Kan ingen ge mig ett jobb?

Jag har vantrivts på mitt jobb i över 3 år nu. Jag har ont i magen varje dag inför att gå dit och jag mår verkligen skit. Byt då.. Ja hade jag varit klok och bytt i tid så hade jag inte suttit här nu. Grejen är att jag till och från varit sjukskriven för ångest depression. Det började när min kollega och min chef samtidigt slutade så jag gjorde 2 människors jobb (vi var bara 2 som jobbade missbruk) under 3 månader och vi hade samtidigt ingen chef utan bara en person som täckte upp och skrev under papper.
Jag bet ihop de där månaderna och kraschade sen totalt när allt löste sig. Problemet var att när jag kom tillbaka fick jag hela ärendehögen igen och ett fint "varsågod". 100% arbete på 75% arbetstid går inte. Så jag kom aldrig på fötter, jag ramlade hela tiden. Misslyckande ledde till misslyckande. Jag lbev illa behandlad av ny chef och mitt självförtroende sjönk till botten.

I dagsläget försöker jag inte ens. Jag räknar med att misslyckas. Räknar med att alla andra räknar med att jag ska misslyckas. Jag får inga andra jobb pga sjukskrivningarna och håller mig inte på benen för att jag vantrivs så otroligt på mitt jobb. Ni ser..moment 22. Mitt jobb har erbjudit sig att köpa ut mig då jag är rätt ärlig med hur jag mår. Men då står jag inför att ha noll inkomst sen. Det går ju inte.
Jag är universitetsutbildad, bra på mitt jobb..men trasig..så trasig. Just nu känns det som jag skulle ta vad som helst för jobb bara för att få lite självförtroende tillbaka. För att se att jag faktiskt kan något och har ett värde. Att ha arbetskamrater som inte snackar massa skit och mår dåligt. Jag kan väl.. sitta i reception eller vad som helst. Bara för att få hitta tillbaka till mig igen och komma ur den här svarta cirkeln.

Ja jag vet..lösningen är att bita ihop och jobba tills sjukskrivningen inte längre utgör en faktor i jobbsökandet. Men man ska orka det också.. man ska hålla för det. Jag ser bara mitt jobb, mitt liv, som en svart spiral neråt. En vacker dag hittar dom väl ett sätt att ge mig sparken och då får jag väl gå ut i skogen o hänga mig så är det klart. Fina drömmar jag har va?

Jag hatar min tillvaro. Hatar ångesten över jobbet, hatar att sitta fast. För tro mig, jag har försökt söka jobb. Alla tycker jag verkar jätteduktig, jag får bra referenser..men så har jag ju varit sjukskriven. Så jag sitter fast. fast i ett personligt, dagligt helvete och jag kommer inte loss.