Eldas.. herregud Eldas. Han är första hästen jag känner mig så himla trygg på. Jag är aldrig orolig när jag ska ut alldeles ensam i storm, eller hoppa vattenbäckar i skogen.. eller möter massa älgar. Det känns som jag vet att det ordnar sig. Han är inte en perfekt häst, men han är perfekt för mig. Jag var fasen mer spänd på Deedoo ibland än jag är på Eldas. Då springer Eldas 1000 gånger snabbare.
Familjen.. åhh.. de är så härliga. Cissi är ju bara den bästa människan på jorden, men det har jag redan sagt. Daniel är jätterolig och bra på allt liksom. Felicia är görgo och blir bara bättre och bättre med hästeriet. Josefin börjar bli mer kaxig så nu pratar hon, inbjuder till lek och skäller på mig när jag är i vägen. Dessutom ÄLSKAR hon Zaxon. Bara det ger henne pluspoäng.
Karin.. ja Karin är en sån himla bra människa. Så genomsnäll, inget är omöjligt eller jobbigt. Hon är så grymt duktigt och ett riktigt trevligt sällskap. Det blir så himmelens tomt sen.
Alla hundar då.. Galna klubben. Zaxon springer mest runt och skäller på folk, eller hästarna när de är stygga. Han är snäll med får och barn och de andra hundarna. Chili och Trixie ska bara pussar hela tiden. Chili är en bestämd men urmysig dam. Hon vill ha koll på andra hundarna så de gör rätt, lite som Zaxon men mer sträng. Trixie är glad. Bara glad. Hela tiden glad. Hon kryper på rygg för Zaxon och gör sig så liten så liten. Pixie är lite nervös när det blir mycket omkring henne. Hon är med på aktiviteterna men gillar inte riktigt att nara nära fåren, eller hästarna, ibland inte de andra hundarna heller. Sen Ralf då.. Ralf är en ulltuss på fyra ben som är för kaxig för sin storlek. Han väger två kilo liksom. Zaxon väger 36.. vem skulle vinna? Men han är också en liten bebis och mammasjuk och alldeles bedårande.
Sen har vi två får, som är stalkers. De följer med överallt och ska titta vad man gör. De är coola till tusen.
Det var de boende på gården. Inhyrningar/besökande är också jättemysiga. Nästan alla är supersociala. Man frågar hur det är, hur turen gått. Man gläds i framgångar och stöttar i motgångar. Både barn och vuxna är sociala och så glada. Några håller sig lite utanför och är mindre sociala, men det är ju deras val. De är välkomna att trängas i stallgången med alla andra, välkomna in och fråga hur läget är, eller säga hej iaf.
Häromdagen var 10 pers i stallet. Alla pratade och höll låda, ja förutom de som höll till utomhus, lite svårt att skrika genom väggen. De hade ju varandra i alla fall.Alla var där, utom Cissi. Det var 8 vuxna och 3 barn, om jag inte räknat fel. Sen 5 hundar på det.. och 2 får haha. Fullt hus, men så mysigt.
Hoppas det alltid kommer vara sådär. Hoppas jag krockar oftare med Kristina och Riika sen när Karin försvinner, och får med Cissi ut på mer äventyr. Jag är ju inte direkt osocial, svårt att vara social om man är själv på plats liksom *s* Sen är jag granne med Virre och blir det bara lite ljusare på kvällarna kan vi ta fler gemensamma turer också. Perfekt! Fasen, får väl ta med fåren på tur att prata med annars.
Nej borde sova men i vanlig ordning så..inte trött. Men natt på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar