tisdag 26 januari 2016

En fraggel och en puffel


Alltså.. jag är så kär i mina hundar så det är inte klokt. Kineser är verkligen min ras. Hundarna är så tokiga. Jag menar Pixie går inte ens att beskriva i sitt sätt. Hon är inte som en hund, inte som en katt, hon är hon helt enkelt. Alla som träffat henne vet vad jag menar. Korkad och smart. Zombie och alert.
Charlie är en goseboll och väldans, väldans sprallig. Han studsar, springer och är allmänt fånig. Nu har jag två studsande idioter istället för en.

Jag saknar fortfarande Zaxon massor, men är glad över att Charlie är så totalt olik Zaxon. Då jämför man inte och tänker på hur mycket bättre Zaon var.

Charlie går i alla fall från klarhet till klarhet. Han busar, bär runt på leksaker på eget initiativ. Sen gömmer han saker också. Han "gräver ner" ben och leksaker. Med gräver ner menas att dölja dom under filtar, trycka ner dom i skarven i soffan, eller lägga dom på ett bra ställe. Pixie hittar dom ändå.

Sen har jag ju parkett hemma = halt golv. Charlie har inte fattat det ännu. Så han springer och springer men tar sig liksom ingenstans. Benen går som trumpinnar men han slirar bara. Knäppskalle.

Nej men det går bra med båda. Pixie visar att hon bestämmer, hennes önskan går först, men hon morrar mindre och mindre åt honom. Charlie låter mig borsta/duscha/greja med ögonen och jag har rakat nosen.
Testade raka öronen också. Han har ju sådär mittemellan stående och hängande. Har läst att de kan ställa sig om man rakar dom så de slipper tyngden. Tja det ena ställde sig lite mer, det andra hänger kvar, så nu ser han ännu mer ojämn ut. Aja, söt är han iaf.

I helgen får han träffa föräldrarna. Hoppas hoppas det går bra. Han ska ju ogilla män så får se om pappa får ett tjuvnyp eller inte.

måndag 11 januari 2016

Då har vi välkomnat Charlie!

Han fick namnet Dot som nyfödd. Vem döper en hane till Dot?

Aja, Pappa heter Angel Paws Casanova
Mamma heter Strikholms Love from Darlington.
Så fina namn på föräldrarna så fick valpen heta Dot. Nåja, uppfödaren har ingen registrerad kennel så var väl därför.

Nu kallas han Charlie och jag gillar det inte. Jag tänker bara på den här videon:
Jag kommer inte på nåt bättre namn just nu dock. Fjant hade varit klockrent, men det heter ju katten. Hmm,, Eddie?

Nåväl. Hur gick det här till då?
Jo jag satt i lugnan ro när jag fick ett meddelande från en bekant om jag visste någon som ville ha en kines hane rätt akut. Hon visste bara att han var renrasig, 1.5 år och det var akut.
Happ dagen efter pratar jag med ägaren. Hon säger att Charlie blev vanvårdad i första hemmet. Sen hamnade han hos uppfödaren igen. Uppfödaren tänkte avliva, ingen aning om varför, så tjejen köpte honom.
Hos senaste ägaren har han senaste tiden fått vara instängd i köket eller bunden i hallen då tjejen var inneboende hos några som inte gillade hundar.
Jag frågade om han markerade inne, ja men bara ibland. Funkar han med hundar? Jajamen! Katter? japp. Men han är blyg mot människor. Jaha men han bits väl inte? Jo han kan nafsas. Men han är rädd för män, inte så mycket för kvinnor och barn.

Jaja går väl att träna bort tänkte jag. Så jag åkte och skulle kika på honom. Där är han fastbunden i hallen och vågar inte ens titta på mig. Efter en liten stund vågar han nosa iaf. Vi skriver papper och sånt och hon vill inte med till bilen. Jag får kopplet och vi går ut genom dörren.
Där sätter sig Charlie och fullkomligt skriker av rädsla och panik. Ögonvitorna syns och han drar bakåt allt han kan i kopplet. Jag försöker sätta mig på huk, titta bort och lugna honom men det funkar inte.
Hepp, tjejen följer med till bilen. Sista hon säger är typ "låt honom inte nafsa dig när han ska ur bilen.

När vi kommer hem tokskäller han när jag närmar mig bagageluckan. Jag hämtar tjockare handskar och gör mig beredd. Jag öppnar luckan lite, lite. Sen petar jag till mig kopplet, utan att Charlie ska nå mina händer. Han är tryckt längst in i bagagen och skriker. Så får jag kopplet och han kan hoppa ur bilen. Då har jag redan varit smart och släppt ut Pixie. Charlie får syn på Pixie och kärlek uppstår, från hans sida.

Nu är han inte rädd för mig längre. Jag kan lyfta honom (vilket inte ens hennes närmsta tjejkompisar fick göra), jag tvättar ögon, har rakat ansiktet. Första dagen var han så jäkla jobbig. Ärligt talat undrade jag vad jag dragit hem. Han ar så stressad, vilket ledde till översexuellt beteende så han skulle vara på Pixie hela jävla tiden. Jag överdriver inte om jag säger att jag sa nej över 200 gånger den kvällen. Till slut gav jag upp och testade vattenspruta. Den blev räddningen för mig och Pixie.

Mager som en skata är han också. Inte konstigt kanske när han ätit Friskies, vilket enligt mig är ett jäkla skitfoder. Jo en del hundar funkar på det, men om benknölarna sticker ut på din hund så kanske du ska byta foder. Så nu får han ett högkcal foder. Jag ger torrt på morgonen, men har de inte ätit på kvällen mosar jag i lite färskfoder. Jag har skaffat VOM lammköttbullar, så mosar ihop det med torrfodret så äter dom. Jag brukar inte fjäska sådär, men han måste ha mat.

Han blir lugnare för var dag. Nu kan han lugnt ligga i soffan bredvid. Nätterna går bra. Pixie håller sig från midjehöjd och uppåt, Charlie ligger längre ner.

Han drog häromdagen. Jag har haft honom lös för att han varit så klistrad vid Pixie och hon drar ju inte. Jo tjena, han drog..och fortsatte dra. Över vägen, skuttandes ut på gärdena och sen upp på vägen igen. Jag fick hämta bilen och hade gråten i halsen. Kritvit hund i snö är inte helt optimalt. Som tur var hade han fått möte av en snäll bilist som kunde hejda honom. Hon fick inte tag i honom, han hade skrikit åt henne, men han hoppade in i bilen när jag kom. Efter det har jag köpt 15 meters löplina. Slut på dagarna i frihet.

Nej vi får träna på det där. Man kan inte lösa alla problem på en dag. Först ska jag komma på vad han ska heta, sen prägla honom på det, sen tar vi träning på allvar.

Han är i allafall rar. Vill gärna bli kliad och gosad med. Får likadana glädjefnatt som Pixie. Han fattar inte hur man leker med leksaker, kanske ingen gjort? Men han får lära sig.

Så sorligt. Allt jag fick med var ett koppel, lite mat, stamtavlan, en borste (för typ marsvin) och en oanvänd klotång.
Skulle jag skicka iväg någon av mina hundar skulle flera halsband och selar följa med. Varsin bädd också. Täcke (ja tom Zaxon hade regntäcke) leksaker, godis, borstar osv. Med Pixie skulle en hel byrålåda kläder följa med.

Jag menar.. mina marsvin hade en hel matkasse leksaker med sig. Min katter hade haft klösbrädor med sig.

Men nu blickar vi framåt. Det blir nog bra det här.
Och om någon undrar: Jo Pixie är härskarinna här