som vill gotta ner sig i vidriga detaljer kommer boken bli en besvikelse. Tycker författarinnan gör ett bra jobb med att bibehålla sitt privatliv och samtidigt förmedla hur hemskt hennes liv var.












Nästa bok handlar om samma tema men är helt fiktiv. Den är inspirerad av Fritzl-händelsen där barn föddes i fångenskap. Boken skrivs ur Jacks perspektiv. Jacks hela värld består av ett rum på 12 kvadratmeter som han delar med sin mamma. På nätterna kommer Svarte mannen in men Jack är då alltid gömd i garderoben. Jack tror att världen endast består av rummet och det han ser på tv. Han har aldrig andats frisk luft, aldrig känt regn i håret eller gräs mellan tårna. Det här är hans berättelse.

Den här boken var grym. Jag läste hela på en natt, det gick inte att sluta. Det är en sagobok på sätt och vis, då allt är genom Jacks ögon. Det vrider vårt perspektiv totalt och ifrågasätter vad som är rätt och normalt.
Jag älskade den!

Är ridsport ingen sport? Är det bara en gullehobby?

Jag skiter fullkomligt i idrottsgalan och Jerringpriset. Jag visste inte ens att det var. Jag blev dock glad när jag blev informerad via facebook att Rolf-Göran Bengtsson vann i år. Vad härligt med lite cred till hästsporten!
Men vad händer? Jo okunniga kränikörer och diverse andra idioter slänger ur sig att ridning inte är en sport, hästarna gör jobbet, ridsport är bara nåt gulligull. Då blir jag arg! Ridsporten är på undantag redan. Man får tex inte subventionerade ridlektioner från jobbet. Nej ridning räknas inte in som friskvård, ridning är en hobby. Jaha. Då vet vi det.

Alltså ja jag kan erkänna att all ridning inte är en sport. Du kan hoppa upp och åka häst, bara sitta som en hösäck och peka dit man ska. Men så är väl alla sporter? Inte tränar landets alla fotbollsspelare alla dagar i veckan? Man kan slöåka cykel också, glida i nerförsbackarna på sin tantcykel. Men det är ju inte den nivån det snackas om nu, det är elitnivå. Hur har inte folk slitit för att komma till den nivån? Ja bra mycket mer än en fotbollsspelare kan jag lova. Varför? Jo:

En ryttare på elitnivå måste träna kondition och styrketräning precis som alla andra idrottare. Det är SJUKT jobbigt att rida aktivt. Dessutom ska hästarna tas om hand och innan man blir kändis så man har råd med personal så får man göra allt grovarbete själv. Det innebär tidiga mornar i stallet och sena kvällar. Däremellan ska man hinna träna, jobba/plugga och sen rida. Hela vintern går man i siande kyla och släpar hö, bär vattenhinkar när slangarna fryser, man mockar, fixar med transport för att ta sig till ridhus, hem och fixa stall, natta hästar sen kanske man kan äta. Vad gör en fotbollsspelare? Packar väskan med träningskläder. Ja jobbigt..

För att få en häst att prestera sitt yttersta är det ryttaren som måste hjälpa till och tänka. Ryttaren bedömer ridvägar och avstånd, ryttaren bedömer tempo, ryttaren ska hjälpa hästen. Jo hästar hoppar naturligt, men inte så som dom gör inne på banan. utöver det ska hästen ha en korrekt sammanställd kost, massage, miljö, sen ska ryttaren själv helst också ha en hyfsad kost, sjukgymnastik osv.

Har någon av alla dessa belackare ridit? Då menar jag RIDIT? Försökt jobba en häst i form? Försökt hålla ihop en häst som bara vill dra? Jag kan säga att i dagsläget har jag inte kondition till att rida en aktiv 30-minuters lektion för att jag skulle svettas bort.

Ännu märkligare är det när ingen gnäller på alla dessa motorsporter. Så det är ok att kalla det sport om man styr en maskin, men inte om man styr en häst? En häst har egen vilja, egna tankar, ska vi testa vilket som är mer svårstyrt?

Rolf-Göran Bengtsson är en sund och bra förebild för alla idrottare. Han kämpar på i ur och skur och får inte ens 10% av den uppskattning han borde få. Att förlöjliga hans insats pga okunskap och bristande intresse är skamligt. Att säga att vi gjort en kupp, alla hästmänniskor i Sverige är ju bara löjligt. kolla upp herrns meriter så får ni se att han förtjänar priset precis som alla andra. Ge fan i att nervärdera och förminska min sport!

 Våga själv sitta på 500 kg muskler som hoppar 1.50 högt. Så får vi se om ni är så kaxiga sen.

Negativt besked

Fick inte jobbet på FK.
Tjejen anmärkte mest på att jag skulle varit mer öppen med strul på tidigare arbetsplats under intervjun eftersom det kommer fram när man pratar med referenter.

Åh jag tycker det är så svårt. Överallt läser man *var inte negativ gällande förra arbete" så jag försöker att inte vara bitter och berätta om att jag farit illa. Men då kan det framstå som att jag mörkar istället.. så ska jag vara ärlig och säga att jag mådde skit och blev illa behandlad? Då kanske de tror att jag är stulnisse istället. Eller gnällig och negativ, svår att samarbeta med. Vad är lagom ärligt?
Jag försöker ju inte mörka heller eftersom jag har referenter från den tiden, då skulle jag väl valt andra referenter.

Det här är bara så INTE en situation jag vill sitta i just nu. Återigen ser jag bara mörker och ingen väg ut. Jag är så ostabil och rasar för minsta lilla. Att sitta kvar med en arbetsgivare som suger all livsvilja ur mig funkar inte. Men får man inte en chans någon annanstans så kommer man ju sitta fast. Så även om medicineringen nu äntligen är rätt. Om jag slipper depptillfällena så ska jag fortfarande sitta fast på ett jobb där jag varje dag vill köra i diket för att slippa jobbet? Det går liksom inte så bra.

Fast i ett ekorrhjul som jag inte kan få stopp på. När drar jag i nödbromsen för gott?

Har gym något moraliskt ansvar mot sina användare?

Jag satt bara och funderade lite när jag läste en blogg. Tjejen som skriver bloggen är sjukt mager, vi snackar armar som är tunnare än på en bebis typ. Hon är inte bara smal, utan verkligen mager. Det finns inget fett på kroppen kvar. Ändå skriver tjejen om hur han ska gå på diet, hon springer på gymet 5-6 dagar i veckan osv.

Jag började då fundera på om ett gym har en moraliskt skyldighet att göra något i liknande fall? Jo man är ansvarig för sitt eget liv osv absolut. Men samtidigt kan jag känna att ett gym någonstans står för en sund kropp. Man tränar för att må bra i kropp och själ. En kropp som då är uppenbart underviktig är ju inte sund. Finns det gym som tar sitt ansvar och hanterar problematiken? Pratar man med personen ifråga? Kanske stänger av personen från att stå på löpbandet i timmar som en idiot? Jag antar att det vore rätt dålig publicitet om en person med anorexi fick en kollaps inne på gymet och ingen har reagerat.

Gym brukar ändå ha en doping och drogpolicy. Där lägger man sig i hur folk lever, borde man inte göra det när det blir sjukligt som anorexi också? Jag har ett minne av att en bekant berättat om ett gym som stängde av en tjej som var uppenbarligen anorektisk och tränade som besatt. Jag kan tycka det är bra på så sätt att personen då kanske inser vad denne håller på med.

Ja jag vet inte.. hur tänker ni?

Dagens naglar

Kunde inte sova i natt så det blev ny nagellack. Lite leopardinspirerat

Kampen mot vintertorr hud fortsätter

Jag och Jenny drog mot apoteket idag. Jag har införskaffat:

                och









Alltså återfuktande hårbottensgel och dagcreme för ansiktet för oss med i normalfallet fet hy. Det i kombination med helkroppssmörj med barnolja varje dusch ska väl få bort torr och kliande hud. Man borde använda kliande hud som tortyrredskap för till slut blir man tamefaen galen!

Barnolja funkar alldeles finfint till vuxna också

Jag har drabbats av en förjävla dryg vinteråkomma: torr hud. Inte den sorten som spricker och går sönder utan den sorten som kliar och kliar och kliar. Jag börjar bli orolig för att min hårbotten snart är ett hårlöst öppet sår, mina armhålor lyser ilsket rött och det kliar överallt. Så jag har tagit till det tunga artilleriet: Barnolja.

Märke spelar ingen roll, men Oparfymerad barnolja är kung att ha hemma. Just nu har jag kladdat hårbotten och hår fullt av barnolja och har det i några timmar. Håret får en rejäl inpackning och jag tror hårbotten kommer vara lite lyckligt sen.
I duschen smörjer jag hela mig med barnolja, sköljer av överskottet och slipper smörja med massa krämer efter duschen.

Fler nyttiga saker man kan ha barnolja till:
* Vid rakning av kroppsbehåring med hyvel, smörj lite barnolja innan rakning så glider rakbladet lättare och man slipper röda knottror.
* För att ta bort din make up behövs bara lite barnolja på en bomullstuss.
* Som hårinpackning eller om man har jättetorrt hår kan man ha lite barnolja i topparna och låta det sitta kvar i håret.
* Smörj huden och bli len och fin
*Intimhygien ska ju helst skötas tvållöst, lite barnolja löser dock upp fett och smuts. Skölj bort överskottet och bli mjuk på köpet.

