Fick ett mail från Lillys ägare. Hon är så rar den människan! Lilly har flyttat och jag är välkommen att gosa häst igen. Nu när jag mår som en död kråka får jag ta det lite som det kommer. Det känns så skönt med människor som fattar utan att man behöver förklara.
Ja, ville bara säga att även om livet inte är så himla härligt just nu så värmer omtanken ändå. Jag blir löjligt emotionell och börjar nästan gråta för att någon bryr sig och försöker förstå.
Så tack för att ni finns, ni fantastiska människor!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar