En dag med Cissi

Ja i tisdags var verkligen en riktig Cissidag. Sämre kan man ju ha det!

Jag dök upp i hennes stall vid 8 eftersom Maya skulle på återbesök till veterinären. När jag kom dit hade Dessie rymt och Cissi var i full färd med att jaga henne med en håv. Ja hon är liten men inte så liten ;)

Jag hade ju bilen så det tog stopp för damen och vi kunde kasta in henne i hagen igen. Maya lastades och vi drog iväg till Strömsholm.

Maya hade en boxgranne som inte direkt var liten. Han var stor och brun, men verkade himla snäll. Tur var väl det kanske. Ja ni kan ju jämföra hans rygg mot Mayas rygg, eller mot Cissi som blev ganska kort när hon kom nära jätten. Han var mätt till 1.77 och hette Jack Sparrow.

Cissi fick visa Maya igen. Hon fick gå/springa lite på gången och longeras i ridhus. I ridhuset passade Cissi på med sistaminuten putsen på Mayas ben ;)

Veterinär Ulrika tyckte inte det skett någon markant förändring. Hon tror inte Maya kommer hålla som ridhäst, men tror inte heller att hon har ont. Triangelmärkning och lufsa runt i skogen någon gång är ett alternativ, det andra alternativet är tyvärr att få somna. Det är så himla synd. Hon har ett kanonpsyke den hästen. Så ung och ändå helt lugnt. 

Åter från veterinären gick jag ut i stallet och började klippa Eldas. Åh han är en sån fröjd att klippa på egen hand utan hjälp *ironi*. Han kan inte stå still. Att klippa en häst med maskin när denne går fram och tillbaka nonstop gör att resultatet blir lite sisådär.

Det gick bra när jag var så långt fram så jag kunde hålla honom i grimman, nu är rumpan tyvärr lite långt ifrån hans huvud så man når inte riktigt. När batterierna tog slut och behövde laddas passade jag på att dra på brodd. Det var ju snö och is i tisdags. Att dra på brodd är inte min bästa sysselsättning. Gängorna bråkar, det sitter jäkliga stenar i broddhålen och Eldas kan ju inte stå på tre ben hur länge som helst. Så svetten rinner, man tappar brodden och livet känns inte helt på topp.

Sen återupptog jag klippandet, som var samma dans som innan. När de andra kom tillbaka till stallet blev det inte direkt bättre av att vi fick sällskap 2 minuter innan de gick ut och hästarna fick käka utanför stallet. Att bli lämnad sådär är inget Eldas uppskattar. Så att bli lämnad + hästar som äter precis utanför stallet + tjurig människa (jag) + att bli klippt samtidigt gjorde nog att det hela inte var Eldas bästa dag heller. Men vi tog oss igenom det och han är nyklippt och har brodd. Extra tur att snön försvann lagom till dagen efter och nog inte kommer åter på ett tag.

Efter att ha svettats ymnigt i stallet gick jag in till Cissi & Co och slappade lite. Micke och Kerstin var där (sjukgymnast och terapeut/massör) så jag skulle träffa Micke och jobba lite på lederna. Han klämde och kände som vanligt. Det har blivit stor skillnad i både axlar och höfter sen jag började hos honom. Första gången jag var där domnade båda händerna bort när han manipulerade nerverna. Nu sträcker det men känseln finns kvar. Gött! Jag har större rörlighet också så det är bara plus. 

Efter det satt jag och pratade med Kerstin och Cissi ett tag. Kerstin är också helmysig. Hon pratade lite om att jag kanske kunde arbetsträna hos henne och Micke också nu i början. De håller på att dra igång sin utökade verksamhet (de har redan ett företag på heltid men ska ändra lite) och det är mycket skrivjobb. Det känns så himla roligt att både Kerstin och Cissi är intresserade av att ha mig med i deras planer. Det ger en boost för självförtroendet som heter duga.

Nåväl.. efter en stund drog jag och handlade, men eftersom jag glömde pengarna till Micke fick jag åka tillbaka. När jag kom fram satt gänget och käkade middag, så jag fick middag och mysigt sällskap. Då hade Karin kommit in också så vi satt och småpratade en stund. Klockan var närmre 21.30 när jag slutligen kom hem. Då hade jag spenderat i stort sett hela dagen i Linnebergs anda. En himla bra dag måste jag säga. Det är så mysigt där och man känner sig otroligt välkommen. Det är en plats som ger lugn i själen på nåt sätt. Jag kan redan prata om allt med Cissi och behöver inte vara den där som alltid låtsas att allt är bra. Det är helt underbart. Det ger lika mycket att bara sitta och prata med folket som det gör att vara med hästarna. Karin är ju också helmysig så det var kul att hon kommit in och var med en stund också. Linneberg gård kan vara det mysigaste stället någonsin!

On another note.. visst är det härligt när man gör upp något med någon och denne ändrar planer utan att säga till? Man får reda på det i efterhand och känner sig lite halvt lurad. Nåja.. då vet jag till nästa gång. Folk ljuger över vad de ska göra och folk skiter i att man gjort upp nåt. Då behöver vi inte göra upp nåt igen helt enkelt. 

Nu har jag ändrat järn i sadeln..igen. Får testa den på lördag och se om jag blir nöjd nu. Ha det så fint alla och jag skickar all lycka till Karin som är och tävlar i Skåne den här helgen med fina Maggan!