NU har jag bestämt hur jag ska äta i jul

Jag har ältat, frågat i min sockergrupp och främst funderat på hur jag vet att jag reagerar.
Jag hade tänkt vara helt strikt och "visa vad jag kan" i jul. Grejen är att jag inte är stabil på den nivån hemma så det skulle bli att vara ögontjänare. Alltså ha det svårare där än här. Här funkar maten till 100%. Frukost och all mat följer planen. Te/kaffe följer planen. Men sen faller jag dit och dricker en burk cola, äter en lussebulle. Det är så svårt att förklara. "Har du ingen självbehärskning" kanske ni tänker. Tänker ni samma sak om en nyligen nykter alkoholist inne på systembolaget också? Eller en knarkare inne i sjukhusets medicinförråd?
Fördelen en alkoholist eller knarkare har är att de aldrig mer behöver vistas i den miljön. En alkis behöver inte gå in på bolaget eller krogen. Man kan undvika restauranger som har alkoholtillstånd. Visst finns öl i mataffärer också, men på en speciell hylla som man lätt undviker.
Att ta droger är ju ännu enklare att undvika. Gå inte till langarna umgås inte med påverkade människor.

Sockerberoende då? Ja nu till jul välkomnas man av berg med chokladaskar så fort man kommit innanför dörren och sen fortsätter det. Doften av nybakat, någon står och bjuder på glögg och pepparkakor. Ska jag ha mina grönsaker måste jag gå runt bland all frukt, ska jag överhuvudtaget kunna betala måste jag stå i kassan där det nästan alltid finns läsk och slutligen godis. På min coop har dom en korg med specialerbjudandegodis under kortapparaten.
Ska jag tanka och måste in i butik för att betala så är hela vägen från dörren till kassan fylld av godis och läsk, lite nybakat och mer godis.

"Har du ingen karaktär"? Ja dra in en alkoholist på bolaget där de står och bjuder på starkvinsglögg och pepparkakslikör. Där någon just tappat en flaska så det luktar vodka i hela butiken. Gör det när personen varit nykter två veckor typ. Inte faen skulle någon bli förvånad om det blev för mycket.

Min sockercoach har fått mig att inse att mitt beroende är rejält. Om vi ska översätta det i missbrukartermer som folk förstår så handlar det inte om någon som super sig dyngrak 2 dagar varje helg, kanske fortfarande är lite småfull på måndag. Min nivå har gått så långt så vi snackar knarkare på plattan i Stockholm.

En till skillnad är att man helt kan plocka bort substansen vid andra missbruk. Man behöver aldrig mer i livet konsumera något som innehåller alkohol om man inte vill. Samma med droger/mediciner. Socker funkar inte att plocka bort. Då skulle man få sluta äta helt... vilket väl skulle leda till näringsdropp som antagligen också innehåller socker/kolhydrater.

Hursomhelst. Jag har bestämt att inte sätta ribban högre än jag behöver bara för att vara "duktig" när jag har publik. Mat är okej, men jag ska inte äta godis/efterrätt/fika. Ingen julmust heller. Alltså ta bort onödigt socker, men inte jaga kolhydrater som man gör när man är strikt. Jag vet med mig att sätter jag ribban för högt kommer det sluta med att jag stannar på väg hem, köper 2 kg godis, 5 liter cola och hetsäter när jag kommer hem.

Kanske kan jag stå emot suget mot "vanlig mat" då är det perfekt. Känns det som jag vill gråta om jag inte äter ett äpple så får jag äta det. Ibland får man välja sina strider. Tänker lite likadant på nyår. Skulle det finnas potatisgratäng där så dör jag inte, men jag undviker efterrätten. Sen kör vi helt strikt efter nyår. Mellandagarna blir ju också uppstyrt igen.

Så, det är vad jag kommit fram till efter mycket funderande. Det ska fungera dagarna efter jul också, inte bara de dagar då andra kan passa på mig.

Äter jag för att jag är hungrig, för att det är gott, eller för att det står framför mig?

Överätning av mat har aldrig varit något större problem för mig. Visst har jag ätit för mycket ibland, sådär så man får ont i magen, men inte oftare än folk brukar.
Jag försöker dock vara uppmärksam nu när jag inte trycker i mig massa godis, så jag inte börjar överäta mat. Är jag inte hungrig längre ska jag ju inte fortsätta äta. Jag hade sånt stört beteende med godis, det skulle ätas upp om jag så skulle kräkas på kuppen. Jag fick ångest om jag hade för mycket godis kvar och det började bli dags att sova. Jag vill inte föra över det beteendet på mat. Det har gjort att mina hundar är lyckliga för de får rester.

Idag blev det korv stroganoff med blomkålsris. Behövde inte ändra receptet nåt, bara byta ut riset. Ja sen ta laktosfri grädde. Vågar inte riktigt ge mig på vanliga mjölkprodukter än. Fast många klarar det när det är i maten.
Blomkålsris är för övrigt löjligt enkelt. Riv blomkål med grovt rivjärn. Häll ner i kokande vatten i typ 10-20 sekunder. Klart! Idag kokade jag vatten i vattenkokaren och slog över blomkålen bara. Enda nackdelen är att det kan bli lite skräpigt när man river blomkålen.

Jag har sinnessjukt ont i ländryggen idag och vet inte riktigt varför. Hoppas det ger sig.

Snart jul då med allt vad det innebär.

2 blev nästan 3 hundar

Ja jag blev erbjuden en hanhund på foder. Fodervärd i hundvärlden innebär att man inte betalar för hunden, men uppfödaren får använda hunden i avel. Med hanhundar är det 6 parningar, vet inte hur många kullar de får ta på en tik. När hunden slutar i aveln äger fodervärden hunden fullt ut.
Så det var en american hairless terrier. En helnaken hund, inte ett hårstrå på kroppen. Jag var SÅ sugen och habehovet sköt i höjden.
Jag tackade dock nej efter att ha tänkt ett par varv till. En fertil hanhund tillsammans med en tik är inte kul när tiken löper. Eftersom han skulle användas i avel vet han ju vad det betyder. Jag skulle ju inte kunna lämna bort Pixie under löpet, hon skulle bli knäckt typ. Mammagris som hon är. Lämna bort hanen skulle väl funka, men de jag känner som är hundmänniskor har tikar så det kan krocka med löp där också. Ja jag kan dela av huset, men i värsta fall sitter hanen och ylar. Sen dåligt samvete för att han inte får vara med.

Andra skälet var att det är terrier med allt vad det innebär. Mina hundar är soffpotatisar. De hänger med på allt, men kräver inte stimulans och massa aktivitet för att må bra. Vårt hem skulle bli för lugnt tror jag.

Han påminde lite om den här. Hur fina är dom inte?

Så nej det blev inget. Tanken på en tredje hund var inte avskräckande i sig, men då en kastrerad hane eller en till tik. Jag letar inte aktivt efter en hund, men skulle jag få frågan är det inte omöjligt. Men det skulle vara en kines eller mexikan då.

Mexikanare har grövre ansikte och kan ha en liten tuppkam. De är ännu finare! Det är den typen Pixie har lite i sig

Idag kommer jag glida en aning från matplanen. Jag pratade om chili con carne med en vän igår och blev så sjukt sugen. Det är bönor i den, visst kan man göra utan men det blir ju inte samma sak. Bönor höjer dock inte blodsockret på ett galet sätt utan höjer det långsamt. Det triggar inte sockersug heller. Jag äter bönor typ 2 gånger om året eller så, så det får vara okej. Är lite för mycket kolhydrater i bara.

Är ni färdiga med julklapparna? Jag har 2 kvar bara. Känns skönt.

Jag var på ett bra möte angående arbetsträning igår. Håller tummarna för att det går vägen. Lite sur är jag dock. Min coach är på semester så en annan har tagit över. Den människan har inte ringt ett enda samtal på hela veckan. Det börjar bli kris med att hitta en plats nu. Så surt!

Mota sockersuget

Jag är med i en grupp för sockerberoende där professionella coacher är med och ger råd. Där tipsas om L-glutamin vid sockersug. När det blir jobbigt ska man ta 1-2 tsk så ska det lugna suget. Det ska bara tas vid behov, inte regelbundet. Värt att testa.

Det ska vara i pulverform och man ska inte äta eller dricka varmt inom 20 minuter, då minskar effekten.

Sen har jag hittat sån söt tesil, sån man har löste i. Älskar ugglor!

Jävla smygsockersamhälle! (ja jag tog återfall igen helvete)

Vad är problemet i världen som gör att vi måste tillsätta socker och extra kolhydrater överallt? Har letat senap utan socker, ja lycka till. En del sorter har socker som största ingrediens. Jag har kollat igenom varenda svensk senap jag kunnat hitta och det finns ingen utan socker. Till slut har jag hittat en amerikansk senap som inte har socker. Hoppas den smakar okej.

Sen hittade jag hasselnötsmjölk. Jag har ju mandelmjölk eller kokosmjölk i te. Kunde vara kul att prova en ny. Jag tog den det stod osockrad på. Skitgod är den. Kollade för skojs skull innehållsdeklarationen. Jamenjaha, det är mer ris än hasselnötter i + maltrodexin. Det är rena kolhydrater som är gjorda för att snabbt tas upp i kroppen.
Näringsvärde:

Näringsvärde per 100 ml:

Energi 240 kJ/ 60 kcal
Fett 1,9 g
varav mättat fett 0,1 g
Kolhydrat 9,3 g
varav sockerarter 4,5 g
Fiber 0,5 g
Protein 0,6 g
Salt 0,1 g
Laktos 0 g

Inte ett ord om ris synligt

Kokos och mandelmjölk innehåller typ nöten och vatten + ev något stabiliseringsämne. Tar kokos näringsvärde som exempel:

Näringsvärde per 100 ml:

Energi 100 kJ/ 25 kcal
Fett 2,1 g
varav mättat fett 1,9 g
Kolhydrat 1,1 g
varav sockerarter 0,5 g
Fiber 0,1 g
Protein 0,3 g
Salt 0,06 g
Laktos 0 g

Vi kan för skojs skull slänga in näringsvärdet för sockrad version av mandelmjölk

Näringsvärde per 100 g:

Energi 100 kJ/ 20 kcal
Fett 1,1 g
varav mättat fett 0,1 g
Kolhydrat 2,8 g
varav sockerarter 2,5 g
Fiber 0,2 g
Protein 0,4 g
Salt 0,1 g
Laktos 0 g

Jag får alltså i mig mindre kolhydrater och mindre socker i den sockrade versionen av mandelmjölk, som har socker som andra ingrediens efter vatten, än jag får i osockrad hasselnötsmjölk. Den borde heta rismjölk med hasselnötssmak istället. 

Hur sjukt är inte det? Jävla lurendrejeri är vad det är.

Så ja, jag blev uppgiven och tryckte i mig cola och lussekatter. Ja för det gjorde ju saken bättre. not. Då börjar vi om idag då. Jag har laddat ner en app som räknar "rena" dagar. Kanske kan vara sporrande. Funkar oberoende av missbruk. 

Tänk omvärlden kunde sluta ha socker och dolda kolhydrater överallt också vad härligt det skulle vara. Behöver vi socker i köttbullar och korv? I makrill i tomatsås? Är vi så sockrifierade så vi inte överlever utan socker överallt? 

Jag försöker leta sånt som har max 5 gr sockerarter per 100g. Helst ska det vara utan tillsatt socker helt förstås, men ibland får man inse sitt nederlag. Som makrill i tomatsås, där skiljer mycket mellan olika märken + jag skrapar bort så mycket tomatsås jag kan. Jag undviker sötningsmedel också. Det är stor skillnad mot LCHF där sötningsmedel kan vara okej. Men varför göra det lätt för sig?

Nu kör vi, omstart dag 1. Frukosten bestod av 2 kokta ägg och en stor kopp te. Strax stallet i kylan. Trevlig onsdag!

Jag är arg på min sockercoach

Mitt beroende är arg på min sockercoach. Min coach som inte säger "nej du får inte äta Jansson till jul", utan säger "ät det du, men var medveten om att det kan trigga ett återfall. Hur långt vet man inte, man vet inte om du kommer upp på banan igen heller. Tänk på om det är värt det"

Jag pratade jul med henne. Hur ska jag göra? Vara strikt eller ge mig någon fri dag att äta och sen bryta. Rent krasst gör inte en dag av eller till, om man ser på det. Problemet är att byta sen. Att lyckas bryta. Då har man matat beroendet med ny energi. Rent kroppsligt förfaller man inte och blir sjuk av en dag men psykiskt?
Jag är ju vuxen. Jag kan säga att jag ger mig 2 dagars frosseri. Stannar det till 2 dagar så är ingen skada skedd. Kroppen blir tjurig, berendehjärnan glad men i det stora hela spelar 2 dagar ingen roll. Problemet är om det inte stannar vid 2 dagar. Om jag unnar mig lite till, sen lite till. Sen har en vecka gått, beroendehjärnan ger jättebra argument till att jag kan fortsätta lite till osv. Om det fanns en garanti att jag efter 2 dagar kör strikt igen så vore det inga problem alls. Men garantin finns inte.

Som med Janson. Jag sa att jag redan bestämt att jag tänker äta Janson. Jag tänkte att hon skulle säga "ja men en liten bit är väl okej" men det sa hon alltså inte. Så jag är sur. Jättesur. Varför började jag innan jul? Hur korkat är inte det?
Jaja jag överlever väl. Någon jul framöver kanske jag kan äta Janson utan att det triggar. Det handlar alltså inte om att en dags, eller ens en veckas frosseri förstör kroppen så allt är kört. Det handlar om vad man ställer till med i hjärnan.
*suck* jag får väl sitta och äta brunsås med sked och tycka det är gott eller nåt. Äta julskinka utan knäcke och se glad ut. Jag är lite bitter faktiskt, men det får man väl vara. Och jag är sur på min coach, som ett litet barn.

Nytt användningsområde för kattlådan

När jag har köpt hem saker för att hetsäta kan jag inte sluta förrän det är slut. Spelar ingen roll o suget tillfredsställts för länge sen så jag nu bara äter för det finns. Det är inte ens gott längre, men allt ska ätas upp. Jag kan få ångest om jag har för mycket kvar att äta när det är dags att gå och lägga sig. Sjukt jag vet, men jag är ätstörd.

Hursomhelst. Jag lyckades bromsa mitt återfall och kom på en säker metod. En del slänger ju förpackningen men rotar sen fram den igen. Jag städade helt enkelt kattlådan och tömde ut det onyttiga i den påsen. Tömde ur det ur förpackningen. Risken för att gräva i påse med kattbajs är ungefär noll.

Jag överlevde natten men det var verkligen inte roligt. Jag hade så fasansfullt ont. Rätt säker på att det var mjölkchocken. Idag har jag mått sådär och maten har varit lite kaos men i morgon är jag nog på banan igen.

Jag fick mens också. Har egentligen inte det eftersom jag går på p-spruta men nu hade det gått för långt emellan. Är man inte van blir man mer påverkad.

Jaja skitsamma. Det blev fel men huvudsaken är att man hoppar upp igen. Alla kan snubbla, det är vad man väljer att göra sen som räknas. Läste på forum om folk som gått på LCHF i flera år och fortfarande snubblar ibland. En del planerar det till kalas t.ex. men återgår direkt till sin livsstil.

Nu är det snart dags att sova. Hoppas på bättre sömn idag.

Jag snubblade och föll och nu får jag betala för det.

Jävla lussekatter. Det blev för mycket idag helt enkelt. Massa sug de senaste dagarna + halvt misslyckad middag + mensvärk = misslyckande.

Jag lurade mig själv lite. Åkte till affären, trots sug, och kunde inte stå emot nybakade lussekatter. Med gråten i halsen kände jag mig misslyckad så jag slängde med en liter mjölk, en snickers och en liten geisha. Inte en hel kaka utan en sån liten "stycksak"

Lussekatten, snickersen och sisådär 7 dl mjölk är borta. Hur jag mår? SKIT! Alltså min mage känns som den tänker vända sig ut och in. Det gör ONT. På riktigt för jävla ont. Hade det känts såhär och jag inte vetat anledningen hade jag nog åkt till akuten. Det gör ont under revbenen och ner i magen. Magen låter som ett åskväder ungefär och är stenhård.

Så jag funderar på om jag egentligen inte tål laktos särskilt bra, men kroppen hade gett upp att kämpa eftersom jag drack så jäkla mycket mjölk. Det i kombination med sockret blev helt enkelt inte bra. Jag behöver inte straffa mig själv med dåliga tankar, min kropp sköter det så bra själv. Så även om jag är sjukt besviken på mig själv kanske det på något sätt var nyttigt. Såhär ont i magen vill jag nog inte ha igen. Har nog aldrig haft såhär ont i magen någonsin. Kanske var det bra att jag inte bara tog en lussekatt, för det hade jag säkert tålt och då haft svårt att stå emot. Nu kan jag ju påminna mig om det här när jag blir sugen på mjölk.

Geishachokladen åker i soporna. Suget försvann såklart totalt.

Tankar om socker 100% av tiden

Det börjar bli löjligt nu, hjärnans desperata försök att hitta något tillåtet som smakar sött. Ett desperat hopp om att osötad kokosdryck väl ändå kan få mitt te att bli sötare? Men äggmjölk då nog måste väl det funka?
Igår bestämde jag mig nästan för att skita i allt och frossa i lösgodis och chips. Men jag gjorde det inte. Idag är likadant. Jag sitter på händerna för att inte leta upp något som kan vara sött. Jag har sötningsmedel hemma, tur det är äckligt att äta som det är. Det enda det funkar till och det enda jag använt det till, är i kaffe och te. Men nu ska ju hjärnan sluta söka söta smaker, då kan man inte trigga den med sötningsmedel heller. Det enda jag får äta som är sött är morötter, men kan inte överäta det heller såklart. Gurka känns sött av någon anledning så det funkar lite, i typ 2 sekunder.

Men ni vet hur det känns när man ska komma på namnet på den där personen, men namnet vill liksom inte komma fram? Ni vet hur besatt man blir? Hjärnan tänker på den där personen hela tiden, hur den ser ut, var den jobbar osv. Även under andra konversationer eller om man gör något så maler det där letandet efter rätt namn i bakhuvudet. Ja så är det med socker just nu. Min hjärna tänker socker konstant. Det är allt från mjölk till choklad, till cola, till smågodis till tårta. Allt. Igår blev jag störtsugen på pizza = hej vitt bröd. Hjärnan är helt jävla besatt och det börjar bli rätt drygt nu.

Huvudvärken och ont i kroppen har lugnat sig lite, jag vill inte skjuta mig längre. Men när inte värken har övertaget så kommer suget.
Min coach berättade om en person som gjorde pulversås och åt med sked i ren desperation av att få socker. Läste en bloggerska som hetsåt frysta ärtor. För en frisk person låter det ju skumt, men jag kan absolut se mig sitta och äta pulversås typ, eller vräka i mig majs kanske. Hjärnan vill ha socker, då ser den till att få det och man kan lura sig själv. En människa beskrev det som "det börjar med ett äpple och slutar med en tårta innan jag ens fattar vad som händer"

Min förhoppning på sikt är väl ändå att kunna äta hyfsat normalt. Jag kan leva utan bröd, pasta, potatis och ris och sånt. Men hoppas väl kunna äta frukt i normal mängd, kanske kunna ha mjölk i te (men inte dricka mjölk annars) Jag har inga förhoppningar om att kunna ha en dag i veckan då jag får äta godis och dricka vad jag vill, men kanske kunna äta en bit tårta på kalas utan att ramla dit totalt igen.
Sen hoppas jag väl att smaksinnet ska ändras så att för söta saker blir äckligt. Många säger att det blir så. Efter ett tag blir mjölkchoklad äckligt och för sött.

Men vi får se, först ska jag ta mig igenom det jobbiga som är just nu. Sen får vi se.

Jag vill ha godis och mjölk!

Högmod går före fall heter det ju. Igår skulle jag snabbt handla lite och eftersom det gick bra förra gången så räknade jag med att det skulle bli smärtfritt.

