Doktor o generatorhaveri

Mitt liv går lite sisådär just nu. Nya fantastiska året startar lite krokigt kan man ju säga.

Jag var till doktorn imorse. När han hörde min hosta funderade han genast på lunginflammation så jag fick göra en snabbsänka. Den var förhöjd men inte tillräckligt för att visa något klart svar. När han lyssnade på lungorna lät det fint förutom lite visslande som man tydligen hör hos barn med influensa. Han fnissade lite och sa att jag ju kunde få känna mig ung nu då. Jag var väldigt röd i halsen så han ville egentligen ta halsprov också men jag kunde prata mig ur det. Har ju inte ont i halsen så vi kom fram till att det nog “bara” var sönderhostat och inte halsfluss. Jag får ju panik av halsprov..usch. Jaja, domen blev akut övre luftvägsinfektion. Fick medicin utskrivet och ska uppsöka doktor igen på tisdag om det inte blivit bättre.

Tänkte dra till Ica och handla eftersom jag som sagt inte lämnat huset på en vecka. I rondellen börjar bilen dö och jag har tur som hinner fram till en liten ficka. Ringde Jenny som kom och vi fick igång bilen med startkablar. Körde typ 3-4 km sen dog bilen igen och nu var den tvärdöd. Vi stod och laddade i säkert 15-20 minuter men motorn orkade ändå inte starta. Hepp.. då tänkte vi dra hem den men det var så halt så Jennys bil fick inte fäste. Hon slängde på grus och allt men nej det ville inte.

Jag stannade en volvo med mamma och dotter. Tänkte att en nyare bil säkert orkar. Ja den orkade.. 2-3 meter sen tappade den också greppet och bara slirade. Då gav vi upp. Jenny hade krånglat med mig i 2 timmar typ så tålamodet var slut. Dessutom skulle hon träffa vänner och behövde iväg. Ringde världens bästa bil-Jocke som kom och räddade mig. Han hade med extrabatteri och bilen startade direkt. Så jag körde hem med ett batteri ståendes på passagerarplats och kablar dragna från motorhuven. Inte vackert men hey det funkade och jag kom hem. Han kände någon som eventuellt har en generator som kan passa och får han tag på en så hjälper han mig byta den imorgon.

Så det var min dag. 100 tack till Jocke o Jenny för all hjälp! Jag ringde pappa också, men vad ska han göra 16 mil bort. Ibland märks det lite extra att man inte har nära till familjen.. o återigen ett fint läge där man borde haft en karl som kunnat rädda mig. Nu fick jag låna Virres karl istället. Tack för lånet Virre!

Men om man ska se det på ljusa sidan så kunde det varit värre. Kunde ju ha stannat på väg till jobbet imorgon. 4 mil från hemmet, 3 mil från jobbet, mitt i skogen på smal 90-väg. DET hade ju varit himla roligt! Och återigen har jag fått bevisat att bra vänner är mer än guld värt. Hoppas jag kan återgälda dom någon gång. Hm kanske skulle köpa trisslott förresten. Med sånt här oflyt så borde en fet vinst väga upp eländet. Jaja..slut för idag. Hoppas på levande bil imorgon. Kram!