Rutiner i livet

Jag har fått plats för arbetsträning och det blev inne på kontoret på HUMANA. De jobbar med bla personlig assistans, men jag kommer sitta på kontoret. Mina arbetsuppgifter till att börja med kommer vara att skriva avtal.
De är verkligen måna om att det ska bli bra för mig. Jag får helt bestämma arbetstider, kommer ha 3 timmar/dag 3 dagar/veckan till att börja med. Blir mån, ons och fre. Sen kommer jag ha en arbetsuppgift i början och kommer få fler när jag säger att jag är redo. Det är ju verkligen på mina villkor och steg för steg. Känns superbra.
Enda tråkiga är att det inte är tal om anställning sen om allt går bra. Det är helt enkelt för att företaget är i en tuff situation just nu och anställer inte. De har en del tjänster som inte fylls på med ny personal. Men man vet ju aldrig, det kan ju hinna vända. Eller så trivs jag inte alls och då kvittar det.

Jag känner mig lite folkskygg. Det jobbar 150 pers på kontoret och matsalen var hur stor som helst. Känns lite överväldigande så kommer nog inte äta lunch där i början. Jag har ju inte träffat folk på det sättet på hur länge som helst. Kommer vara helt slut i huvudet. Men det blir bra med rutiner. Klurar lite på vilka tider under dagen som blir bäst. Lunchen ställer till det. Skulle vilja ha 10-13 eller 11-14. Men då kommer ju lunchen där. Får höra om det går att lösa. Tänker mest att min handledare ju kommer gå på rast. Aja, vi får se.

Idag tänkte jag åka till stallet. Har inte varit där på evigheter men känner suget att komma igång igen. Det kan säkert underlätta när jag får rutiner i övriga vardagen. Kommer vara trött men på ett bra sätt. Ska klura ut ett sätt så hundarna kan vara med i vagnen när jag kör. De kommer få gå bredvid också såklart, men är vi på vägen eller vill köra lite snabbare vill jag ha dom i vagnen. Ska greja lite med korgen så de inte kan ramla ur bara. Då slipper jag dåligt samvete för dom.
Iallafall, hade stallet planerat idag men är helt slut. Jag och Ilone träffades igår, skulle luncha på IKEA. Var väl borta typ 5 timmar till slut *s*.Vi ses så sällan så vi har en del att prata om när vi väl ses. Men då är hjärnan lite trött idag.

Just ja, har tagit mig i kragen med hundarna också och ska börja vara mer aktiv med träningen där. Med Zaxon gick jag kurser, var på öppen träning, hade hundträffar osv. Med de här har jag inte gjort någonting. De kan sitt och ibland ligg. Men nu tänkte jag köra klickerträning med dom, tror det kommer funka bra. Vi får se. Håller på att klicka in dom och Pixie fattade före Charlie. Jag är chockad!

Saknar mina katter. Vet att det var det bästa men ändå. Tittar efter dom så fort jag öppnar dörren. Charlie letar också. Men men.. livet går vidare.

De tre musketörerna har fått somna in.

Ja idag fick mina tre kattskatter lämna jordelivet och det känns så jävla ruttet. Jag har haft Fjant i 9 år och Ligist, den yngste, i 7 år. Det är inga slit-och.slängkatter. Min veterinär har fått ta hem extravaccin åt dom sen en katt dog i en smittsam sjukdom. Det går att vaccinera men det ingår inte som standard så veterinären tog hem bara åt mig. De har varit vaccinerade alla år. Fjant har legat inne på klinik för 20 000 en gång. Jag har inte behandlat dom som skräp eller utan värde.

Problemet har varit innekissande. Antagligen har någon börjat och sen har de andra hängt på. Först var det på sånt som luktade, som hästsaker, eller smutstvätt. Sen blev badrumsmattan standard, den stackars mattan är helt söndertvättad. Sen var någon inne i min garderob och kissade, inte kul. De har kissat på kläder i torktumaren när luckan varit öppen, de har kissat i hundbäddar, soffkuddar, filtar. Droppen kom nog nu i jul när de kissat ner vardagsrumsmattan så det bara var att kasta ut.

Jag har försökt allt jag kan tänka mig. Provat alla möjliga sorters sand, kristaller, lera. Klumpbildande och icke klumpbildande, med doft och utan doft. De har varit låda, lådorna är olika modeller. De bajsar aldrig någon annanstans och de kissar en del i lådorna, så de är ju rumsrena i grunden. 

Men nu fick det vara nog. Igår hittade jag Zaxon gamla hundtäcke helt nerkissat. Jag känner mig egoistisk som dödar dom för att slippa få nerkissade saker. De är ju friska. Jag har försökt omplacera en och en i omgångar och jag har aldrig fått ett enda svar på någon av dom (då har kissandet inte ens stått i annonsen) De är 7, 8 och 9 år gamla, bondkatter. De vill inte bo inomhus (skulle riva huset) De är inte värda något i samhällets ögon, men för mig var dom mina kattskatter.

Igår kväll fick de bara lyxmat och massa godis.- Gosande med kli på magen och 1000 förlåt. Jag sov ingenting alls i natt, var uppe 3 gånger och tog sömntabletter men det hjälpte inte det minsta. Jag har så dåligt samvete och jag kommer sakna att ha 3 katter på trappen när jag kommer hem. De brukade komma och skälla ut mig om de var hungriga.

Nu har jag tagit ett jätteåterfall och trycker i mig godis mellan gråtattackerna och just nu skiter jag i det. Just nu vill jag vara ledsen och eländig och må som den skurk jag är

Sov gott mina prinsar. Förlåt för att jag inte kunde lösa problemet så ni kunde vara kvar.

Nya tider, nya saker och en jävla massa snö

Helt plötsligt började det snöa- Det blev såpass så jag skrapade undan snö när jag öppnade ytterdörren. Bara sådär. Hundarna var inte överlyckliga, Pixie var rätt tjurig tror jag.

Idag kom två paket, älskar paket!
Min jacka som jag beställt för julklappspengar kom och passade finfint:

Sen kom mobilen. Jag har pillat och grejat med den ett tag. Alla appar som ska in, alla lösenord som ska kommas ihåg. Sen tror jag att minneskortet från den gamla telefonen är knas. Nu tog jag några bilder med nya mobilen och de sparades först men försvann sen. Jag sparar ju bilder på minneskort så det kan ju vara det som strular. Mobilen strulade utöver det så jag har inte köpt ny telefon helt i onödan. Den ville inte koppla upp mot datorn, några gånger kopplade den upp sig som något på kinesiska. Helskumt. Men bilderna märktes ju mest.

Men jag hade ett annat minne liggandes så har raderat det och håller just nu på att föra över bilder till det. Vill ha de lite äldre bilderna i nya mobilen också.

Så hoppas vi det funkar som det ska sen. Det gamla var knappt utnyttjat alls, typ 1/4 del så var ju inte det som var felet heller.

Nu överför jag grejer iaf och det lär ta en halv evighet. Skulle det inte vara problemet så har jag ju garanti på nya telefonen så får de fixa det. På den förra hade garantin ganska precis gått ut. Typiskt förstås.

Jag gillar nya telefonen iaf. Den är ju väldigt lik min förra. Det var en Sony Xperia Z3 compact. Den nya är Sony Xperia X compact. Jag gillar Xperia helt enkelt *s*

Den är högglansig och fin = fingeravtryck överallt. Ingen fara, jag använder ju alltid fodral och har beställt. Den är lite, lite större än förra så de gamla fodralen och skalen funkar tyvärr inte. Om någon har en Z3 compact och vill ha fodral/skal så får ni hojta.
Jag köper compact också för att jag vill kunna ha den i byxfickan. Jag använder den som telefon, inte kolla film eller spela spel på så då behövs ingen jätte. Så opraktiskt bara. En ny, rolig grej som imponerade på mig är att man kan låsa upp den med fingeravtryck. Man låter den läsa in sitt avtryck så låser man upp den med fingeravtrycket sen. Men lugn, funkar inte fingeravtrycket får man använda en kod istället.
Annars är nog det mesta som på förra. Skönt när man känner igen sig så man inte behöver leta överallt. Jag skulle hjälpa en bekant med en inställning i hennes Nokia för ett tag sen och jag fattade inte vart något låg.
Kameran ska ha blivit bättre, jag var nöjd med den förra så får väl se vad den här går för.

Åhhh jag är sån nörd. Materialist? Javisst!

2017-blodigt och trasig teknik?

Ja iallafall om man går efter hur det varit senaste dagarna. Först började Pixie löpa, sen fick jag mensen från helvetet. Idag gav min mobil upp också. Den har småkrånglat lite med foton i ett par månader. Plötsligt kan man inte öppna filen, fast man tagit en bild. Ibland syns halva bilden, ibland inget alls. Ibland kan jag se bilden i albumet, men den kan inte skickas till instagram eller föras över till datorn. Så idag försökte jag mig på en återställning. Mobilen ville inte kopplas till datorn alls längre. Så en återställning blev det, allt raderades såklart. Men jag har gjort säkerhetskopiering så använde en sån fil som skulle återställa till hur mobilen var någon gång under 2016.
Gick det? Nepp, hände inte ett skit. Så nu är alla kontakter och alla gamla sms borta. Alla foton hade jag sparat över till minneskortet och de flesta är lagda på datorn.

Nu har jag beställt en ny i alla fall. Det känns konstigt. I vanliga fall är jag förväntansfull och pirrig inför en ny grej. En mobil är ju inget man köper bara sådär. Nu var jag ju inte beredd, hade inte kollat ut någon speciell eller sett fram emot ett byte så nu är inte rätta känslan där. Är mest sur över att vara tvungen att byta. Men det blir nog bra när den nya kommer. Tar väl 2 dagar typ.

Jag har skaffat ett externt tangentbord också så nu kan jag skriva normalt. Efter en himla massa googlande och meckande lyckades jag inaktivera det inbyggda så jag kan lägga det nya på det gamla om jag vill. Smidigt värre. Eller ja, det var julklappspengar. En locktång och en ny jacka är också inhandlat med julklappspengar. Så nu blir det inget handlat mer i år då *s* Jo har köpt 2 fodral till mobilen också.

Jag lyckades överleva julen utan att äta godis eller dricka läsk. Mina föräldrar ställde verkligen upp till 100%. Jag fuskade och åt Jansson och åt 2 mandariner. Annars höll jag mig rätt bra. Mitt "godis" bestod av hallon, blåbär och laktosfri vispgrädde.
Nyår småfuskade jag lite men nu hoppar vi på tåget igen.

Jag var fundersam på hur Charlie skulle reagera på nyårssmällarna igår. Det smälls inte så mycket här på landet men lite blir det. Han brydde sig inte minsta lilla. Snart har han varit här i ett år den lille fluffbollen. Tror han kom typ den 6:e ifjol. Får kolla upp det.

Så nytt år. Tror ni det blir bättre än förra? Det är ju samma förutsättningar egentligen. Många kändisar har gått bort under året. Många av mina vänner har förlorat sina hundar det här året.

Jag ska på möte med två chefer angående arbetspraktik om 2 veckor. Får se vad det leder till. Jag måste ut nu, annars har programmet "misslyckats" och avslutas. Det är ju inte mitt fel, jag har kommit med massor förslag. Ett stor problem är att alla myndigheter ska ta emot nyanlända för nystartsjobb. Det gör att vi andra slussas bort. De vet ju inte hur många invandrare de får och hur jobbigt det blir för verksamheten. Jag har fått nej på väldigt många ställen p.g.a. det. Det är ett beslut från högre ort så alla måste ta emot. Bra för dom, dåligt för oss andra som inte får chansen.

Hoppas ni får ett fint år allihop!

NU har jag bestämt hur jag ska äta i jul

Jag har ältat, frågat i min sockergrupp och främst funderat på hur jag vet att jag reagerar.
Jag hade tänkt vara helt strikt och "visa vad jag kan" i jul. Grejen är att jag inte är stabil på den nivån hemma så det skulle bli att vara ögontjänare. Alltså ha det svårare där än här. Här funkar maten till 100%. Frukost och all mat följer planen. Te/kaffe följer planen. Men sen faller jag dit och dricker en burk cola, äter en lussebulle. Det är så svårt att förklara. "Har du ingen självbehärskning" kanske ni tänker. Tänker ni samma sak om en nyligen nykter alkoholist inne på systembolaget också? Eller en knarkare inne i sjukhusets medicinförråd?
Fördelen en alkoholist eller knarkare har är att de aldrig mer behöver vistas i den miljön. En alkis behöver inte gå in på bolaget eller krogen. Man kan undvika restauranger som har alkoholtillstånd. Visst finns öl i mataffärer också, men på en speciell hylla som man lätt undviker.
Att ta droger är ju ännu enklare att undvika. Gå inte till langarna umgås inte med påverkade människor.

Sockerberoende då? Ja nu till jul välkomnas man av berg med chokladaskar så fort man kommit innanför dörren och sen fortsätter det. Doften av nybakat, någon står och bjuder på glögg och pepparkakor. Ska jag ha mina grönsaker måste jag gå runt bland all frukt, ska jag överhuvudtaget kunna betala måste jag stå i kassan där det nästan alltid finns läsk och slutligen godis. På min coop har dom en korg med specialerbjudandegodis under kortapparaten.
Ska jag tanka och måste in i butik för att betala så är hela vägen från dörren till kassan fylld av godis och läsk, lite nybakat och mer godis.

"Har du ingen karaktär"? Ja dra in en alkoholist på bolaget där de står och bjuder på starkvinsglögg och pepparkakslikör. Där någon just tappat en flaska så det luktar vodka i hela butiken. Gör det när personen varit nykter två veckor typ. Inte faen skulle någon bli förvånad om det blev för mycket.

Min sockercoach har fått mig att inse att mitt beroende är rejält. Om vi ska översätta det i missbrukartermer som folk förstår så handlar det inte om någon som super sig dyngrak 2 dagar varje helg, kanske fortfarande är lite småfull på måndag. Min nivå har gått så långt så vi snackar knarkare på plattan i Stockholm.

En till skillnad är att man helt kan plocka bort substansen vid andra missbruk. Man behöver aldrig mer i livet konsumera något som innehåller alkohol om man inte vill. Samma med droger/mediciner. Socker funkar inte att plocka bort. Då skulle man få sluta äta helt... vilket väl skulle leda till näringsdropp som antagligen också innehåller socker/kolhydrater.

Hursomhelst. Jag har bestämt att inte sätta ribban högre än jag behöver bara för att vara "duktig" när jag har publik. Mat är okej, men jag ska inte äta godis/efterrätt/fika. Ingen julmust heller. Alltså ta bort onödigt socker, men inte jaga kolhydrater som man gör när man är strikt. Jag vet med mig att sätter jag ribban för högt kommer det sluta med att jag stannar på väg hem, köper 2 kg godis, 5 liter cola och hetsäter när jag kommer hem.

Kanske kan jag stå emot suget mot "vanlig mat" då är det perfekt. Känns det som jag vill gråta om jag inte äter ett äpple så får jag äta det. Ibland får man välja sina strider. Tänker lite likadant på nyår. Skulle det finnas potatisgratäng där så dör jag inte, men jag undviker efterrätten. Sen kör vi helt strikt efter nyår. Mellandagarna blir ju också uppstyrt igen.

Så, det är vad jag kommit fram till efter mycket funderande. Det ska fungera dagarna efter jul också, inte bara de dagar då andra kan passa på mig.

Äter jag för att jag är hungrig, för att det är gott, eller för att det står framför mig?

Överätning av mat har aldrig varit något större problem för mig. Visst har jag ätit för mycket ibland, sådär så man får ont i magen, men inte oftare än folk brukar.
Jag försöker dock vara uppmärksam nu när jag inte trycker i mig massa godis, så jag inte börjar överäta mat. Är jag inte hungrig längre ska jag ju inte fortsätta äta. Jag hade sånt stört beteende med godis, det skulle ätas upp om jag så skulle kräkas på kuppen. Jag fick ångest om jag hade för mycket godis kvar och det började bli dags att sova. Jag vill inte föra över det beteendet på mat. Det har gjort att mina hundar är lyckliga för de får rester.

Idag blev det korv stroganoff med blomkålsris. Behövde inte ändra receptet nåt, bara byta ut riset. Ja sen ta laktosfri grädde. Vågar inte riktigt ge mig på vanliga mjölkprodukter än. Fast många klarar det när det är i maten.
Blomkålsris är för övrigt löjligt enkelt. Riv blomkål med grovt rivjärn. Häll ner i kokande vatten i typ 10-20 sekunder. Klart! Idag kokade jag vatten i vattenkokaren och slog över blomkålen bara. Enda nackdelen är att det kan bli lite skräpigt när man river blomkålen.

Jag har sinnessjukt ont i ländryggen idag och vet inte riktigt varför. Hoppas det ger sig.

Snart jul då med allt vad det innebär.

2 blev nästan 3 hundar

Ja jag blev erbjuden en hanhund på foder. Fodervärd i hundvärlden innebär att man inte betalar för hunden, men uppfödaren får använda hunden i avel. Med hanhundar är det 6 parningar, vet inte hur många kullar de får ta på en tik. När hunden slutar i aveln äger fodervärden hunden fullt ut.
Så det var en american hairless terrier. En helnaken hund, inte ett hårstrå på kroppen. Jag var SÅ sugen och habehovet sköt i höjden.
Jag tackade dock nej efter att ha tänkt ett par varv till. En fertil hanhund tillsammans med en tik är inte kul när tiken löper. Eftersom han skulle användas i avel vet han ju vad det betyder. Jag skulle ju inte kunna lämna bort Pixie under löpet, hon skulle bli knäckt typ. Mammagris som hon är. Lämna bort hanen skulle väl funka, men de jag känner som är hundmänniskor har tikar så det kan krocka med löp där också. Ja jag kan dela av huset, men i värsta fall sitter hanen och ylar. Sen dåligt samvete för att han inte får vara med.

Andra skälet var att det är terrier med allt vad det innebär. Mina hundar är soffpotatisar. De hänger med på allt, men kräver inte stimulans och massa aktivitet för att må bra. Vårt hem skulle bli för lugnt tror jag.

Han påminde lite om den här. Hur fina är dom inte?

Så nej det blev inget. Tanken på en tredje hund var inte avskräckande i sig, men då en kastrerad hane eller en till tik. Jag letar inte aktivt efter en hund, men skulle jag få frågan är det inte omöjligt. Men det skulle vara en kines eller mexikan då.

Mexikanare har grövre ansikte och kan ha en liten tuppkam. De är ännu finare! Det är den typen Pixie har lite i sig

Idag kommer jag glida en aning från matplanen. Jag pratade om chili con carne med en vän igår och blev så sjukt sugen. Det är bönor i den, visst kan man göra utan men det blir ju inte samma sak. Bönor höjer dock inte blodsockret på ett galet sätt utan höjer det långsamt. Det triggar inte sockersug heller. Jag äter bönor typ 2 gånger om året eller så, så det får vara okej. Är lite för mycket kolhydrater i bara.

Är ni färdiga med julklapparna? Jag har 2 kvar bara. Känns skönt.

Jag var på ett bra möte angående arbetsträning igår. Håller tummarna för att det går vägen. Lite sur är jag dock. Min coach är på semester så en annan har tagit över. Den människan har inte ringt ett enda samtal på hela veckan. Det börjar bli kris med att hitta en plats nu. Så surt!

Mota sockersuget

Jag är med i en grupp för sockerberoende där professionella coacher är med och ger råd. Där tipsas om L-glutamin vid sockersug. När det blir jobbigt ska man ta 1-2 tsk så ska det lugna suget. Det ska bara tas vid behov, inte regelbundet. Värt att testa.

Det ska vara i pulverform och man ska inte äta eller dricka varmt inom 20 minuter, då minskar effekten.

Sen har jag hittat sån söt tesil, sån man har löste i. Älskar ugglor!

Jävla smygsockersamhälle! (ja jag tog återfall igen helvete)

Vad är problemet i världen som gör att vi måste tillsätta socker och extra kolhydrater överallt? Har letat senap utan socker, ja lycka till. En del sorter har socker som största ingrediens. Jag har kollat igenom varenda svensk senap jag kunnat hitta och det finns ingen utan socker. Till slut har jag hittat en amerikansk senap som inte har socker. Hoppas den smakar okej.

Sen hittade jag hasselnötsmjölk. Jag har ju mandelmjölk eller kokosmjölk i te. Kunde vara kul att prova en ny. Jag tog den det stod osockrad på. Skitgod är den. Kollade för skojs skull innehållsdeklarationen. Jamenjaha, det är mer ris än hasselnötter i + maltrodexin. Det är rena kolhydrater som är gjorda för att snabbt tas upp i kroppen.
Näringsvärde:

Näringsvärde per 100 ml:

Energi 240 kJ/ 60 kcal
Fett 1,9 g
varav mättat fett 0,1 g
Kolhydrat 9,3 g
varav sockerarter 4,5 g
Fiber 0,5 g
Protein 0,6 g
Salt 0,1 g
Laktos 0 g

Inte ett ord om ris synligt

Kokos och mandelmjölk innehåller typ nöten och vatten + ev något stabiliseringsämne. Tar kokos näringsvärde som exempel:

Näringsvärde per 100 ml:

Energi 100 kJ/ 25 kcal
Fett 2,1 g
varav mättat fett 1,9 g
Kolhydrat 1,1 g
varav sockerarter 0,5 g
Fiber 0,1 g
Protein 0,3 g
Salt 0,06 g
Laktos 0 g

Vi kan för skojs skull slänga in näringsvärdet för sockrad version av mandelmjölk

Näringsvärde per 100 g:

Energi 100 kJ/ 20 kcal
Fett 1,1 g
varav mättat fett 0,1 g
Kolhydrat 2,8 g
varav sockerarter 2,5 g
Fiber 0,2 g
Protein 0,4 g
Salt 0,1 g
Laktos 0 g

Jag får alltså i mig mindre kolhydrater och mindre socker i den sockrade versionen av mandelmjölk, som har socker som andra ingrediens efter vatten, än jag får i osockrad hasselnötsmjölk. Den borde heta rismjölk med hasselnötssmak istället. 

Hur sjukt är inte det? Jävla lurendrejeri är vad det är.

Så ja, jag blev uppgiven och tryckte i mig cola och lussekatter. Ja för det gjorde ju saken bättre. not. Då börjar vi om idag då. Jag har laddat ner en app som räknar "rena" dagar. Kanske kan vara sporrande. Funkar oberoende av missbruk. 

Tänk omvärlden kunde sluta ha socker och dolda kolhydrater överallt också vad härligt det skulle vara. Behöver vi socker i köttbullar och korv? I makrill i tomatsås? Är vi så sockrifierade så vi inte överlever utan socker överallt? 

Jag försöker leta sånt som har max 5 gr sockerarter per 100g. Helst ska det vara utan tillsatt socker helt förstås, men ibland får man inse sitt nederlag. Som makrill i tomatsås, där skiljer mycket mellan olika märken + jag skrapar bort så mycket tomatsås jag kan. Jag undviker sötningsmedel också. Det är stor skillnad mot LCHF där sötningsmedel kan vara okej. Men varför göra det lätt för sig?

Nu kör vi, omstart dag 1. Frukosten bestod av 2 kokta ägg och en stor kopp te. Strax stallet i kylan. Trevlig onsdag!

Jag är arg på min sockercoach

Mitt beroende är arg på min sockercoach. Min coach som inte säger "nej du får inte äta Jansson till jul", utan säger "ät det du, men var medveten om att det kan trigga ett återfall. Hur långt vet man inte, man vet inte om du kommer upp på banan igen heller. Tänk på om det är värt det"

Jag pratade jul med henne. Hur ska jag göra? Vara strikt eller ge mig någon fri dag att äta och sen bryta. Rent krasst gör inte en dag av eller till, om man ser på det. Problemet är att byta sen. Att lyckas bryta. Då har man matat beroendet med ny energi. Rent kroppsligt förfaller man inte och blir sjuk av en dag men psykiskt?
Jag är ju vuxen. Jag kan säga att jag ger mig 2 dagars frosseri. Stannar det till 2 dagar så är ingen skada skedd. Kroppen blir tjurig, berendehjärnan glad men i det stora hela spelar 2 dagar ingen roll. Problemet är om det inte stannar vid 2 dagar. Om jag unnar mig lite till, sen lite till. Sen har en vecka gått, beroendehjärnan ger jättebra argument till att jag kan fortsätta lite till osv. Om det fanns en garanti att jag efter 2 dagar kör strikt igen så vore det inga problem alls. Men garantin finns inte.

Som med Janson. Jag sa att jag redan bestämt att jag tänker äta Janson. Jag tänkte att hon skulle säga "ja men en liten bit är väl okej" men det sa hon alltså inte. Så jag är sur. Jättesur. Varför började jag innan jul? Hur korkat är inte det?
Jaja jag överlever väl. Någon jul framöver kanske jag kan äta Janson utan att det triggar. Det handlar alltså inte om att en dags, eller ens en veckas frosseri förstör kroppen så allt är kört. Det handlar om vad man ställer till med i hjärnan.
*suck* jag får väl sitta och äta brunsås med sked och tycka det är gott eller nåt. Äta julskinka utan knäcke och se glad ut. Jag är lite bitter faktiskt, men det får man väl vara. Och jag är sur på min coach, som ett litet barn.