Yeah right. Fifaen vad jobbigt det var. Min hjärna jobbade för fullt för att komma fram till några supervettiga argument för att bara köpa en liten förpackning mjölk. Mjölk är ju nyttigt ändå? En liten bit choklad spelar väl ingen roll? Men kom igen, vindruvor då. Det är ju frukt. Frukt är bara nyttigt.

Hela affären skrek typ och min hjärna resonerade så fint så. Jisses. Men jag kom ut därifrån utan något extra köpt eller jo en ost. Sen ett granatäpple som jag ska smaksätta vatten med. Jag gillar verkligen Loka med smak av granatäpple så det blir nog gott.¨

Sen tog småätandet över kvällen. Gjorde en ny sats fröknäcke så åt lite sånt. Sen åt jag gurka med örtsalt på. Låter kanske mystiskt men är gott. Tomater med örtsalt är också gott, men får ju inte äta tomater just nu.

Så idag vill jag ha godis. Massa godis. Men... hjärnan ska nog förhoppningsvis inte vinna idag heller. Jäkla hjärnspöken

Jag kämpar vidare

Ja, med en tillvaro utan socker då. Jag fixade handla mat igår utan att handla massa skit. Hurra för det!

Jag tycker egentligen inte ätandet är så tufft, det är drickandet. Eftersom jag inte bantar finns inga regler om hur ofta eller hur mycket jag får äta. Vill jag småäta får jag ta ett fröknäcke, lite gurka eller så. Jag behöver inte vara hungrig, behöver inte tänka på det  Just nu har jag inget direkt behov av att småäta heller, det kanske kommer.
Men dryck. Jag har levt på cola och/eller mjölk. Att dricka rent vatten är inte kul. Te utan mjölk och socker är inte kul. Nu har jag handlat hem mandelmjölk och kokosdryck för att se vad som är bäst att ha i te. Mandelmjölk gör det lite bättre.
Dagen börjas med en kopp varmt vatten. Det är för att väcka kroppen på ett bra sätt. Men, hur lockande är varmt vatten egentligen? Allt jag dricker måste vara minst rumstemperatur så inte ens iskallt vatten är okej. Men jag vänjer mig väl vid att allt inte alltid måste smaka.

Fröknäcket är helt okej. Jag ska testa göra ett med kanel sen, kanske lite kardemumma. Sen en sats med pepparkakskrydda. Det är snabbt och enkelt. Inget behöver jäsa, man behöver inte ta i smeten. Det smakar typ ingenting, typ knäckebröd. Med smör och ost på är det kanon, eller ägg på.

Nu ska jag börja ta en shot gurkmeja blandat med lite svartpeppar varje dag. Gud vad gott det inte låter. Det är för de antiinflammatoriska egenskaperna. Svartpepparn är bara för att man tar upp gurkmejan bättre då. Så, röra ut och drick. Mmmm.

Min kropp rensas och avgiftas ju fortfarande. Jag ser fram emot att kunna äta lite mer. Som kanske creme fraiche och sånt i maten. Blir lite torrt när man varken har sås eller röra till.

Men ja vi kämpar på. En dag i taget. Jag måste till affären idag också. Ska ha citron och tvättmedel. Tror faktiskt jag ska köpa lite rödbetor också. Har aldrig lagat mat med det men kanske kan göra morötter och rödbetor i ugn någon dag. Jag gillar rödbetschips så borde gilla det.
Sen är det ju helg. Fredagsmys och lördagsgodis. Eller nej, varmt citronvatten och fröknäcke.

Djur är inte slit och slängvaror (dag 1 utan socker också)

Jag såg en annons och blev så förbannad. Någon sålde sin 9 veckors hundvalp. Om allt gått rätt till har de alltså haft valpen en vecka, Den såldes för att de inte hade tid för den. När folk faktiskt reagerade försvarade sig personen med att saker ju kan förändras. På en vecka???
Antagligen har väl valpen kissat inne, kanske tuggat sönder några skor och gråter på nätterna. Jag blir så trött på folk. Och varför inte lämna tillbaka valpen till uppfödaren helt enkelt? Behov av pengar?
Folk är så jävla oansvariga. Man skaffar djur och kastar bort dom när det inte är roligt längre. Har ingen tanke innan på vad de kan behöva.
Hur många hundar runt 6 månaders ålder finns inte till omplacering? Första slyngelåldern när saker inte är så roliga längre. Då ger man upp. Men det heter alltid "allergi, ändrade familjeförhållanden eller tidsbrist"
Folk kan inte tänka längre än näsan växer..

För övrigt håller mitt tangentbord på att dö trist på en laptop. Jag åt kinamat och kartongen läckte visst utan att jag märkte det så det kom olja på tangentbordet. Inte nyttigt. Nu får jag skriva i slowmotion och verkligen titta så alla bokstäver kommer med  annars ser det ut såhär:
Ja såhr ser det ut m jag skriver i aigt tenm och inte dubbekolar s atkommer med Bra svenska va Measaget fukar inte atid heller
Ja ni ser ju. Men det tar sannerligen bort skrivglädjen. Försökt göra rent men det hjälper inte. Irriterande!!

Dag 1 utan socker för övrigt. Var bortbjuden igår och kom hem vid halv 4. Vaknade med huvudvärk och ville helst ha cola och lussebullar till frukost, men icke. Jag är redan bitter på grejen,
Tandläkare i morgon också. Kul verkligen.

Jag är beroende och ska avgiftas

Ja snart är det jul. Lussebullar, pepparkakor, julmust och massa choklad. Eller?

Jag är beroende av socker. Inte bara "godisråtta" utan ett regelrätt beroende. Socker är mitt knark. Genom arbetslivsrehabstjohejsan har jag fått möjligheten att ta itu med beroendet men hjälp och stöd av en coach. Dessvärre börjar det nu.
Jag kommer starta med avgiftning och sen får vi prova oss fram till vad som funkar att äta för mig. Jag har en hög känslighet och kommer alltid få jobba med det. Jag är knarkare. Det är så jag får se det. Socker är mitt knark.

Så, min avgiftning, som alltså är inledande dagarna för att nollställa systemet så gott det går:

Jag får äta:
Kött, fisk, kyckling fritt utom fläskkött.
Alla gröna bladgrönsaker
Gurka
Får behålla morötter och rödbetor.
Ost
Eget fröknäcke
Kokosolja och olivolja
Bregott
Blomkål

Jag får endast dricka ljummet/varmt vatten. Enstaka kopp te är okej.
Sen ska allt med konstiga e-nummer bort. Som kryddblandningar och liknande. Så ren mat som möjligt. Det har ju inte med sockret att göra men rensar systemet och är bra för kroppen.

Det kanske inte låter så svårt, men för mig känns det oöverstigligt. Det handlar inte om en diet, jag kör inte LCHF. Det kommer bli en kost helt utifrån vad jag klarar att äta utan att trigga sockerknarkaren. Kanske kommer jag kunna äta frukt, kanske inte. Jag vill inte ha "goda råd" eller åsikter. Det här kommer bli MIN diet. Inte en bantningskur, utan en livsstil där jag tar tillbaka kontrollen över min hjärna.
Jag tar gärna hurrarop. Vill inte bli ifrågasatt för jag har gett upp att göra det själv. Nu får någon annan styra och det räcker med en person.
Kanske misslyckas jag, kanske lyckas jag. Jag gör ett försök i alla fall.

Så, inget julgodis till mig. Hoppas jag kan äta Jansson i alla fall (potatis är en stor bov som många inte klarar)

Vi får se hur det går. Jag är rädd, lite sorgsen över att förlora godiset som ångestdämpare och myskompis. Men nu är det slut.

Komplett hjärnsläpp

Ja det hade jag i förmiddags. Har ju köpt en skaljacka och har hittills använt den utan fodret men i morse skulle jag sätta i foder. Det är ju två dragkedjor som ska fast och jag fick för allt i världen inte fast ena sidan. Jag tittade och vände och vred, jämförde den med utsidans drogkedja, men nej det gick inte. Klippte lite i tyget men nej.
Insåg efter 10 minuter att jag försökt fästa fodret ihop med ytterdragkedjan. Då har jag ändå plockat med det och jämfört inner- och ytterdragkedjan men varje gång jag skulle dra ihop dom så tog jag fel. Smartskaft.

Jag var i stallet och skulle köra Eldas också. Såhär fin är han i sin nya grimma:

Den passade också Jag tyckte den såg så stor ut så jag hade ställt in på innersta hålen men jag fick ställa ut den igen. Åh men han är så fin i den. Han är fin i allt visserligen,

Jag skulle kört idag men han var RIKTIGT risig i magen Svansen var full av infruset bajs, sen bajsade han 3 gånger på stallgången och det bara rann. Rätt ofräscht. Så jag ville inte köra. Jag åkte och köpte bakjäst till honom så det lugnar sig så kör jag på söndag. Han har fått hösilage nu och brukar bli lite kass då men nu var det extremt.

Så jag pysslade lite med honom.och.. klippte av all man.

Då menar jag all man. Inte till kort man, utan allt är borta. Tog med sax men tar väl det sista med rakapparat någon dag. Grovjobbet är ju gjort. 

Nej det var inte ett infall (då hade Cissi nog klippt av mitt hår som hämnd) Jag och Cissi har diskuterat det och var överens om att raka manen. Han hade sån ful och sliten man. Det var tomma partier, sen jättetjocka partier. Han hade tofsar som stack upp här och där, den var torr och risig. Den var bortom hjälp. Speciellt som han hade partier där manen var 2-3 cm. Det går ju inte att klippa hela manen jämn då. Så vi bestämde att den skulle få börja om helt enkelt. Han kommer se förjävlig ut sen när stubben kommer, sen ännu värre när stubben är så lång så den inte riktigt orkar stå hela vägen. Men sen så, sen kommer den bli fin. Bara den lagt sig blir det okej och ju längre den blir desto finare blir det. Tar nog mellan 1-2 år för att nå full längd som han hade nu. Hoppas ingen är där och gnager på den.

Cissi vill göra samma med Snövits man. Den ser lika ila ut den. Men Felicia börjar nästan gråta vid bara tanken. Kanske känns det lättare nu när Eldas är snaggad? Eller så får hon men för livet. 

Jag träffade typ en livsstils-livsförändringscoach idag. Det var genom arbetsrehabiliteringstjohejsan. Kanske blir en enorm förändring i mitt liv snart. Vi får se, det hänger på mig.

Nu ska jag gosa vidare. Jag sitter i min onepiece med Pixie innanför. Hur mysigt som helst. 

Det går troll i mina lampor och kopplingar.

Det började för några veckor sen. Då började det droppa i en koppling till blandaren i duschen. Tänkte inte så mycket på det för det var i duschen. Sen började det droppa ur en koppling till toaletten och slutligen nu för någon dag sen har ännu en koppling till blandaren gett med sig men där rinner det istället. Japp hyresvärden är informerad. Han har fullt upp för han plöjer fortfarande så han skulle komma när allt sånt lagt sig. Vattnet läcker ju inte ut och förstår något.

Men så glödlamporna också. Först dog kökslampan. Någon vecka senare utelampan. Ytterligare någon vecka lampan inne på toaletten. För några dagar sen lampan i hallen och nu igår lampan i golvlampan.

Är det stora förfallet som händer här i huset? Kommer alla vitvaror dö härnäst? Inga bra vibbar.

Apropå dåliga vibbar. Ett namn:
Donald Trump

Hur kunde det hända? Hur gick det till? Han är ju en orange seriefigur. Någon att skratta åt och tycka är dum i huvudet. Jag älskar Obama, tycker han verkar vara en genuint bra person. Hans fru Michelle verkar vara lika klok hon. Vem blir första fru nu? Jo.. Melania. En modell som inte gjorde någon större intryck när hon höll tal. Eller jo, men det var för att delar av det var snott från Michelles tal. Ord för ord.

Ja grattis.

Då hoppas vi katterna kan sköta sig inomhus då. Välkomna in

Katterna har inte varit inne sen i våras. De drog när Charlie kom. De har fått mat på trappen varje dag så jag har ju sett dom och klappat på dom, men de har vägrat komma in. Idag lyckades jag locka in 2 av 3. Fjant fick jag lurpassa på och bära in.
Jag har stängt av så hundarna har vardagsrummet och halva köket. Hängt en filt på grinden ut till trappen så inte Charlie ser när de går ner och skäller på dom. Resten har katterna. Hundarna är ju alltid hos mig ändå. Katterna kan hoppa över gallren om de så skulle vilja.
Så får vi se. Sist de var inne kissade ju katterna inne en del på övervåningen för att de inte ville gå ner till deras toalett. Håller tummarna för att det ska funka bättre nu. Charlie ser inte när de går på toaletten och han kommer inte dit så det ska ju vara lugnt. Vi får se hur det går. Hoppas de sköter sig! De kommer väl vara ute på dagarna antar jag, men sova inne.

Grimskaftet kom idag och det är ju inte exakt. Det mintgröna är lite mörkare, men det är tillräckligt nära så det funkar. Lite orolig att grimman ska vara för stor men då får jag väl byta storlek bara. Jag tog den han brukar ha, men den såg stor ut.

Strax val i USA också. Jag blir mörkrädd av tanken på att Trump kan bli president När han ställde upp tänkte jag att det var ett skämt, men nu kan det bli på riktigt. Det kan aldrig sluta väl. Ska ni följa valet?

Grimskaft i matchande färg som grimma borde vara en rättighet

Såå, jag är en nörd. Jag har numera 4 grimmor till Eldas, en till varje årstid. Han har haft cerise på våren, blommig på sommaren och orange till hösten. Nu har jag hittat en till vintern också. Den är mintgrön med strass. Tänkte lite sådär... is, snö=strass. Ljust mintgrön i kall ton. Ville inte ha vit. Kunde haft blå, ljusblå, men Felicia har blått som favvofärg till sin häst så hon får hade ifred.

Hursomhelst. Hittade då en grimma jag ville ha (okej den såg lite mer turkos ut på bilden men ändå). Det är från ett märe som säljer både grimmor och grimskaft. Sålde dom grimskaft i samma collection? Nepp, Hade dom överhuvudtaget något grimskaft i mintgrönt? Nepp.
Är mintgrön en vanlig färg i hästutrustning? Uppenbarligen inte. Jag har inte letat förut, men nu när jag letar så finns det helt enkelt inte. Det finns äppelgrön, ljusgrön, turkos, 100 olika blå, 100 olika andra gröna. Mönster i olika konstellationer..men mintgrön? Icke. Det finns tamef*n inte. Jag var desperat och kollade Ebay, inte där heller.

Färgen jag söker är den här:

Färger jag hittar:

Ni ser problemet? Vore det ett svart grimskaft med bara lite färg inflätat så vore det inget större problem om det skiljer en aning. Då hade säkert en ljus äppelgrön funkar. Men är det en solid färg så blir den där OCD delen av mig lite knäpp.
Grejen är att märket (Globus) säljer mer än en variant av grimma i den här färgen. Men för bövelen trolla fram et matchande grimskaft då!

Så efter mycket letande och morrande, hittade jag en gammal kollektion från Eskadron. Limited edition och utgången förstås. Men! Men... jag hittade en affär som sålde ut det de hade kvar och de hade ett grimskaft. Affären låg dock i England.. men frakten var inte dyrare än här. Den gick på 50 spänn typ, det får man ju ofta betala här också. Så jag slog till och nu väntar jag otåligt på att den ska komma.

Sådär ser den ut. Nog borde det funka? Hoppas! Det behöver ju inte vara alldeles perfekt när det är fe´lerfärgat. Synd att inte det mörka är svat..men aja, kan inte få allt. 

Annars försöker jag hitta ett svart grimskaft med reflexband i. Fodringen på grimman är svart och reflexet får väl symbolisera strasset/blinget. 

Det jag ville säga är mest: ger man ut en grimma i ovanlig färg är det ens förbannade skyldighet att trolla fram ett grimskaft som passar till! Jag har inga höga krav, ett enfärgat bomullsgrimskaft för 30 spänn hade varit alldeles lysande.. i rätt färg. 

Det tar emot att köpa kläder som ska användas i skitiga miljöer

Jag använder aldrig fina kläder i stallet. Aldrig nya kläder. Jag använder slitna gympabrallor, reklam t-shirts osv.
Min stalljacka är sisådär 10 år gammal. Eller båda mina stalljackor kanske jag ska säga = en vinterjacka och en höstjacka. Mina stallkängor är nog också 10 år gamla (arbetarkängor från Jula i outstanding kvalitet) Det enda som känns okej att köpa nytt är ridbyxor.

Nu har jag fått inse att jag är i behov av vissa saker och har fått lov att köpa nytt och det stör mig. Köpa nya kläder för att bli skitig liksom? Jag fattar inte de som köper hästmärkeströjor för flera hundra för att ha i stallet. Fasen en tröja för 500 som ska ha dregel och smuts på sig? Näe, inte min grej.

Men nu har min höstjacka gett upp. Blixtlåset funkar inte längre. Jo det finns knappar men det blåser ju liksom igenom. Så jag har fyndat en 3-i-1 jacka. Inte särskilt dyr faktiskt. Man kan plocka ur fodret så då kan man ha den både tidig höst och sen när det blir svalare. Den är vattentät också. Sen kan jag såklart ha den när jag grejar hemma, på hundpromenader och sånt. Spelar ju ingen roll om man luktar lite häst då. Nu kanske jag inte tog den mest praktiska färgen, men då syns man.

Sen kommer jag köra mer nu och då fryser man om benen en del. Man sitter ju still. Så jag hittade en termokjol för 199:- bara. Det är ju riktigt billigt. Blir skönt att ha över benen sen. Jag gillar inte termobyxor och tycker det är skönt att slippa vara för varm inne i stallet. Den har dragkedja i sidan så det är lätt att ta av och på utan krångel.

Då har jag väl shoppat för de närmsta 10 åren då.

Fullblodspsykopater och misshandlade kvinnor

Jag har läst FUP:en (förundersökningsprotokollet) i fallet om Lotta Rudholm och Martin Jonsson. Det är ju skräckläsning. Martin är en så sjuk människa så jag förstår faktiskt inte ens var det ska finnas plats för honom i samhället.
Lotta var en trasig kvinna som på ett självdestruktivt sätt binder sig ihop med Martin.

I media fick man läsa om att det bara var Martin som ville ha förhållandet, men så var det inte. Lotta låg på lika mycket hon. Hon ville inte avsluta det hela. Kanske var hon knäckt och inte tyckte hon förtjänade bättre. Kanske de bra sidorna övervägde. Kanske kände hon sig tryggare med honom vid sin sida än att inte veta var han var, hur han var och när han kunde dyka upp.

Det som slår mig är hur han kunde komma ut överhuvudtaget. Han var villkorlig frigiven, trots hot i fängelset, trots polisanmälningar från fängelset.
Frivården tog inga urinprov. Martin gick på stora doser anabola och tog ofta benso. Han tog också kokain, men det hade väl inte synts i urinprov. Men hur kan någon som har kontakt med frivården kunna droga så som han gjorde? Varför gjordes inga kontroller?

Martin var verkligen, verkligen sjukligt svartsjuk. Var Lotta på Facebook så var det fel för då raggade hon bara. Var hon inte på Facebook så var det fel för då syntes det ju inte att hon var i en relation. Hon sökte jobb och han blev svartsjuk så Lotta förklarade gång på gång att hon ju träffat en kvinna under intervjun. Han frågade vad hon hade på sig, vad hon gjorde, var hon var. Gick det mer än 2 minuter innan hon svarade på sms så fick han frispel och antog att hon var otrogen. Grejen var att Martin själv hade två tjejer samtidigt. Den andra tjejen visste om Lotta, men Lotta visste inte om den andra förrän de sista dagarna. Antagligen trodde han Lotta var otrogen eftersom han själv var det.

Martin har misshandlat flera av sina tidigare flickvänner och suttit inne för det. Han har också tidigare misshandlat en person till döds. Hans försvar alla gånger har varit "Jag minns inte" Han förnekar inte det som hänt egentligen men han minns inte. Med Lotta också, han minns inte. Det enda han minns är att han gick dit och sen när han vaknar upp av att hon gurglar blod. Då sitter han grensle över henne och har matat slag mot hennes ansikte. Ingen annan del av kroppen är skadad, han har helt enkelt slagit sönder hennes skalle. Personal på plats uppger att de inte ens kunde se konturerna av en näsa i ansiktet. Ögonen var så svullna så de kunde inte kolla pupillerna.

Men Martin minns inte. Han minns inte varför han börjar slå, hur han börjar slå. Han minns inte. Väldigt bekvämt försvar. Han minns inte de grövsta misshandelstillfällena på tidigare tjejer heller. Han minns inte att han slagit sönder Lottas bord och telefon. Han minns inte att han sparkade henne i huvudet den där morgonen, trots stora mängder blod och hår på byxbenet.

Han sökte hjälp på psyk innan, men vägrade bli inlagd på rättspsyk för han tål inte att känna sig inlåst. Han skriver ut sig när han inte får de mediciner han vill ha. Han vill trappa ner sitt beroende hemma, vill få mediciner och sköta det i öppenvård. Låter det som en människa som verkligen vill ha hjälp, eller en pundare på jakt efter mediciner`?

Jag bara undrar, vilken plats har Martin och hanns gelikar i samhället? Han har mördat 2 personer genom rått våld. Inga tillhyggen har använts. Han verkar fokusera på att slå/sparka/hoppa på huvudet på de han slår. Det gäller i flera misshandelsfall. Han kan oprovocerat slå ner människor och han verkar ju slå varenda kvinna han dejtar, Går det att få honom till en fungerande individ i samhället? En som inte slår folk? Om han är drogfri, fungerar han då? Finns självbehärskning då? Han har inte fungerat i fängelse men vem vet om han varit helt ren under hela tiden där. Vad gör vi annars med människor som honom? Hur många gånger ska det få upprepas. Han är inte ens 40 år. Säg att han får 15 år, då är han dryga 50 när han kommer ut. Det är många år kvar att göra skada på. Men vad är alternativet? Hålla honom inlåst resten av livet?

Man läser också att Lotta får skylla sig själv. Varför lämnade hon honom inte? Ja, varför gör inte kvinnor det vid första slaget? Varför gjorde inte jag det vid första slaget, eller andra,,eller tredje? Jag vet inte. Det blev så destruktivt allting. Det blev som ett beroende, den här dansen fram och tillbaka. Så hur hjälper vi kvinnor som Lotta? Jag tog mig ur det, men de som inte har förmågan själv? Vad kan vi göra? Vad kan vänner göra? Samhället?

Men i slutändan är det ju inte Lottas fel. Det är inte de misshandlade kvinnorna som är problemet. Det är männen som slår. Det är Martin som är problemet.

Jag hoppas han åker dit för mord. Inte dråp eller vållande eller nåt annat skit. Mord på livstid utan tidsbegränsning hoppas jag på. Sen kan han ruttna i fängelset.

Jag har inte förmåga att lära mina hundar "ligg"

Zaxon kunde "ligg", men det var säkert sambon som lärt honom. Pixie har jag försökt lära ligg i 4 års tid och det går inte in. Charlie verkar likadan. De fattar inte vad jag vill. Pixies ligg = ligga med frambenen och stå med rumpan i vädret. Charlies försök blev att ställa sig upp från sitt, eller att i sitt stirra mig rakt i ögonen.

Vad gör jag för fel? De kan inte ens halvligga lite sådär fuskandes med armbågarna lite över marken. Nepp, Charlie försöker inte alls och Pixie kastar upp rumpan i luften. Jag borde gå en kurs i hur man lär hundar "ligg".

Jag och Charlie var på hundkurs idag igen, 2 ggn. Han är så duktig på kurs. Han skäller inte, han fixerar inte på varken hundar eller människor. Han är så jäkla söt. När han lyssnar på mig är det 100% koncentration. Idag gick ledaren i cirkel runt oss och pep med mjukisdjur och jag kunde bibehålla ögonkontakt. När han är ledig mellan övningarna skuttar han runt och är gladast i världen. Min lille fjant.
Zaxon var ju enklare att jobba med, han var ju smart på ett annat sätt (brukshundssättet), men på kurs var han inte rolig. Han skällde och skällde och skällde. Ibland fick vi göra övningen i ett angränsande rum för att han skällde så, men han lärde sig övningarna klockrent. Charlie är snäll och tyst, men en lite virrpanna. Vi skulle visa dom till "fotposition". Alltså sitta intill min vänstra sida. Jag guidade vägen med godis och det blev lek. Han kastade sig efter godisen varje gång, världens skutt, men hamnade rått till slut. Han studsar som en liten studsboll, den sötaste studsbollen.
Jag funderar på om man skulle gå en kurs med Pixie sen kanske. Hon skulle nog mest stå och stirra på mig, se lite förnärmad ut och tycka att såna övningar är under hennes värdighet. Hon skulle inte låta eller bråka, men tror inte hon skulle visa någon större entusiasm heller. Men vem vet. Charlie älskar sin kurs, han är född till att gå hundkurs. Synd att det är så dyrt.

Jag har kämpat på bra med rehabgrejen jag deltar i. Full närvaro och rätt tuffa möten. Dessvärre har jag inte orkat så mycket annat. Har inte varit i stallet på evigheter. Jag vet inte ens varför, jag kommer bara inte iväg. Träffar ju typ inga andra heller.

Det är så dumt. Jag och min coach ritade upp hur en dag skulle se ut som jag var nöjd med, bara för att se liksom. Det var verkligen inga stora grejer. En dag då jag skulle känna mig nöjd skulle innehålla:
Frukost, lunch, middag, mellis. Inte bullar till frukost eller äta lunch kl 18 som enda målet.
Sen skulle jag vilja ut med hundarna, hitta på något med dom och slutligen en tur till stallet. Istället för stallet kanske träffa någon, eller bara köra dubbelt med hundarna.

Ni ser, det är ju inte revolutionerande saker som behövs. Då skulle jag kunna känna att det varit en bra dag. Hundarna skulle vara nöjd, Eldas skulle vara nöjd och framförallt jag skulle vara nöjd. Så varför gör jag det inte? Det är ju frågan.

Nu sitter jag med lite färg i håret. Fick nåt infall för nån vecka sen och färgade botten ljusbrun/mörkblond, sen blekte topparna som fasen. Slutligen i med en ljung/roséguld/rosa toppar. Nu har färgen i topparna tvättats ur rätt mycket så de blir lila/rosa aktiga. Blandar ut färgen med massa balsam så det blir pastelligt. Jag blev himla nöjd faktiskt. Det mörkare i hårbotten är bara toning så behövs nog kanske fyllas på snart också. Vi får se hur det blir. Lite mer lila ton i färgen idag.
Ett tips om man vill ha en viss färg men inte så skarp är att spä ut färgen i hårbalsam innan man kletar på färgen. Då kan man få det mer pastelligt om man vill.

Tjopp det var det. I morgon ska vi väl försöka lära oss "ligg" lite till. Det blir hårdträning nu. Jag får kolla instruktionsvideor. Instruktören idag sa att kineser kan vara lite noga med underlaget när de ska lägga sig så jag får väl börja öva in "ligg" på ett duntäcke då.

Jag har förresten slutat med sömntabletterna. Jag har tagit dom varje kväll länge nu, nej ingen farlig sort, ingen man blir beroende av. Är egentligen allergimedicin tror jag. Hursomhelst, man kan bli lite seg av dom så jag slutade tvärt för nästan en vecka sen. Jäklar vilken ångest jag hade första natten. Inte av någon bra anledning alls. Jag gick och la mig och boom! Tryck över bröstet, svårt att andas, kallsvettig. Men jag stod ut och har inte tagit något till kvällen sen dess. Jag kan inte påstå jag är piggare, sover ju lite sämre, men är inte så grötig i huvudet.

Trevlig lördag!

Jo jag lever

Jag har bara inte haft lust att skriva, eller riktigt haft nåt att skriva om.

Mina föräldrar har fått ta bort sin älskade Elvis. Han blev ungefär 12.5 år, samma som Zaxon. Nu kan de chilla i hundhimlen ihop. Så sorgligt. Jag är glad att jag hade Pixie när Zaxon gick bort, det blir ju så tomt och ovant när man är van vid att ha hund i hemmet. Alla hem borde ha en vovve.

Sen går jag ju på arbetsmarknadsrehabtjohejgrejen som jag aldrig riktigt kommer ihåg vad den heter.
Min nya coach är i alla fall SÅ bra. Hon blir alltid så glad när hon ser mig där. Hon är så uppmuntrande och klok. Vi pratar inte alls om jobbsökeri, som man kunde tro. Vi pratar om livet, livsstilsförändringar som bör göras.
Sen går jag på seminarier/föreläsningar 2 dagar i veckan. Eftersom jag inte gjort så mycket regelbundet nu så har vi lagt upp det så att jag har seminarier 2 gånger i veckan och träffar min coach 1 gång i veckan. Då blir det 3 dagar som jag måste upp och iväg. Allt börjar kl 10. Så just nu går jag på alla seminarier, annars brukar man välja de som är intressanta bara.

Men som idag, hon frågar hur jag mår och jag säger bra, för det säger man ju. Då säger hon att det ser inte alls ut som att det är bra. Så jag berättar att jag har inflammation i axeln som gör ont så sömnen blir lidande och jag blir seg av värktabletterna. Vilken annan arbetslivsmänniska tänker på sånt? Åh hon är så bra!

Jag har anmält mig och Charlie till en hundkurs nu i oktober. Får se hur det går då, tillsammans med andra hundar och människor. Jag är lite sugen på att gå med Pixie också, de är inte samma dag. Men då blir alla lördagar och söndagar i oktober bokade. Samtidigt vore det roligt att gå med henne också och kanske nyttigt för Charlie att vara själv hemma någon gång. Måste bestämma mig snart.. gaah! Är till reducerat pris då tjejen inte är färdigutbildad ännu, men blir i november så hon är ju så gott som klar. Åhh.. what to do?