Ja det var några saker man kan ha den till. Finns nog massa mer.

Hello Kitty och Bipolär

 

Vad gillar ni naglarna? Lite Hello Kitty kan ju inte skada? 

För övrigt träffade jag Herr Psykiatriker idag igen. Jag gillar honom skarpt. Han är dödstrevlig, saklig, kunnig och verkligen intresserad av sitt jobb. Han vill inte bara fixa läget för dagen utan verkligen gå till botten med vad som är grejen. Så jag har fått redogöra för min historia. Vi började med högstadiets panikångest som yttrade sig i att jag kräktes när jag blev nervös, till första riktiga deppen när jag var runt 20 kanske och därefter uppvarvade perioder. Jag fick förklara precis hur jag beter mig, hur det känns, vad som händer innan och efter osv.

Idag summerade vi då alla delar och Herr P anser att jag är bipolär typ 2. Typ 2 innebär att uppåtperioderna inte innehåller psykoser, hallucinationer och alldeles galet beteende. Mina uppåt perioder innebär mest att baka mitt i natten, möblera om, få konstiga idéer som ska fixas NU och shoppa onödiga saker (hej flickan som äger 15 träns men ingen häst och har aldrig ägt häst).

Herr P förklarade att mönster med panikångest först, sen depp i sena tonåren tidiga 20-årsålder och speedade episoder passar in bra på bipolära. Det är en livslång sjukdom men man kan medicinera och på så sätt slippa de djupa depressionerna. Så jag blir "normal" i humöret, alltså glad och ledsen men inte avgrundsledsen.

Det känns faktiskt rätt skönt. Om det är rätt har jag äntligen fått ett ord för hur jag mår. En riktig sjukdom som kanske kan förklara lite hur jag fungerar. Främst vore det gött med fungerande medicinering så man kan fungera här i världen. En diagnos ändrar ju inte vem jag är. Jag är jag.. som vanligt.. Jag kanske bara kan få hjälp att vara en mindre deppig jag framöver. 

På väg in till stan såg jag en snubbe bli haffad av polisen. Han fulkörde mitt i stan och missade antagligen polisbilen bakom. Polisen körde mot polishuset i lugnt tempo men drog på blåljusen och stannade bilen. Kul morgon för den killen.

Nu ska jag äta frulle, Räkmackor hade jag tänkt.

Jag vill bo här!

Alla bilder är lånade från Mäklarhuset

Det här är helgalen hästgård neråt Varberg nånstans. Stallplats för 7 hästar och ridhus, tyvärr inga bilder på det men kolla husen. Jag dör! Som att hamna i en sagovärld där en absintdrickande konstnärssjäl blivit utbränd och fantiserat fram sitt drömspa. Jag ÄLSKAR det. Kolla kökets kakel, kolla badrummet från 1000 och en natt. Åhhh!
Så när jag vinner 200 miljoner ska jag köpa det här. Jag ska bo i stenhuset, Jenny får bo i vita fina huset. Har man vunnit såpass mycket pengar kan jag nog fixa ett större stall och några travslingor åt damen. Själv ska jag bosätta mig inne i badrummet och lyssna på flummig musik och meditera. Enjoy!

Jag ska då bo till vänster, Jenny till höger, rakt fram är litet stall och liksom innan bilden är ridhus med fler stallplatser.

Vem vill inte ha det köket?

  

Pundigt badrum.nu. Jag ÄLSKART! (förutom mattan på golvet)

En salong för familjemiddagar? 

Mysa framför brasan?

Typ där tänkte jag bo dårå

O Jennys place

Med myshörna

och uteplats

Smått pundigt va? Men så härligt =) Undrar om man kan få ha kvar inredningen. På nåt sätt känns inte IKEA riktigt hemma där..hmmm.
I övrigt sover jag uppenbarligen inte. Somnade 9 imorse ungefär, vaknade drygt 10 för psykologen var sjuk så en sekreterare ringde och avbokade. Somnade om, vaknade halv 12 då FK ringde och pratade lite, somnade om men messade lite med Jenny och vid 16 hämtade jag henne för en tripp bland socialisationen. Så jag har duschat idag.. yay. Känner lite sådär att det kanske slår över åt andra sidan, hade jag inte varit snorfattig så hade det nog blivit en vild shoppingtur idag. Tror det är medicinen som härjar. Känns inte lika tomt just nu i allafall. Men inte fått besked om jobben jag sökt än så det kan ju vända fort.

Nu ska jag försöka hitta fler bilder på mitt drömpalats haha. O tack Jenny för att jag fick bege mig ut i världen idag. O sov gott resten!

Edit: Hittade hemsida: http://www.villastenhuset.se/