Trött, tröttare, helt slut

Ja vi red lektion igen idag. Herrejävlar vad jag är trött. Det är jäkligt jobbigt att rida ordentligt och verkligen rida.
Regina tyckte i alla fall att det var stor skillnad på Eldas från förra gången bara. Han lyssnade bättre och var lydigare. Vi red en bana med halter och slalom. Halter är ju himla nyttigt för oss. I trav blev det avsaktningar och slalom.
Sen fick vi jobba lite på volt och ja, jag jobbade arslet av mig. Svetten rann kan man säga. Nu har jag kramp i benen och är trött i ryggen, men det är värt det för stundvis lossnade det jättefint och Eldas fick med sig bakbenen och började trampa under sig. Han är så jäkla stilig när man får till det! Cissi blev riktigt glad av att se honom i den formen.

Cissi och Felicia var med. Vi red lektion samtidigt, men fokuserade på olika saker. Regina är grymt bra på att hålla isär och verkligen jobba med båda samtidigt. Felicia och Harona var så himla duktiga idag också. Full koll i slalomen, sen orkade hon hålla igång galopp i hela varv. Det är ju grymt! Så både jag och Felicia får vara stolta över våra prestationer idag.

Regina är helt kär i båda hästarna. Eldas för att han är så jäkla snygg och snäll. Hon tror han kommer bli kanon! Harona för att hon inte träffat en snällare shettis. Så villig att jobba och så fin. Så Cissi fick vara riktigt stolt över sina underbara hästar idag.

Jag bjussar på bilder. Ni kan ju bortse från den röda klumpen på ryggen och titta på hästen.

Nörd som man är så prioriterades ju uppladdning av bilderna. NU mat!

Lycklig ovetande vad som komma skall ;)

Fina, fina harona

Man måste berömma när han gör fina halter.

Hur snygg är den här hästen när han får till det?

Felicia fick träna att rida utan stigbyglar, nyttigt!

Stor och liten

Finis

Här var vi båda helt slut. Mest jag tror jag

Lagom läskiga filmer och en brutal äckelfilm

Idag har jag haft skräckmaraton. Det behövs ibland. Så..här kommer dom:

Haunter- Lite smått förvirrande men spöklik film. älskar huvudrollsinnehavaren. Det är ingen äcklig film med blod och sånt, det är mer en film där man får tänka och fundera lite. Ganska långsam men värt det
Det innehåller spöken och konstiga händelser. Fast inte spöken på det vanliga sättet, sådär så dom skrämmer folk. Här är det spöken som försöker varna andra. kanske mer mystery (vad kallas den kategorin på svenska?) än skräck.

Helt okej film.





We are what we are -Här är inga spöken, de levande är äckliga så det räcker. Inte jättemycket blod och äckel, men lite. En familj med en egendomlig religion, pappan ballar ur lite och döttrarna får ta hand om familjens traditioner. Ingen rysare, mer konstigt och sjukt.
Också långsam men händer mer på slutet.







Contracted -  En annorlunda zombiefilm. En alternativ syn på hur man blir zombie helt enkelt och här är det en könssjukdom. Eller snarare överförs genom sex. Så det är ingen typisk zombiefilm, är egentligen bara en zombie man följer och följer förvandlingen till zombie. Lite annorlunda och cool. Lite halväcklig mest för att hon ju inte är så fräsch direkt men annars inget äckel. Var väl egentligen varken skrämmande eller läskig. Mer udda och annorlunda.




I spit on your grave 2 - Ingen skräck, bara spänning, massa äckel och rå brutalitet. Ingen film man mår bra av.
Jag gillade verkligen I spit on your grave 1, men den här filmen är helt fristående så man behöver inte ha sett den första. Det är helt andra karaktärer här. Handlingen är väl samma, en tjej blir brutalt illa behandlad och söker hämnd. Jag tyckte nog den första var lite mer brutal och rå, men den här är inte snäll den heller. Här är det massa blod, massa våld, våldtäkt och elände.Det är en bra film och man fastnar. Men är man känslig kanske den blir lite för rå.

Happ så mysig har min dag varit. Konstigt att inte fler vill ha filmkväll här ;)

OS- De dåliga toaletternas regnbågekrig?

Jag tycker synd om årets deltagare i OS. De har kämpat, svettats, krigat och offrat allt för att komma dit de är. Tyvärr är årets OS inte ett sportevenemang. I år handlar det om konstiga toaletter, ofärdiga byggnationer och hbt rörelsen demonstrationer.

Jag tycker homofrågor är jätteviktiga, det är inte det. Jag tycker Rysslands politik gällande homofrågor är förjävliga och stenåldriga för seriöst, inte fasen bryr jag mig om vem någon ligger med eller väljer att dela sitt liv med? Så länge man respekterar varandra och allt sker på bådas villkor så är jag inte särskilt intresserad av könet på folk i ett par. Jag tycker egentligen det borde vara en ickefråga för vem borde bry sig om vem som ligger med vem?

Jag menar att OS, att sportsliga prestationer, hopp, förtvivlan och prestationer hamnat i skuggan av rapporter om diverse protester gällande hbt frågor. Ekonomi och politik överskuggar det som OS står för. Inför OS var medierna mer fulla av bilder på konstiga toaletter och halvbyggda hotell än läget för deltagarna. Visst är de där toaletterna rätt lustiga och man undrar hur de tänkt. Visst undrar man hur de kan ligga så fruktansvärt efter med tidplanering i byggplaner, men nog handlar OS om sport?

Jag tycker alltså synd om årets deltagare. De som deltar i kaostoaletternas och gayrörelsens OS snarare än ett enormt sportsammanhang. Man ska inte glömma de viktiga frågorna (fast hur viktig är egentligen toalettfrågan?) men när det överskuggar det som OS egentligen handlar om tycker jag man är fel ute. Kommer vi komma ihåg årets medaljörer eller kommer vi komma ihåg dubbeltoaletterna?

Sen är det förstås förjävligt att det inte visas på svt så alla kan ta del av det också. Skäms på er giriga människor!

In i skogen

Eldas fick prova nya tränset idag och accepterade det helt och fullt. Det var nog som jag misstänkte, han gillade inte att ha den grå pullarnosgrimman för att det blev för ostadigt med bettet när det är snabbspännen på, pistolhakar. Nu har jag en körnosgrimma på det tränset, det är en nosgrimma som sätts fast i sidostyckena och har ingen rem över nacken. Det stabiliserar och Eldas verkar uppskatta det. På det här tränset fick han sitt svarta favoritbett.  Spännena är mässing, då kan man ju inte ha bett med silverringar ;)

Tror jag ska höja sidostyckena ett hack dock. Rtcker de flesta pullarnosgrimmorna är lite skumma. Den översta remmen får man ha på innersta hålet och den nedersta remmen får man ha på yttersta. Lite konstigt fördelat. Nu set det ut som jag totalt dragit ihop munnen på Eldas men lovar att det inte är så illa, han har rätt mycket skägg så därför ser det ut som om nosremmen är dragen hårt. Men fint va?

Ridturen då?

Alltså.. jag älskar den här hästen så det är helt sinnessjukt. Han var SÅ duktig idag och jag känner mig jättestolt. 

Det blåste lite idag så jag tänkte vi skulle rida i skogen. Vi hittade en fin väg upp i skogen och följde den. Vägen tog dock slut men vi såg fotspår av någon på promenad så vi följde efter dom helt enkelt. Eller enkelt och enkelt. Det var ju ganska offroad. De hade fällt massa träd så vi fick kliva bland stock och sten. Sen blir det ju diken där de kört med maskinerna så man fick hålla koll på fötterna. Eldas var väldigt stadig. 

Folk gnäller på att hästar förstör men fasen dikena efter de där jäkla maskinerna är ju gigantiska! De har förstört totalt. 

Nåja vi klev på, möjde ner lite sly på vägen. Så kom vårt första avgrundsdike (läs 30 cm bred bäck). Eldas trodde att jag blivit galen. Han försökte backa, han stampade och fnös. Han darrade och tvekade länge, länge. Jag ville inte gå på honom för hårt så han skulle kasta sig handlöst så jag satt mest och såg till att han inte snurrade eller backade. Jag småsmackade för att få honom lite mer framåt varje gång.

Så stod vi på kanten, Eldas frustade och tog ett skutt. Jag hade martingalremmen att hålla i mig i så jag följde med.