Sen pajade varmvattnet igen. Alla förvånade räcker upp en hand. Det var ju inte allt för länge sen det pajade sist. Men det kom tillbaka idag faktiskt. Jag är en bra hyresgäst, jag bara suckar lite och gillar läget.

I morgon är ledig dag. Jag borde åka till stallet men vet inte om jag kan köra när axeln är såhär, han kan bli lite stark när han är glad. Vi får se hur det känns i morgon.

Åh vad skönt med naken/korthårig hund. Då slipper du pälsvård... yeaah right

När jag hade Zaxon var ju hans päls helt monstruös. Underull för en hel flock. Att duscha och borsta honom tog en hel dag i stort sett. Att raka honom tog 1-2 timmar. Att bara borsta honom tog nån timme.
Men, jag duschade honom kanske 2-3 gånger per år. Visst sköljde jag av grus och sånt däremellan, men riktig dusch mer sällan. Jag borstade igenom när han blev tovig, för sällan egentligen, men det funkade.
På sommaren rakade jag ner honom = pälsvård noll. Han blev knappt skitig ens.

Så skaffade jag fröken nakenhund och tänkte: yes inget borstande! Tyvärr kom fröken nakenhund med dåliga hudgener så istället för borstning får jag duscha henne minst en gång i veckan. Ibland slarvar jag och då märks det direkt. I riktigt dåliga perioder får jag duscha 2-3 gånger i veckan. Hon har en uppsjö olika schampon också. Hon har klorhexidinschampo när hon har mycket trasiga finnar. Nåt annat medicinsk schampo när hon har djupare bölder, ytterligare ett medicinskt schampo när hon har finnar men inte sår. När huden är okej har hon tjärschampo eller schampo för torr hud. Nu går det ju supersnabbt att duscha henne, förutom att hon måste marinera i schampot 10-15 minuter, men då sitter jag bredvid och läser bok. Sen torka av henne så är det klart.

Happ, sen ramlade herr "pälsad kines" in i mitt liv. Han har fluffig, bomullsliknande sockervaddspäls. Lite som en katt. Han får tovor som liksom fältar sig. Ser ut som jag suttit och tovat hans päls. Så, duschar jag inte honom en gång i veckan blir han tovig. Ju smutsigare pälsen är, desto värre blir det. Smärtgränsen går vid 2 veckor, då får jag klippa bort det värsta och det vill man ju inte.
Han har schampo, balsam och spraybalsam. Jag har inte hittat ultimat kombination än så vi provar oss fram. Han tar längre tid att torka och det tar en stund att kamma igenom honom, beroende på hur tovig han har blivit. Att reda ut en enda fälttova kan ju ta 10 minuter.

Så.. jag duschar då mina hundar minst en gång i veckan. Sen kammar igenom dom. Allt som allt kanske det tar 1 timme. Ibland lite mer. Jämför man då så var Zaxons pälsvård absolut ingenting. Där ser man, allt är inte som det ser ut att vara.
Just nu är vi nyduschade alla tre. När hundarna torkat lite ska jag kamma igenom dom.

Nöden har verkligen ingen lag ibland.

Idag åkte jag hem till morfar för 90-års kalas. Jag kom iväg lite sent (inte ovanligt) så jag köpte en macka på vägen. Efter ungefär 40 minuter gick min mage i strejk. Alltså... totalstrejk. Jag hade väl 30-40 minuter kvar och insåg att det ju aldrig skulle funka. Så.. mitt i obygden hittade jag ett gruvmuseum. Det var stängt, men hade utedass som var öppet så.. ja problemet löste sig. Ibland är livet lite mer glamorösare än annars.
Apropå utedass: vad är grejen med att ha bild på kungafamiljen/kungaparet på utedass? Tror det funnits på alla utedass jag varit på. Är inte det lite ofint?

Alltså.. mina hundar. Så bra är dom! Okej, Charlie funkar inte alltid så bra med andra människor, men hundar är då inga problem. Jag mellanlandade hos föräldrarna så skulle hundarna få vara där. Vi hann väl vara där en halvtimme innan det var dags att åka. Mina hundar skulle vara ensamma med föräldrarnas hund. De har träffats 3 gånger tror jag. De 3 var ensamma ett par timmar och det var absolut inga problem. Inget stök när jag kom tillbaka. Jag möttes i dörren av 3 urglada hundar. Stolt blir man.
Det var bara pappa hemma när vi kom och Charlie hade inga problem med honom. Han gick fram till soffan och hälsade nyfiket. Sen fick ju hundarna lite korv och så är livet alltid bra.

Kalaset var helt okej. Min morfar är från Tyskland så det var en del tyskar där. Shit vad dålig jag blivit på tyska. Jag förstår väl en del, tillräckligt för att förstå sammanhanget, men jag kan ju inte prata. Jag förstår inte allt heller. Eftersom jag varit bättre på det så pratar ju folk med mig. En del har ju sett mig sen jag var liten unge liksom. Det är då man nickar, ler och ser ut som man fattar allting. Sen stammar man fram att man pratar lite tyska, med betoning på lite. De förstår nog att man inte fattar.
Maten var ju lite tysk. Helgrillar gris, med tysk potatissallad och.... sauerkraut. Ja surkål alltså. Tysk potatissallad har inte vitt klägg i så den smakar rätt annorlunda. Surkålen fick förbli osmakad. Vi var nog runt 30 pers och jag tror morfar var nöjd. Han fyllde egentligen i februari men ville ha grillparty för alla.

Nu är hundarna trötta, och jag är lite sliten också. Blir jobbigt när man kör fram och tillbaka samma dag. Men vi har inga planer i morgon så vi kan slappa lite.

Charlie fyllde år igår och fick en väst som vi kommer ha när vi är ute. Den visar att han är osäker så kanske folk förstår varför han beter sig som han gör och att han inte bara är en ouppfostrad gaphals. Jag är nästan lite peppad på att åka in till stan och provköra den.

Hepp, nu kolla lite OS.

Miljöträning i öde stad

Jag tog med hundarna in till samhället igår för att miljöträna Charlie. Taggade till 1000 var vi. Samhället var dock enormt otaggat. Vi träffade på sisådär 4 människor. Den första buffade Charlie åt, det var en farbror med rullator som trängde sig nära, men det blev bara ett buffande. 

Sen träffade vi en tant med rullator som absolut villa klappa. Charlie ignorerade henne helt och jag skickade snällt fram Pixie så hon fick hälsa. 

Sen satt tiggaren utanför Coop. Vi gick förbi där utan problem. Mötte en annan man utan problem också. Så även om skaran var mager så gick mötena bra i alla fall. Får väl bege mig in till det större samhället nästa gång.

Fast Charlie har ju sitt fokus på allt annat än mig. Det går knappt att få kontakt så det kan ju räcka med ett öde samhälle också. Sen Pixie som går i drömmarnas värld så man typ trampar på henne. 

Vilket j*a skräpland Thailand är ur djursynpunkt, allt för turisters skull

Jag blir så jäkla ledsen när jag läser om djur som lever i total misär, allt för turisters skull. Bara för att några idioter tycker det är coolt att ta kort med en tiger. Tigern är fastkedjad och petas med pinnar för att visa tänderna på kortet. Det är tamefasen synd att inte fler olyckor händer, då kanske fenomenet stoppades.
Ja självklart skulle det vara en once in a lifetime upplevelse att få klappa en tiger, men inte under de där förhållandena. Åk till ett reservat då, där djuren har stora områden att ströva på, men är såpass tama så de kommer nära sina skötare. Reservat där skadade djur vårdas. Nej du kan inte klänga på en fastkedjad tiger, men du kan se en frisk, välmående tiger på nära håll.
tigrar i thailand

Eller varför inte ta små gulliga apliknande djur och dra ut tänderna på dom så turister kan gulla? Tröglorins bett är giftigt, men kom igen, de är ju så gulliga och turisterna vill ju klappa. Så vad gör man? Drar ut tänderna förstås! Gärna utan bedövning.
tröglorin

Såna här attraktioner får fortgå. Plåga djuren bara, det gör inget. Myndigheterna gör inte ett skit. Men den här attraktionen, där människorna kanske, eventuellt, utsätts för fara, den stänger man direkt. Polisen åker dit och stänger hela parken. Djuren mår bra, men människor kan bli skadade. Det gäller alltså en krokodilpark där folk får åka ut med flotte och mata djuren. Krokodilerna mår finfint. Har en egen liten sjö och får mat. Men det ser farligt ut för folket, bäst vi stänger.

krokodiler

Små apor hålls i koppel och dresseras för att underhålla turister. Man kan få ett foto med en apa på stranden. Man kan se en apa åka cykel. Man kan ta kort med fastkedjade björnar. Man kan rida på elefanter som slås till underkastelse.

Är turister ovanligt korkade? Tror de att de här djuren tränas med kärlek och godis för att bli tama? Att de får bo på en mysig plats när de inte visas upp? Det är inte så. Djurungarna tas tidigt från sina mammor, alldeles för tidigt. De placeras i burar utan någon stimulans alls. Nu snackar vi storlek hundbur, i ett kalt rum, med gallerbotten så avföringen rinner igenom. I Sverige får man inte förvara hundar i bur mer än temporärt. I Thailand bor djuren i bur, hela sina liv. I ett kalt rum, ingen mysig dyna att ligga på. Rader på rader med burar.
Elefanter tas som bebisar och misshandlas så de knäcks mentalt. Ja det finns inget annat ord för det. De binds fast och misshandlas. De har ingen egen vilja kvar, totalt avtrubbade och gör det som de beordras. När de lekt färsigt med turisterna för dagen kedjas de fast med en kedja på någon meter. Det är deras liv.
Tänder dras ut, klor dras ut, djuren drogas. När turisterna inte tittar stängs de in eller kedjas fast. Många av djuren har beteendestörningar. Ja hur skulle du själv må om du bodde i en bur på 2x1 meter i hela ditt liv? Du tas ur buren några timmar per dag, då du är fastkedjad och roar turister.

Tyvärr är inte Thailand speciellt. I Ryssland är djur standard på cirkus. Såg ett ställa som hade flodhästar. Jag menar.. flodhästar! De ska ju ligga och softa i vattnet, inte bo i en jävla bur.
Jag är med i en grupp på Facebook, en hästorganisation i Egypten. De tar emot hästar och vårdar dom. Det är hästar som rids av turister. De kommer in med sadelsår där hela manken är borta. De har piskrapp överallt. De får ingen mat så varenda ben i hela kroppen sticker ut. Ändå rider turisterna. Åh vad fint att rida i öknen vid pyramiderna, på en häst som är nära döden. Sadelsår är om ni tänker er skoskav. Tänk er sen att skoskavet är så illa så 1 cm av hälen har skavts bort. Ibland är såren ända ner till benet. Tänk sen att ni måste gå med just de skorna dag efter dag, mil efter mil.
prince fluffy kareem

Den här hästen reds i det här tillståndet. På med sadel och sen vikten av en människa. Ägaren sökte inte vård för sadelsåren, utan för en annan sjukdom. Kan ni tänka er ett sånt skavsår och ändå kämpa på dag efter dag?

Om turisterna vägrade betala för det här så skulle det upphöra. Fick de inte in pengar på sina djur så skulle de ju inte ha djur. De skulle få hitta andra sätt att tjäna pengar på. Varje gång du rider en häst i dåligt skick, varje gång du rider en elefant eller klappar en tiger, då betalar du för djurplågeri. Du betalar för att djuren tas ifrån sina mammor vid 2 veckors ålder. Du betalar för att elefanter pressas så hårt i 40 graders värme så de dör på plats. Du betalar för att tänder dras. Är det var du väljer att spendera dina semesterpengar på? I så fall får du skämmas! Känner jag någon som tycker det här är okej kan jag gladeligen ge dig en spark på smalbenet och tala om vilken idiot du är. Tala om att du just sponsrat djurplågeri och frågat om det var värt det.

Är du glad att du passade på att rida elefanten? Är du stolt över vad du gjort? Det här är vad elefanten utstått för att du skulle få rida den. Är ditt nöje värt en annan individs lidande?

Blunda inte. Var smart turist. Betala inte för att djurplågeriet ska fortsätta. Och om du tycker att det är värt det. Om du tycker att bilden är okej så länge som du får rida elefant. Säg då till för då vill jag inte ha dig i min omgivning. 

Ibland är gräset verkligen grönare på andra sidan

Min "coach" på arbetslivsintrotjohejsan har semester så jag fick träffa stand-in igår. Alltså, hon var så bra. SÅ bra! Varför har inte jag henne? Vi klickade totalt. Hon sa själv hon tyckte det var synd att vi inte skulle ses mer.
Hon kunde motivera mig, vi pratade öppet om allt. Åh, varför är det så?
Den vanliga jag har ger mig ingenting. Det har hittills känts som en insats som man får bara för att det ska se bra ut i statistiken. Igår kändes det istället så bra.

Kanske blir min också bra om man ger det några gånger. Vi får se. Lite ledsen är jag nog ändå. Tänk vad rätt person kan göra stor skillnad ändå.

Jag fick uppgifter att göra, bland annat ta tag i att ringa läkaren och sen komma igång. Promenera varannan dag till att börja med. Försöka ta mig ur trötthetsbubblan. Se till att gå på alla tider. Sen försöka att inte prata om att jag är trött. Det börjar jag med efter det här inlägget då. Det är väl för att lura hjärnan lite. Jag ska inte ljuga och säga att jag är pigg, bara bryta trötthetslivet.

För övrigt har jag och hundarna badat två gånger. Yay! Att bada ensam är hemskt, men har man hundar med så känns det lite mer okej. Det "jobbiga" är att hundarna gärna vill rädda mig så när som helst kommer de simmandes och klättrar upp på mig, vilket mest får mig att nästan drunkna. Men jag kan alltså inte riktigt simma hur som helst.
Igår åkte vi när det börjat regna lite. Varför flyr folk bara för att det regnar lite? Man ska ju bada. Spelar det någon roll om man blir blöt ovanifrån samtidigt?

Charlie är Charlie. Häromdagen smet han ut, vet inte hur det gick till, och hade varit på hyresvärde och bitit i byxbenen. Inte populärt alls, varken hos mig eller hyresvärd. Charlie är ju aldrig lös ute och han är inte ute utan uppsikt. Men nu blev det som det blev.

På torsdag ska vi träffa instruktör första gången. Skulle gjort det igår men fick byta tid på arbetslivstjosan så det krockade. Kanske var lika bra med tanke på hur svinigt varmt det var igår. Sen ska vi ta tag i det lilla livet och göra vettig hund av honom också. Sötskallen.

En tjurfäktare är död och jag hurrar lite inombords

Ja en nyhet idag är att en tjurfäktare dödats på arenan. Han knuffades omkull och stångades sedan. Man kan läsa att "Enligt den spanska tidningen El Pais har totalt 134 personer dödats vid tjurfäktningar under 1900-talet i Spanien" Jag undrar hur många tjurar som dödats under samma tid. Jag gråter inte över en man som frivilligt går till kamp mot en tjur, en orättvis kamp där mannen har flera medhjälpare. Ibland vinner tjuren, alldeles för sällan. Fast tjuren vann väl inte direkt, den slaktades alldeles säkerligen direkt efter spektaklet.

Man kan också läsa att 15 personer har dödats under tjurrusningen i Pamplona sedan 1924. Undrar samma där, hur många tjurar har fått sätta livet till?

Det är 2016. Borde vi inte sluta med de barbariska ritualerna nu? Borde inte männen kunna hitta på nåt annat sätt att visa sig modiga på? Jag sörjer inte personerna. De är där alldeles frivilligt. Jag sörjer djuren, de är inte där frivilligt och de har inte en chans att vinna. Vinner de i arenan så dödas de utanför. 

För övrigt har jag sovit hela dagen idag. Var på kalas igår och det gick åt helvete med Charlie. Ångesten är på topp och munkorg beställd. Som tur är så har snälla Jenny, matte till Plura, kollat med sin instruktör om hon kunde jobba med mig och Charlie och det kunde hon. Hon har snart semester. Då hoppas jag på hjälp för jag vet ärligt talat inte ens var jag ska börja. Jag vet bara att det inte kändes bra och att problemet helt plötsligt blev större än jag trott. 

Så nu ska jag käka en pirog och sen gå och lägga mig för idag. 

Nagellack + tillbehör för 15 000 +

Jag gjorde en lite snabb beräkning på vad alla mina nagellack och tillbehör kan vara värt. Jag har runt 400 nagellack (jaa, jag vet att det är sjukt) Några är märkeslack som kostar runt 100 kr, några är billighetslack som kostar 10-20 kronor. Sen allt däremellan.

Om vi räknar medel på 30 kr per lack bli det 12 000. Lägger vi oss på 40 kr per lack blir det 16 000.
Därtill har jag penslar, glitter, stämplar, mallar, tejp, allmogefärg, stenar osv.

Det låter galet, jag vet. Men nu ska vi komma ihåg att mina äldsta lack nog är 15 år. Borde man inte slänga det tycker ni? Nepp, för de funkar. Allt man behöver göra är att tillsätta de kemikalier som avdunstar med tiden. Gamla lack blir ju tjocka och sega, det är för att kemikalierna avdunstar. Man kan köpa "påfyllning" av enbart kemikalierna så funkar nagellack igen. Jag läste att nagellack håller 2 år. Vilket skämt. Jag förvarar inte mina lack på något speciellt sätt. De står i en hylla i rumstemperatur. Blir de tjocka fyller jag på kemikalierna så funkar de igen. Så släng inte nagellack.

Några exempel på märken som har påfyllning:

Den här använder jag och är nöjd

Det finns säkert märkeslösa, billigare, men jag tycker det är värt att köpa lite dyrare. Det jag läst om billigare är att de inte håller. Kemikalierna dunstar direkt så i några fall har de inte ens kunnat måla alla 10 fingrar innan de fått fylla på. Då blir det ju ändå dyrare i längden. 

Så, det var dagens reflektioner. Sjukt egentligen. Å andra sidan, räkna ut kostnaden för schampoo på 15 år. Eller godis, eller andra saker. 15 år är länge och jag har nagellack kvar i alla fall. 

Sådär.. trevlig söndag!

Skyddsklädsel för småhundar

Bara den här veckan har tre småhundar fått sätta livet till när de attackerats av en större hund.

1. En dam är ute med sin lilla hund när en rottis bryter sig ur bilen (bakluckan öppen och gallerdörr), flyger på den lilla hunden och dödar den.

2. En dam är ute med sin lilla hund när ännu en rottis anfaller. Den hunden satt i bilen med bakluckan öppen, ingen bur/galler. Den hade koppel men ägaren höll inte i kopplet. Trots att det hände precis utanför djursjukhus så kunde hunden inte räddas. Vem har sin hund "lös" utanför ett djursjukhus om den kan bli arg på andra hundar?

3. En tjej är ute på sista rundan med sin lilla hund. Hon möter en kvinna med en hund med "pitbullutseende". Kvinnan kan inte kontrollera hunden så den flyger på den lilla. Lillhunden får tarmarna utslitna så hon får avlivas på djursjukhuset.

Jag har två små hundar. Ska jag behöva skaffa skyddsväst till dom när vi är ute för att folk inte kan hålla koll på sina hundar? Jag skulle fan dö om någon anföll mina hundar. Hur brottar man loss en rottis från min lilla 6 kilos hund? Om man har en hundaggressiv hund borde man själv ha vett nog att ha munkorg på den när man är ute bland folk. Man lämnar den inte utan tillsyn, man släpper inte kopplet. Främst tränar man dom så dom fattar att man inte får flyga på andra hundar. Klarar man inte av att skydda omgivningen så får man göra sig av med hunden, eller enbart vistas där inga andra hundar finns.

Det är så mycket att oroa sig för här i världen ändå. Ska man dessutom behöva vara orolig för att ens hund helt oprovocerat ska bli attackerad och dödad? Bara för att andra människor inte kan hålla koll på sina djur? I inget av fallen ovan har den lilla hunden sprungit fram till den stora.

Jag blir så trött. Folk ska ha så "tuffa" hundar som dom sen inte klarar av. Men vi andra då? Vi ansvarsfulla ägare som har kontroll på våra hundar? Ska vi behöva lida för att några idioter inte fattar bättre?

Något av det äckligaste jag tyvärr har lärt mig

Ja jag fick lite ny kunskap häromdagen och det verkar inte riktigt kunna släppa taget om hjärnan. Så jag tror jag måste dela med mig, men vill ju inte att andra ska må dåligt så varning delas härmed ut. Det jag kommer skriva är inte mysigt. Inget man behöver ha kunskap om och det ger otrevliga bilder i huvudet.

Säkert att du vill läsa?


Verkligen säker?


Okej. Skyll dig själv.

Det händer att utterhanar våldtar sälungar, mördar dom och sen sparar kropparna ett par dagar för att fortsätta ha sex med.
Alltså.. sälbebisar... våldtas, sen dödas och sen våldtas igen, tills kroppen blir för äcklig. Utterhanar är fan vidriga varelser.
Det går till så att utterhanarna ger sig på sälungarna och drar med ut i vattnet. Där biter dom hårt i ansiktet, runt nosen och kroppen. Under tiden våldtar dom sälungen. Till slut dränker dom den. Då sparar dom på kroppen några dagar, vaktar den, och har sexuellt umgänge med liket.

Tydligen är det så att det främst är de "bra" hanarna som får para sig. Det leder till många frustrerade ynglingar som beter sig såhär. I de fallen en av dessa lyckas para sig med en utterhona kan det gå lika vilt till och honan blir mer eller mindre våldtagen.

Jag vet inte varför, av allt elände man läser om så fastnar det här, Stackars sälbebisar! Jag önskar att jag inte fått veta det. Det ironiska är att jag läste om det på en sida med en lista där folk nämnt saker de fått vetskap om som de helst inte hade velat veta. Det mesta var ju liksom lite roliga saker, som att jultomten inte finns och sånt. Men det där..usch.

Så nu kan ni också få hemska bilder i huvudet. Varsågod. Jag varnade er!
(och ja det är sant, var ju tvungen att googla sanningshalten och det är sant..tyvärr)

Midsommar.. och inga roliga planer alls. Smått ångest.

Varje år till midsommar får jag lite ångest över att jag typ aldrig har planer. Midsommar är dagen då man ska grilla med vänner, gärna vara onykter, och allt ska vara så jäkla härligt. Senaste åren har jag suttit ensam, vilket har känts okej just då men innan har jag alltid ångest. För varje plan jag hör, desto mer ökar ångesten.

I år tror jag ångesten är på topp för att jag känner mig lite låst. Kan säkert bjuda in mig någonstans.. men.. hundarna? Kan inte ta med Charlie vart som helst, kan inte lämna dom ensamma hur länge som helst. Många vänner är småbarnsföräldrar och ska göra sin familjegrej.Där kommer ångesten. Skulle kunna åka till hemtrakterna, där finns nog några som ska ha grillfest. Men återigen.. Charlie. Han är inte redo att lämnas ensam hos föräldrarna och jag kan inte ta med honom hur som helst, vart som helst. Han gör fortfarande utfall mot folk och är osäker. Eftersom har senaste tiden bott i missbrukarhem vet jag inte hur han reagerar på berusade människor. Och ärligt talat, vem vill ha med en hund på sitt kalas när den hunden kanske nafsar på nåt barn, eller biter någon vuxen? Om en berusad människa böjer sig över honom och ska klappa har jag ingen koll.

Jo jag skulle kunna lämna dom ett par timmar för att åka och käka, ja om jag stannar i stan. Inte om jag åker till hemtrakterna.

Så jag känner mig lite låst. Jag får ångest när jag ser alla andras planer och jag får ännu mer ångest inför frågan "vad ska du göra på midsommar"? Jag läste någonstans att många svenskar har midsommar som värsta tiden att vara ensam på. Till och med värre än jul. Det håller jag ju inte med om. Att sitta ensam på jul vore hemskt. Midsommar är mer.. man, jag, känner mig som en förlorare som inte har planer. Det blir så oerhört tydligt hur ensam jag egentligen är. Hur ensamt det kan vara at vara vuxen singel, inga barn, och majoriteten av bekanta har sin familj. Har sin grej. Däri ligger ångesten, att inte ha planer. För när dagen väl är här spelar det mig egentligen ingen större roll. Jag kan sitta hemma och kolla på film utan att må dåligt. Det är just att inte ha planer som är jobbigt. Att inse hur ensam jag är. Att inte få frågan och kunna tacka nej ens (vilket jag väl skulle få göra pga Charlie).

Så ja, midsommar är ångest ändra fram till midsommaraftons kväll. Då får man inte längre frågan. Då framstår man inte som en ensam förlorare. På midsommardagen när man slipper bakfyllan är man rätt nöjd över dagen. Livet stannar ju inte för att man inte har planer på midsommar, det gör bara lite ont i hjärtat.

Jag är oekonomisk, slösaktig och totalt förvirrad.. enligt mitt kylskåp

Jag blir SÅ trött på mig själv ibland. Jag tror att jag tar något slags rekord i att köpa hem saker som får slängas. Sen när jag ska ha nåt så kommer jag ihåg att, jo det har jag köpt. För flera veckor sen ja så det är gammalt. Då står jag där utan grejen jag ska ha "för det har jag ju hemma" plus kostnaden för att ha köpt nåt som jag fick slänga bort.

Som igår:
Skulle grilla och tänkte mig kyckling, färska champinjoner, majs, sallad och bearnaisesås.
Bearnaisesås har jag ju alltid hemma så det köpte jag inte sist, men hade inte hemma. Kom på sen att jo jag har ju färsk i kylen, sån på flaska. Japp, den gick ut 2015.
Färska champinjoner visste jag att jag hade en hel låda hemma. Visste också att jag hade gurka, spenat och melon.
Kan ju säga att champinjonerna hade kunnat snigla sig iväg, gurkan var i halvt flytande form (tack och lov i oöppnad förpackning), melonen fick jag slänga halva och hava påsen spenat fick jag också slänga.

Alltså jag blir så trött på mig själv. För några veckor sen tänkte jag göra pastasås med lax och spenat. Jag visste att jag hade spenat i frysen. Ja det hade jag, den gick ut 2009.

Så jag har två problem:
1. Jag borde rensa frys och kyl. Särskilt som jag frostar av frysen, men sorterar tydligen inte innehållet då.
2. Allra viktigast är väl att äta upp det jag faktiskt köper. Det är inte okej att slänga massa frukt och grönt, mejerivaror och allt annat med mögel på. Det är slöseri med pengar, på miljön och resurser. Det är inte rätt kort sagt.

Tröttsam ovana det där Jag vill nog inte ens tänka på datumen på grejerna i skafferiet. Fast sånt brukar man ju inte bli sjuk av, det smakar bara mindre.

När förövare och beskyddare är samma person

Oh, 2 inlägg på samma dag? Inte illa jobbat. Ska se om jag kan få tummen ur att påsta brev till FK idag också. Måste till apoteket för har tvärslut på en medicin. Kanske orkar in till Jula och köpa en ny grill också, det växer mossa i min och gallret är sönderrostat. Jag grillar inte så ofta, men kanske är roligare med en fräsch grill?

Hursomhelst, till ämnet:

Jag såg en vidrig film på nätet igår. En tjej filmar från sin lägenhet och man får se en "tuffing" spöa sin hund. Han ber hunden hoppa över ett staket och hunden vågar ( eller fattar) inte. Tuffingen kastar då kopplet på hunden, han biter hunden i ansiktet, lyfter hunden i nackskinnet och ljumskarna. Hunden är nåt slags "pitbull". Hunden skriker i förtvivlan. Personen som filmade gjorde det för att ha bevis att lämna till länsstyrelsen och polisen. Många gnällde på att personen inte gjorde nåt, men ärligt talat, vad skulle hon gjort? Ensam tjej ska ut till en såndär wannabegangster. I bästa fall hade han tagit hunden och gått hem, efter att kallat tjejen hora sisådär 20 gånger. I värsta fall hade hon fåt stryk och blivit hotad. Kul att bo på samma gård som idioten då.

Det som tär i hjärtat är att se hunden gång på gång krypa fram till sin husse och be om ursäkt. Visa sig liten och hoppas på att få en klapp, få slippa misshandeln. Hunden är lös så han hade kunnat sticka, men gör det inte. Husse är tryggheten trots allt och hunden vet inget annat.

För nåt år den såg jag ett klipp på en kvinna i nåt asiatiskt land som inte kunde hantera att hennes barn skrek. Barnet var runt ett kanske och varje gång det grät slog hon barnet med en toffel. När barnet kom mot henne kastade hon bryskt bort barnet. Ingen aning om vem som filmade eller varför, varför inte den personen ingrep, kanske ville ha bevis där också? Det som var hjärtskärande där var återigen att barnet ju varje gång kröp till mamma som tröst. Även om mamman var den som gjorde barnet illa så var hon den person som stod för tröst och trygghet.

Det gör ont att se folk missbruka sånt förtroende. Sån obegränsad tillit och kärlek. Det ser man ju också i de fall där grovt vanvårdade djur blir räddade. De har inte agg mot mänskligheten. De har ingen bitterhet. De kan sitta där, halv ihjälslagna med revbenen som sticker ut och viftar ändå på svansen. Hur kan man missbruka sånt? Hur är man kopplad i hjärnan då?


Usch, tankarna går till Lotta som blev ihjälslagen av sitt ex också. Hur kan man bli så arg så man kan slå ihjäl någon med sina bara nävar? Hur kan idioten ha fått gå fri. Han har slagit ihjäl en människa tidigare, en annan har han gett permanenta hjärnskador. Borde man inte ge upp om såna människor och inse att de inte kan gå lösa?
Sen kräks jag lite på de som säger att hon får skylla sig själv. Kvinnor är så naiva, dumma som gillar bad boys osv. Jag är själv offer till våld i nära relation. Nej man märker inte i början hur det står till. De här typerna är SÅ uppvaktande från början. Man är en prinsessa på piedestal. Sen är det för sent. I Lottas fall försökte hon ju ta sig undan men han lät henne inte. Ingen skuld ligger på henne, all skuld ligger på honom.