Oh, 2 inlägg på samma dag? Inte illa jobbat. Ska se om jag kan få tummen ur att påsta brev till FK idag också. Måste till apoteket för har tvärslut på en medicin. Kanske orkar in till Jula och köpa en ny grill också, det växer mossa i min och gallret är sönderrostat. Jag grillar inte så ofta, men kanske är roligare med en fräsch grill?
Hursomhelst, till ämnet:
Jag såg en vidrig film på nätet igår. En tjej filmar från sin lägenhet och man får se en "tuffing" spöa sin hund. Han ber hunden hoppa över ett staket och hunden vågar ( eller fattar) inte. Tuffingen kastar då kopplet på hunden, han biter hunden i ansiktet, lyfter hunden i nackskinnet och ljumskarna. Hunden är nåt slags "pitbull". Hunden skriker i förtvivlan. Personen som filmade gjorde det för att ha bevis att lämna till länsstyrelsen och polisen. Många gnällde på att personen inte gjorde nåt, men ärligt talat, vad skulle hon gjort? Ensam tjej ska ut till en såndär wannabegangster. I bästa fall hade han tagit hunden och gått hem, efter att kallat tjejen hora sisådär 20 gånger. I värsta fall hade hon fåt stryk och blivit hotad. Kul att bo på samma gård som idioten då.
Det som tär i hjärtat är att se hunden gång på gång krypa fram till sin husse och be om ursäkt. Visa sig liten och hoppas på att få en klapp, få slippa misshandeln. Hunden är lös så han hade kunnat sticka, men gör det inte. Husse är tryggheten trots allt och hunden vet inget annat.
För nåt år den såg jag ett klipp på en kvinna i nåt asiatiskt land som inte kunde hantera att hennes barn skrek. Barnet var runt ett kanske och varje gång det grät slog hon barnet med en toffel. När barnet kom mot henne kastade hon bryskt bort barnet. Ingen aning om vem som filmade eller varför, varför inte den personen ingrep, kanske ville ha bevis där också? Det som var hjärtskärande där var återigen att barnet ju varje gång kröp till mamma som tröst. Även om mamman var den som gjorde barnet illa så var hon den person som stod för tröst och trygghet.
Det gör ont att se folk missbruka sånt förtroende. Sån obegränsad tillit och kärlek. Det ser man ju också i de fall där grovt vanvårdade djur blir räddade. De har inte agg mot mänskligheten. De har ingen bitterhet. De kan sitta där, halv ihjälslagna med revbenen som sticker ut och viftar ändå på svansen. Hur kan man missbruka sånt? Hur är man kopplad i hjärnan då?
Usch, tankarna går till Lotta som blev ihjälslagen av sitt ex också. Hur kan man bli så arg så man kan slå ihjäl någon med sina bara nävar? Hur kan idioten ha fått gå fri. Han har slagit ihjäl en människa tidigare, en annan har han gett permanenta hjärnskador. Borde man inte ge upp om såna människor och inse att de inte kan gå lösa?
Sen kräks jag lite på de som säger att hon får skylla sig själv. Kvinnor är så naiva, dumma som gillar bad boys osv. Jag är själv offer till våld i nära relation. Nej man märker inte i början hur det står till. De här typerna är SÅ uppvaktande från början. Man är en prinsessa på piedestal. Sen är det för sent. I Lottas fall försökte hon ju ta sig undan men han lät henne inte. Ingen skuld ligger på henne, all skuld ligger på honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar