Hungrig?

Tänk jag kommer ihåg den gamla goda tiden när jag verkligen funderade över om jag skulle ta en huvudvärkstablett eller inte. P-piller var det enda jag tog och andra tabletter fick delas i minimala delar om jag skulle svälja dom. Sen fick jag krångel med magen, som visade sig vara bråck på magmunnen, så tabletter mot uppstötningar introducerades. Sen bröt ångest/depp ut och en hel kasse mediciner kom till högen. Kul. Alla utom en byttes ut när jag fick diagnosen bipolär.. men 3 olika medel återstår. Vet inte egentligen om jag behöver den ena men den plockade bort min dagliga ångest så jag är livrädd för att ta bort den, även om den andra medicinen kanske har samma verkan. 

Ja så har vi ju sköldkörteln också, den ska också ha sitt för att funka som den ska, annars går den på lågvarv. 

Slutligen har jag en himla massa brister på vitaminer och mineraler så allt utom multivitaminerna är på recept. Den lila asken är bara vitaminer + järn. De skrikrosa vackra tabletterna är b-vitaminer. 

De fina, färgglada dosetterna finns på apoteket, brukar ligga vid kassorna. Jag har en rosa för morgon, en turkos för kväll och lila för vitaminer. Jag behöver ju nästan inte äta någon mat. 

Förhoppningen, eller planen, är att klara sig på en medicin för måendet. Att vara bipolär är ju tyvärr livslång sjukdom så jag måste kanske stå ut med tanken att alltid äta en tablett för det, men mår man bra så är det ju värt det.

Sköldkörteln har jag ingen aning om ifall den kanske kan börja fungera utan hjälp, annars får jag ha kvar min levaxin också. Vitaminbristerna kan nog ordna till sig. Det där brukar gå i perioder också, ibland har jag fått äta folsyra, ibland kalcium, ibland nåt annat. Nu är det mest akuta järnbristen där jag ligger riktigt lågt. Läste att rekommenderat intag av järn ligger på 10-18 mg/dag för kvinnor. De högre doserna är vid mens eller graviditet. Mina tillskott har 100 mg i sig och jag ligger fortfarande inte okej. Mens varannan vecka kanske inte gör saken bättre. De andra vitaminerna är gränsfallsvärden där jag får tillskott lite förebyggande.

Så.. om några år kanske jag bara har 2 tabletter kvar, Woohoo! Ett mål att sikta på i alla fall. Sen blir jag gammal och skröplig och behöver massa tant-mediciner. Näe ibland känns det rätt deprimerande, särskilt med den inställningen till piller som jag haft. Men man får gilla läget helt enkelt och ge kroppen det som behövs för att fungera. Tur att det är så billigt med medicin..not.