Idag kom jag faktiskt iväg till stallet. Det var kallt men soligt. Jag hade på mig mitt underbara underställ som jag fått av mina föräldrar. Fantastiskt! Jag frös inte alls.
Lycka när man kommer till stallet såhär på vintern är att se hästen stå i närheten av stallet så man slipper pulsa allra längst bort i hagen.
Den fina grå är Nahjar som kommit hem från fodervärd. Han är så grymt fin och jättesnäll!
Haha, jag hade lagt godis i fickan som jag skulle ge Eldas. Brukar ge en godisbit när jag hämtar honom i hagen. Så jag stack ner handen i fickan, kände nåt runt och drog upp ett batteri. Otippat! Jag hann ju se det innan Eldas slukat det i alla fall.
Det här är då Karins hästar. Den där bruna är ju lite speciell haha. Närå, de är fina båda två. De är väldigt sociala och jättemysiga. Synd att de är ett helt hus höga bara.
Eldas var pigg idag. Det innebär att han blir lite tråkig och är rädd för allt. Snöhögar, grusplättar, sin skugga. En riktig fjant. Men jag får skylla mig själv som inte hållit igång. Jag tänkte satsa på att hålla igång honom 4 dagar i veckan nu framöver. Blir det mer någon gång så är det ju bara bra, men jag satsar på 4 dagar så är resten bonus.
Vi hade Maggan och Karin som sällskap. Maggan var också piggelin. Efter Karins bilolycka har hon inte ridit så Maggan har stått en vecka, men hon skötte sig galant. Lite galopp på tvären men annars var det inga problem. Hon är bra fin den där.
När vi kom till pumphuset skulle ingen av hästarna förbi. De backade och vände och krånglade. Till slut kom vi förbi och skulle ta en sista trav för dagen. Ja tjena.. hej då sa Eldas och pinnade iväg i full fart. Jag hade hackamore och man har inte överdrivet mycket att sätta emot när han drar iväg. Så Karin fick en galopp och vi älgade på i full trav. Roligt sa Eldas.. o jag också!
Sen fick Micke sjukgymnast jobba på ryggen och ta hand om eländet jag ställt till med när jag ramlat av. Han konstaterade lite låsningar i ryggen och främst spastiska muskler i "ryggfilén". Så vi knäckte och bände och tryckte så ska det väl bli bättre sen. Jag har märkt skillnad sen jag började gå hos Micke. Jag har blivit mer rörlig så jag har till och med fått länga stiglädren ett hål för att jag kommer ner bättre nu. Det är ju guld.
Snälla Cissi bjöd på lite käk och sen drog jag till ÖB. Gissa om lyckan var total när jag hittade sista paret trickskidor. Woohoo! Nu blir det åka av för Karin och alla andra frivilliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar