Natten gick bra igen, Pixie är visst lite av en narcissist och jag har en spegel vid fotändan av sängen. Det innebar att Pixie satt i fotändan av sängen och beundrade sig själv tills jag släckte lampan. Sen lade hon sig så fint mellan mina knän ungefär.. bekvämt för henne i alla fall. Hon brydde sig varken om Zaxon eller katter i samma säng, förutom när Fjantkatt klev på henne.
Själv fick jag en fin framtidsbild av min själv som "forever alone crazy animal lady" typ. Jag låg i min säng med Zaxons rygg tryckt mot min sida, ett stycke minivovve vid knäna och slutligen kom en katt och ställde sig på min mage och dreglade lite medan han kloade i täcket. Jag har helt enkelt inte plats med en karl.
I morse hade Pixie hittat ultimata sovplatsen. Hon låg på rygg i skarven mellan bäddmadrasserna. Oh så mysigt!
Idag fick hon vara lös ute och jag vet inte hur jag ska beskriva henne i full galopp, det måste nästan ses. Men fort går det och hoppar högt gör hon. Hon kommer fint när man ropar ( i alla fall när hon vet att man har levergodis i fickan) Inne hade hon inte riktigt tid att äta så det blev några tuggor mat, galopp i huset, några tuggor mat, lite hopp och studs osv. Men till slut fick hon i sig allt.
Nyss låg hon bredvid mig i soffan och börjar kika lite. Hon gled ner från soffan och går fram till Zaxons ben och tänker ta med sitt byte upp i soffan. Tänk er bilden av 5 kilo hund, inte större än en katt, som släpar ett 26 cm tuggben och försöker hoppa upp med det i soffan. Jag fnittrade helt okontrollerat och förbannar min telefon för att kameran var så seg på att starta.
Nu ligger fröken här och tuggar på ett ben i lite mer lämplig storlek. Sen ska vi gå ut och galoppera lite till. Sen får vi se vad dagen innehåller.
Edit: Pixie gjorde ett nytt försök och min telefon var med i matchen nu. Hon lyckades faktiskt. Hur söt är hon?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar