Länk: Shettisfölet misshandlat till döds
Ja någon sjuk individ har då alltså gått in i en stadspark och slagit ett 1 vecka gammalt shettisföl så illa så man fick avliva det direkt. Man hittade påkar i hagen.
Ja som socionom och fin människa ska jag väl påminna mig om att den stackars gärningsmannen är sjuk och mår dåligt. H*n behöver tas om hand och ges vård. Som den tjuriga djurälskaren jag är så anser jag att ett skott i pannan är korrekt vård för en så vriden människa.
Jag kan nästan motivera det ordentligt också. Är man så empatiskadad så man kan göra en så vidrig handling så är man en fara för mänskligheten. Jag tror inte man kan bota en sån individ och nästa gång kan det lika gärna vara en liten människa h*n slår ihjäl.
När folk gör såna här saker vaknar stenåldershjärnan och jag känner att de personerna har gjort sitt. Jag kan ofta analysera och fundera på saker ur olika synvinklar och hitta i alla fall en förklaring till beteendet. Inte en ursäkt, men en förklaring. Här har jag inte det. Det är en sjuk, sadistisk människa som hittat glädje i att plåga ett litet, litet föl. Fattar ni hur små nya shetlandsföl är? Det gör ont ända in i märgen att veta att en sån sjuk, äcklig, människa promenerar runt fritt. Säkert sitter h*n och gottar sig åt rubrikerna också. Må du brinna i helvetet du värdelösa as.
Hoppas h*n skryter om sitt verk någon dag och först får så inåthelvetes massa stryk och sen lämnas in till polisen.
Tänk er stoets ångest inför att se sitt föl bli klubbat. Undrar om hon försökte gå emellan, eller kanske blev hon uppbunden först. Åh stackars, stackars mamma. Jag har sagt det förr, men det tåls att sägas igen: mänskligheten är ofta den hemskaste livsformen som existerar på denna jord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar