Tror mitt mående dalar lite igen

Ibland ter sig mina "uppåt" perioder ganska tråkigt. Jag får en slags inre rastlöshet som kanaliseras genom dåligt humör och agg mot världen. Jag letar saker att reta mig på och söker konflikter.

Just nu stör jag mig typ på allt. Jag stör mig på folk på nätet som är korkade. Jag stör mig på att folk kastar sten på poliser och rättfärdigar det med att polisen är såna grisar. Åh låt oss röka på ifred och kom inte här och stör.
Jag stör mig på människor som inte har folkvett nog att besvara en rak förfrågning, nej det gäller inte bara till mig, det gäller rent allmänt. Hur jävla jobbigt är det att säga nej?
Jag stör mig på en person så att jag bara ser svart så fort jag påminns om människans existens. Kan personen inte bara försvinna spårlöst, sluta existera?
Jag stör mig på att granngubben måste börja kapa ved kl 8. Han är pensionär. Han kan väl göra det vid vettig tid.
Jag stör mig på att det är så varmt så jag svettas av att bara leva. Jag stör mig på att min facebook nu drunknar i hemska utrop om hur folk kan rösta på SD. Människors rätt till fria åsikter gäller visst bara om de delar åsikt med just dig. Alla som röstar på SD är inte onda rasister. Jag har stört mig länge på att det hurras när SD inte får komma till tals. Vad hände med demokratin? Nej jag är inte SD-anhängare, jag anser bara att alla människor har rätt till en egen åsikt, även om jag inte delar den. Om vi börjar med att stänga ut SD, vad blir nästa steg? När ett annat parti har obekväma åsikter?
Jag stör mig på människors ovilja att ställa upp för andra. Man tar och tar och ger inget tillbaka.
Jag stör mig på alla idioter som lämnar sina barn i bilen. Det är väl aldrig okej att lämna en tvååring i bilen oavsett temperatur ute?

Ni ser, jag stör mig på allt. Jag önskar jag kunde hitta någon som betedde sig så idiotiskt så jag bara fick skrika ner personen. Jag är en tickande bomb. Jag ska förse mig med munkavle i närheten av människor jag känner. Sen kanske jag kan svära åt galningar i trafiken när jag kör bil. Ja mer än vanligt alltså.

I morgon blir det en lugn tur med Eldas. Kanske blir lite lugnande för humöret. Om inte någon härlig människa inte visar hänsyn för oss i trafiken. Då kastar jag väl skon efter dom eller nåt. Sen ska jag med Virre på kvällen och kolla på träning. Den snälla människan hade hittat ett nackstycke jag kunde få också, mitt ena har gått sönder. Snäll!
På torsdag kommer mamma och pappa. Jag ska bjuda på lunch sen ska de äntligen nyttja sina julklappar, nämligen en behandling av kroppen. Bättre sent än aldrig. Söndag är det tävling så då hoppas jag humöret har vänt. Men det har det nog, är ju bara deppiga perioder som håller i länge. De här lägena brukar försvinna på ett par dagar.
Men ja, hamnar vi i diskussion de närmsta dagarna så kanske ni kan ta upp ämnet igen om ett par dagar när humöret lugnat sig. Kan vara så att jag inte är överdrivet trevlig just nu.