Steg 1 blir att bara komma in i rutiner, har dagar och tider att hålla. Att tvinga mig iväg även om hjärnan skriker "jag vill inte!". Man blir ju nästan folkskygg när man går hemma länge också. Så som steg 1 är jag på röda korsets butik/samlingslokal i lilla hålan jag bor nära.
De har öppet 3 dagar i veckan och sköts mest av pensionerade damer. Allt är ju ideellt arbete. De har en butik som säljer det mesta som folk lämnar in. De tar emot saker och de har gratis kaffe och fika för de som vill bubbla lite.
De är faktiskt noga med sin butik. Varannan fredag gör de om i skyltfönstren, de har organiserat och sorterat. De följer säsongen gällande sommarkläder/vinterkläder osv. Jag trodde mest de hängde fram det de fick liksom.
Sånt som inte säljs ges till flyktingförläggningar och en del skickas vidare ut i Europa. Det är blomsterbilar från Holland som tar med sakerna tillbaka neråt så inga extra transporter behövs.
Sen har de några tanter (med för mycket fritid) som stickar jättefina babyfiltar bara till affären. Helt nya alltså. Några andra syr shoppingkassar/väskor också till butiken, helt nya.
Första dagen gick bra. Föreståndaren var där och en dam till, de jobbar alltid två. Vi plockade och pysslade, prismärkte saker (vilket nog inte jag ska göra, skitsvårt!) och pratade med folk. Jag var orolig för att jag skulle bli sittandes och glo bara men så var det absolut inte, jag var på fötterna mesta tiden. Det var inte jättemycket att hålla reda på direkt, man lärde sig rätt snabbt var sakerna skulle vara. Prismärkningen la jag mig inte i som sagt. Har ingen aning om man ska ta 5 kr eller 100 kr för grejer. Ibland får de ju in saker som faktiskt är av värde, märkessaker, fint porslin osv. Jag ser inte skillnad på en "fin" kopp och en 5 kronors kopp. De fick in en barnstol, såndär som ser ut som en korg, med handtag. Tror man kan ha i bilen också. Hel, ren och i fint skick. Tror hon satte 25 spänn för den, jag hade väl satt 200 eller nåt.
Personalen bakar fika ibland, annars är det köpekakor. De betalar för allt som kommer in om de vill ha nåt så det är inte som att de plockar på sig saker. Jag sponsrade och köpte en sån kasse, står röda korset på också.
Babbel, babbel. Kort sagt så kommer jag absolut säga till AF att lägga in den platsen bland deras arbetsträningsplatser. De är jättegulliga och man känner sig verkligen välkommen på alla sätt. Inte sitter man bara i ett hörn och glor heller utan inkluderas i allt som händer.
Nu är det bara 2 timmar/dag, 3 dagar i veckan. Låter lite, men jag var helt slut igår. Är fortfarande trött. Så mycket nytt, nya intryck och sånt. Men det blir nog bra. Jag jobbar torsdag och fredag nu också. Torsdagar har jag valt att plåga mig själv med att börja 10. Why oh why?? Jag fick välja tider helt fritt men tänkte att jag ju har svårt för att gå upp på morgonen och då är det väl något jag ska träna på.
Jag har för övrigt fortfarande ont i kroppen efter turen på Eldas i lördags. Vältränade klubben. Men jag provade ju dressyrsadel, man använder lite andra muskler då, får en helt annan sits och jag har väl inte suttit i dressyrsadel på över 10 år om inte mer. I morgon ska jag träffa specialistsjukgymnasten så får han knaka rätt kroppen igen.
Ja det är väl det som händer. I helgen har mamma kalas också. Fullspäckad vecka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar