Jag har haft lite ont i öronen ett par dagar men tänkt att det väl går över. Köpte Revaxör och gjorde rent. Så i lördags, vid 5 på morgonen, vaknade jag av en sjuk smärta i ena örat. Går upp och inser att jag blöder, inte rent blod som om en finne eller nåt gått sönder, utan blodblandad vätska. AJ!
Ringde 1177 och fick tid hos jourvårdcentralen.
Väl där får jag en apsnygg doktor. Han var nog inte en dag över 30, sjukt snygg och har nog lärt sig patientbemötande alldeles nyligen. Han släppte inte mina ögon med blicken en enda gång, såg till att sitta precis mitt emot och nära. Det blev nästan lite påträngande till slut.. och jobbigt att han var så galet snygg. Tur att jag inte hade ett pinsamt problem, typ en kotte uppkörd i analen eller nåt.
Nej men han kollade med lampa, sen använde han någon grej som knäppte och pep i örat.
Summan blev inflammation i öronen och undertryck i båda öronen. Trumhinnorna rör sig inte som dom ska tydligen. Så det blev en kur penicillin, näsdroppar och order om att tryckutjämna 3 gånger om dagen. Ni vet när man håller för näsan och liksom andas ut, fast med stängd mun? Ja ni fattar.
Kåvepenin fick jag, det har jag ätit förr, men min kropp vägrade och jag fick allergisk reaktion rätt snabbt. Hela jag började klia, det började stickas i munnen och halsen kliade. Happ.. då var det bara att ta lite antihistamin, ringa doktor och få annan antibiotika utskriven.
I dag var jag och satte in p-stav. Jag var livrädd innan. Sprutan dom kör in i armen är ENORM! Den är lätt 3 mm bred. Betänk då att ett standard piercingsmycke ligger på 1.6 mm så kan ni ju jämföra. Dessutom är staven 4 cm lång. Det hela sitter i en märklig anordning också, en manick med nål och själva staven "laddad" så barnmorskan drar i ett reglage så skjuts staven ut i nålen och sen ska staven förhoppningsvis sitta kvar i armen när nålen åker ut.
Barnmorskan var sådär lugn och pedagogisk som dom brukar vara. Hon sa att de t.o.m. föreslagit att man inte ska kunna se nålen i förpackningen just för att folk brukar få panik. Inte direkt konstigt. Men de lokalbedövade först och det sved väl lite. Sen när det var dags för den gigantiska nålen kändes det mest konstigt, men gjorde inte ont. Det var lite lätt vidrigt när man liksom hörde ett äckligt ljud samtidigt som hon tryckte in nålen djupare i armen. Usch! Sen knäppte det till när hon sköt in staven och sen var det klart. Hon visade var staven satt och jag fick känna, sen blev man omplåstrad och allt var klart.
Jag kan inte påstå att jag har ont nu. Tycker mest det känns när man rör armen så att plåstren stramar. Hon la ett tryckförband för att minska blåmärket som kommer dyka upp, så vi får väl se hur stort det blir. Sen får man väl känna lite då och då så inte staven börjar krypa iväg, annars behöver man inte tillbaks förrän om 3 år när den ska ut. Förhoppningsvis slipper jag mens under tiden.. Åh vilken lycka det vore!
Klådan är borta, örat blöder inte men värker inte. O jag lever haha. Jag har verkligen inte tur med saker här i världen.
Pixies jäkla bölder ger sig inte trots antibiotika så ska ringa imorgon och se om vi kan få lite kortison, då försvann det ju direkt sist. Jag har beställt det superstarka klorhexidinschampot igen också. Det är svindyrt.. 285 spänn för en flaska hundschampo liksom.. men det är ju bra så det får väl vara så då. Har testat ett lite billigare med mindre koncentration av klorhexidin men det funkar uppenbarligen inte lika bra.
Men annars är det väl lugnt. Zaxon fick också duscha lite idag, han var lite röd i huden så han fick låna Pixies schampo och verkade gilla det. Min bil låter värre än värst i bromsarna. Försöker ju komma in på drop-in på bilbesiktningen så kan jag få det fixat sen. Den kommer ju inte gå igenom med bromsarna men vill veta om nåt mer ska fixas innan jag drar till mekaniker-pappa. Drygt att åka massa mil o fixa bromsarna, sen besikta och få nåt mer skit som ska fixas och åka massa mil igen. Så bättre att ta allt på en gång, även om jag nog får onda ögat på besiktningen. Kanske kan ljuga och säga att jag beställt delar eller nåt .
Sådär.. Måndag igen då för er som kan läsa låsta inlägg. Ja måndag för er andra också förstås, fast snart tisdag =)
Hehe... p-stav, jag mins sprutan (fick hämta ut den själv p¨apoteket har jag för mig... var nästan 10 år sedan). Det värsta tyckte jag var tvångstankarna om att "råka" klia/klösa ut stavjäveln innan insättningshålet läkt helt. Kanske inte helt normalt men det var vad jag våndades mest över. Hade 1.5 år utan mens... sen konstant mens i ett halvår och överjävlig huvudvärk så jag plockade ut skiten... hoppas att det går bättre för dig!!
SvaraRadera