Vi fortsatte en bit tills vi faktiskt kom fram till ett gigantiskt dike. Människan som gått där hade lagt en bred stock över för att komma till andra sidan, men jag känner att jag och Eldas nog inte är riktigt redo för såna balansakter. Så då blev det total offroad. Vi klev in i skogen för att se om man kunde komma över på något smalare ställe. Överallt var de jävla traktorspåren vattenfylla och Eldas tyckte det var skitäckligt men det gick att övertala honom att hålla sig på mittremsan. Sen kom vi till ett ställe där diket var lite smalare så vi hoppade över. 

Det var fortfarande fällda träd här och där. Eftersom det var snö såg vi inte allt så rätt vad det var trampade vi ner i ett dike eller en grop. Eldas tog det hyfsat lugnt. Ingen panik. Slutligen kom vi upp på känd mark. Då tog vi lite trav sen en lång skritt hem.

Jag kom ihåg att kasta in Eldas i en box direkt när vi kom tillbaka så han inte kissade på gången. Pluspoäng på den!

Ridturen var egentligen rätt äcklig. På en annan häst hade jag nog börjat gråta och hoppat av. Det var ändå rätt tuff terräng och hoppa diken är inte min grej. Sitta på en häst som laddar för att hoppa dike är ännu mindre min grej. Ni vet när dom småtrampar, darrar, frustar och man tror dom tänker hoppa tre meter. Men det gick så himla bra! Eldas och jag var helt svettiga efter skogsturen, men inga skrapsår på benen, jag ramlade inte av och vi kom hem. Det var ett riktigt äventyr och jag är glad att jag delade det med Eldas. 

Utsmyckningen består av guld, blå stenar och vita pärlor. Jag har hittat en kungakrona-brosch som jag tänkt sätta på plattan på nosryggen. En krona åt kung Eldas. Det var samma färger så det blir nog bra. 

När jag kom till stallet gick för övrigt minihästen helt lös. När hon såg mig komma promenerade hon lugnt fram till staketet, där grindarna är, och klev lugnt över understa tråden. Hon fastnade lite med ena bakbenet men brydde sig inte det minsta.

Hon har blivit en notorisk rymmare. Hon går mellan hagarna som hon vill eller står plötsligt på gården. Eftersom hon håller sig på gården är det ingen fara på så sätt, men hon sabbar ju staketen. Hon drar loss undertrådarna överallt och ibland följer stolpar med. Hon bryr sig inte när hon fastnar med ett ben eller så i tråden, hon bara drar tills hon kommer loss.

Så i onsdags kväll hade hon fått med sig allihop. Det stod 10 hästar i ponnyhagen, Karins hästar var ute på lösdriften och käkade mat. Tanya stod i mittengången. Totalt kaos. Så Cissi, Karin och Kristina fick bygga upp staket i onsdags kväll i mörkret. Roligare kan man ha det. När understa trådarna gått av kommer inte direkt någon ström fram, såklart, så just nu har ingen häst någon som helst respekt för tråden. Igår klev både Manny och Nahjar helt sonika över tråden när jag öppnade för att släppa in Eldas. Linus blockerade vägen så Eldas inte bara kunde kliva in så först tog Manny chansen och bara klev ut. Jag stoppade honom dock halvvägs så han backade. Sen tog Nahjar sin chans och han kom ut. Som tur var är han snäll så jag tog bara grimskaftet runt halsen på honom och kastade in honom i hagen igen. Kaoshästar. 

Hursomhelst: bra dag! Fantastiskt bra dag! Eldas är en riktig klippa!

Vilken tur att Eldas fick hela vinterpaketet.... i regnet

Ja hovis var på plats i onsdags och Eldas fick ju då nya skor med 4 brodd + snösula. Nu var vi minsann redo att ta oss an snö och is utan snöstyltor och halka.
Vad händer? Jo det blir regn så all snö försvinner. Bra timing där!
Jaja, det fryser väl på igen och kommer mer snö. Annars får Karin åka vattenskidor bakom oss.

I morgon ska det visst regna typ hela dagen, fram in på eftermiddagen i alla fall. Jag ska försöka släpa mig upp tidigt för att kika när Karin och Maggan tävlar. Sen får vi se om vi tar en tur eller inte. Kyla är okej att stå ut med, regn + kyla är värre. Man fryser ju mer om man är blöt och sjuk vill jag inte bli. Så vi får se. Det är så ruggigt kallt när det är fukt i luften. Det går liksom in i ben och märg än torr kyla.

Norge håller förresten på att forska i hur hästar fryser. De har kollat på i vilket väder hästar helst går in i uppvärmt rum och nu kollar de hur hästarna vill ha täcke. De har tränat hästarna så de kan visa om de vill ha täcke eller inte. Hur genialiskt är inte det?
De har redan konstaterat att just kyla tillsammans med nederbörd är då hästar väljer att gå in i uppvärmt rum och gärna vill ha täcke. I torr kyla klarar de mycket lägre temperaturer utan att söka sig in under tak. Vid soligt väder ville många hästar slippa täcke.
Det är ju värt att fundera på också när man släpar ut hästen i regn såhär på vintern. Hästen kommer ju bli blöt och kall. På lösdriften kan de ju välja att stå under tak.
Forskningen här

Idag ska jag väl släpa mig ut. Han var så himla fin igår kära Eldas. Det känns verkligen som om vi går från klarhet till klarhet. Jag blir bara mer förtjust i denna vackra, snälla och duktiga häst. Han passar mig verkligen, även om han kanske borde ha en lite duktigare ryttare som kan utbilda honom bättre, men vi får väl inte ha för bråttom. Cissi får ju bestämma om hon skulle vilja ha in en mer rutinerad ryttare på honom också för att ta tillvara på honom mer.
Jag känner mig verkligen inte osäker på honom heller. Jag är en rädd ryttare, men Eldas är okej även när han spökar. Visst skulle jag kunna åka av när han kastar sig för något om jag tappar balansen, men det känns också okej för att han inte gör dumma saker medvetet. När han stannar och krånglar vet jag också att jag får fram honom utan protester. Bästa, bästa häst!

Jag måste säga också att Karin imponerar på mig. Hon är hur liten som helst, snäll och vill vara alla till lags. Lite försiktig nästan, men med hästar är hon hur tuff som helst. Hon är självklart inte dum, men hon tolererar inget skit och är samtidigt jättebra på att direkt berömma när de gör rätt. Men att se henne tillrättavisa en häst på 170 är rätt häftigt. Hoppas hon kan föra över det till människor så hon inte tar skit där heller för det förtjänar hon verkligen inte. Jag kommer sakna henne när hon flyttar. Jag är glad för hennes skull och hoppas det kommer gå kanon, men det kommer bli ett tomrum i stallet när hon inte är där. Hon får hälsa på ofta.. vi ska ju tävla bruksridning i vår ;)

Idag ska jag se om jag hittar skumremmen Evelina lånade och hade till Pebbans bett. Annars får jag fixa en ny. Den borde funka att ha som rem på Eldas bett så det inte vrider sig. Ska ta hem det tränset och fixa till det sista också, stör mig på en del detaljer. Ska nog ta hem chambonen också och korta av remmen en del för jag stör mig där också. Inte lätt hörreni. Oh vi har fått rörelseaktiverade lampor i stallet. Hur jäkla bra är inte det? Energibesparande både för lamporna och oss. Fast om man står still för länge blir det mörkt haha, då får man vifta lite så man syns igen.

Marie letar förresten sadel till sitt varmblod. Någon som har en sadel ni ska sälja?

Hepp.. göra något vettigt kanske? Eller slappa tills det är dags att göra något vettigt.

Kall och hungrig

Jag ska alldeles strax äta. Är helt kall och jättehungrig!

Jag red Eldas i ridhuset idag. Småtjejerna hade lektion så jag passade på. Karin red Maggan, trimmade lite inför helgens tävling. Eldas fick gå med chambon och han accepterar den och har fattat vad det går ut på. Han hade fin, låg form idag och sprang inte och tittade i taket. I traven höjer han sig gärna, men sen slappnar han av igen. Equiterapeuten tyckte det var bra att rida med chambon ibland också just för att hjälpa honom ner med huvudet.

Vi tränade övergångar och det gick faktiskt bra. Han stod ut med att stå still i halt även när han blev omsprungen av andra hästar. Duktig!

Billy Allen bettet som sagt. Jo han verkade gilla det. Han skummade massor, tuggade lite och verkade nöjd. Han stretade inte alls emot eller blev jobbig med munnen. Jag har dock ett träns där man fäster bettet i pistolhakar och märkte att bettet gärna ville snurra lite när han pillade med tungan haha. Det ska ju kunna snurra och han tyckte väl det var roligt. När man använde tyglarna blev det ju inte så utan jag såg det på stallgången. Tänkte sätta en rem under hakan, typ curb strap, som håller det lite mer still. Visst vill man att det ska vara rörligt, men kanske inte riktigt så mycket. Med ett vanligt träns tror jag inte problemet uppkommer. Jag är nöjd, Eldas verkade nöjd och vi kommer fortsätta använda det. Variation är ju bra som sagt. Han älskade sitt tvådelade sötmalmsbett men gillade det här också så det är ju bara guld. 

Sen skulle Karin iväg med sin nya utbildningshäst. Hon har honom i träning för att han inte koppar riktigt som han ska. Idag var första gången hon skulle jobba med honom så jag höll henne lite sällskap (någon måste ju ringa ambulansen om det händer nåt).

När jag kom till ridhuset var det helt tomt och nesläckt. Är nästan lite kusligt att sitta där helt själv.

Sen kom då Karin och hästen, som jag glömt vad han heter.

Först longerade hon lite och det märktes att han varit med förr. Han lyssnade fint på rösterna. Hans galopp i höger varv blev dock väldigt jobbig för honom och han krånglade en del.

Sen hoppade hon upp och ja, han var snäll. Det var ingen piggelin häst direkt. Hon fick jobba för att få fram honom och hans rörelsemönster var ju rätt märkligt. Han har en rörelsestörning, vilket ägarna vet om och informerade om och den syntes ju. Kanske blir bättre med muskler. Han är sent inriden så är ganska valpig under ryttare fortfarande. 

Sen kunde vi snabbt konstatera att vi har en Eldas 2. Stå still var inte alls hans grej. 

Så han försökte ta tyglarna

Kanske backa lite

Men till slut så

Skam den som ger sig!

Han är faktiskt rätt söt. Lite ouppfostrad och valpig bara men det blir nog bättre. Karin är ju grym på det hon gör. 

Nu mat!

Att vara omtyckt eller inte omtyckt, det är frågan.

Jag tror att vi alla blir osäkra ibland på huruvida man är uppskattad och omtyckt som person eller inte. Man kanske bemöts på ett konstigt sätt, eller tolkar in saker som egentligen kanske inte finns. Människor behöver ju olika mängd bekräftelse för att vara trygga i sig själva. Människor tycker ju också det är olika viktigt med vad omgivningen tycker om hur man är. En trygg person funderar nog mindre på vad omgivningen tycker än någon som kanske inte riktigt hittat sig själv.

Jag märker själv att det där varierar. I bra perioder bryr jag mig inte så mycket, men i sämre perioder blir jag jätteledsen och låg. Då blir min självkänsla påverkad av andras uppfattning av mig. Jag blir ganska lättstött då och ser tecken på irritation eller ogillande där det kanske egentligen inte finns något.

Men.. sen finns ju de som verkligen inte bryr sig.. eller är det självbedrägeri kanske så man tror att man är älskad fast man kanske egentligen är en ganska irriterande person? Alla har väl några som tycker om en, man dras ju till olika människor och den som någon är bundis med kan ju någon annan avsky. Sen finns dom där som många har svårt för.. och jag undrar om de är medvetna om det?
Alla har väl någon gång suttit på föreläsning, på möte, sammanträde, gått en kurs, tränat eller bara varit i ett sammanhang där det är en person som står ut som alla stör sig på? Kanske är det någon som inte har koll på sociala spelregler, kanske är det en dryg jäkel som tycker h*n är bättre än alla andra, kanske någon som bara är intresserad av sig själv, kanske någon som talar Hela tiden så resterande inte får en syl i vädret eller får ett sammanhang i ämnet.
Jag tror vi haft någon sådan person i alla klasser jag gått i, alla kurser jag deltagit i och alla arbetsplatser jag varit på. Någon som nästan alla irriterat sig på. Man har ju varit artig och trevlig ändå, men bara åsynen av personen har gjort att man blir alldeles matt. När jag jobbade på behandlingshem fick vi in en sån kvinna som var väldigt egocentrerad. Hon talade hela tiden och det var bara "jag, jag, jag". Det gick inte många dagar innan personalen fick hålla ett extra öga på henne för att hon skulle slippa få stryk av dom andra. Hon hade ingen känsla alls för hur man beter sig bland andra, vilket iofs inte är självklart när man har ett missbruk. Den situationen blir ju extrem också eftersom de sitter inlåsta med varandra och kan inte komma undan. Föreställ er den drygaste människan ni suttit på föreläsning med och att ni sen ska vistas med människan i ett låst hus, dygnet runt, i ett par månader. Hur länge skulle ni klara vara trevliga?

Men till saken. De här människorna verkar inte medvetna om hur andra upplever dom. De verkar tralla runt och tro att de är väldigt omtyckta. Då slås jag av tanken att tänk om man själv är den personen? Den som alla himlar med ögonen åt när man dyker upp för att man är så jäkla dryg. Den som alla hoppas på ska vara sjuk eller kanske börja träna på ett annat ställe. Vad jobbigt det skulle vara! Okej inte för stunden eftersom man inte är medveten om det just då, men sen när man fattar läget. Skulle ni fortsätta gå till tex samma pass på gymmet om ni visste att alla i gruppen tyckte ni var skitdryga? Skulle ni försöka anpassa er, eller hellre byta pass och börja om någon annanstans?
Jag tycker det är skitjobbigt att vara där jag vet att jag inte är välkommen. Att kliva in och mötas av att bli totalt ignorerad eller iskalla kommentarer. Jag får ont i magen bara av tanken på det. Jag tycker helt enkelt att det är så sjukt obehagligt. Jag hade bytt pass direkt. Jag hade nog kanske bytt gym t.o.m. Det är synd att man blir så påverkad för ibland kan det ju göra att man ger upp sånt man verkligen tycker om att göra, som stallet tex. Hur mycket drama finns inte i ett stall? Minnen av ridskola där man konkurrerade om vem som var bäst och som skulle ha bästa hästen. Att känna sig ovälkommen där kan ju leda till att man slutar med sin passion. Å andra sidan är ju också frågan hur mycket skit ett intresse är värt att utstå för? Är det värt det i slutändan? Kan man kanske själv bidra till att förbättra stämningen? Ja förutom att hålla sig borta då.
Jag tänkte överge stallet både en och 100 gånger när jag blev utmobbad och mådde dåligt av att åka dit. En annan människa kanske bara skiter i att man inte är välkommen och åker dit ändå. Det finns trots allt många som går runt och tror att de är uppskattade när omgivningen egentligen är skit trötta på dom.

Ja.. tror ni att ni är ärligt uppskattade? Finns det sammanhang där ni kanske bara är tolererade och bemöts väl för att de andra på platsen är vettiga människor som kan bete sig? Kan ni bete er väl mot någon ni irriterar er på? Är det viktigt att vara omtyckt? Av vilka i så fall? Är det viktigt att tycka om alla för att kunna umgås som vuxna människor?

I vissa sammanhang kan man ju inte välja. Man väljer väldigt sällan sina arbetskamrater eller studiekamrater till exempel. Man väljer sällan sin släkt eller kanske partnerns släkt. I många andra sammanhang kan man ju välja. Flytta hästen till ett annat stall om man inte trivs, byta gym om man känner sig obekväm eller träna på andra tider, kanske sätta sig vid välvilliga människor i matsalen.

Hmm det är svårt det där. De flesta vill väl vara bra människor trots allt, eller uppfattas som såna åtminstone. Men kanske lurar man sig själv och tror att man är uppskattad, sen kommer sanningen som en sten i ansiktet.
Djur är bättre, där ger man dom lite godis eller en kram så är man uppskattad. De är inte lika envisa och långsynta heller.

Långt, svamligt men ni fattar säkerligen innebörden av det hela.

Okej.. sista bettet på länge nu då

Ja om Eldas gillar det alltså.

Herregud vilken jävla bettnörd jag är. Varför är jag inte nöjd när jag hittat bett som Eldas älskar? Nej, men måste ju testa nya modeller och uppfinningar.

Men nu är det slut. Nu ska jag inte titta på nya bett på ett tag. Bettförbud för den här damen. Om inte någon därute vill ha hjälp med bettval, jag hänger på direkt! Då kan jag få mitt begär tillfredsställt genom andra.

Jaja.. idag kom mitt Billy Allen bett. Det är vanligt rostfritt, men med kopparinlägg. Kopparn ska göra att det smakar godare och de får mer saliv. Koppar är för svagt för att göra hela bett av, därför har man det lite här och där i andra bett.

Hursomhelst. Det är ett d-ringsbett som synes och Eldas gillade ju den modellen. Vad är då speciellt med det här mot andra tredelade? Jo serni, det är egentligen inte ett tredelat bett. Det är ett rakt bett, som är delat på mitten så man kan snurra på de olika sidorna oberoende av varandra. På bilden här nedanför ser ni att ena halvan ligger med slät sida uppåt och andra halvan har koppardelen uppåt. 

Bettet är alltså inte vikbart åt något håll, man kan bara snurra sidorna oberoende av varandra. Vad är då meningen med det?

Jo, när man rider på vanliga raka bett så påverkas båda sidorna av bettet när man tar ett tygeltag. Eftersom bettet är fast i en enda rak stång så vrider sig ju hela bettet. Med det här bettet påverkar inte de olika sidorna varandra alls och man kan ge finare hjälper där de olika sidorna kommer jobba utan påverkan på andra sidan. Ena sidan sitter fast i mittendelen och andra sidan är lös i mittendelen så rullen i mitten går egentligen inte att rulla på. 

Inom körning använder man ju inte tömmarna riktigt på det sättet så där funkar hela bett bra, jag anser att man enbart ska ha raka bett i körning, men det är min åsikt. 

Men rider man kanske man vill kunna påverka en sida i taget, men hästen kanske gillar känslan av ett rakt bett i munnen, då är det här kompromissen. Så, det är tre delar, men funkar som ett rakt bett förutom att det går att snurra. Jag har läst mycket bra om bettet och många hästar verkar gilla det. De finns i olika utföranden, de bett som finns med rak stång kan användas med den här modellen. Riktigt habegär hade varit ett i sötmalm förstås, men det har jag inte hittat. Kanske lika bra det. Fast det finns westernbett med skänklar som har sötmalm i mittenbiten. Sånt hade jag lätt köpt om jag hållit på med western. 

Ja, vi får se vad Eldas tycker. Han kanske hatar det, vi får väl se. 

Bus med Eldas

Eldas var på hugget idag igen. Jag klev in i hagen och ropade och där kom han promenerandes. Älskade häst!

Idag var det dags för hovslagare. Karin har fått en ny häst på tillridning som skulle skos först. Den var inte helt okomplicerad om man säger så.. Blir intressant att se hur den är i övrig hantering och när Karin ska rida.

Eldas var lite fjantig när hon skodde hans högra sida, men jag tror det var träningsvärk efter behandlingen igår. Han var säkert trött i musklerna. Det gick ju bra, han är snäll att sko, var bara inte lika stabil som han brukar. Nu har han fyra brodd och sulor så nu kan vi rida ordentligt. Woohoo!
Nahjar fick på sig en tappsko också och det visade sig att han hade för stora skor på. Då är det lätt att tappa skorna.
Måste säga att "vår" hovslagare är så jäkla snygg också. Hur kan man se ut sådär när man har sånt yrke? Det är en hon förresten. Andra hovslagare brukar vara lite halvsunkiga liksom men inte hon. Hon är dessutom väldans trevlig och duktig, vilket är viktigast. Men att orka se ut sådär när man svettas och sliter, åker runt till olika stall hela dagarna.. jag fattar inte.

Efter hovslageriet tog jag med Eldas ut på bus. Vi tänkte vara lata och gena till banan och det fick vi (jag) äta upp. Man genar genom skogen och där var det en del blötsnö då. Så vi fick pulsa i tung snö och Eldas gick bakom och flåsade mig i nacken hela vägen. Då fick ju jag motion också.

På banan fick han vara lös. Jag travade honom lite och sen busade jag upp honom i galopp några gånger. Jag tänkte börja nöta in muntligt kommando för galopp, då kan man ta med sig det upp i ridningen sen. Berömde massor när han galopperade också. Banan är nästan lite liten för honom att ta galopp på, han orkar ju inte hålla ihop sig ordentligt.
Jag fick också galoppera. Jag såg antagligen ut som en efterbliven idiot, men det bjuder jag på. För att locka upp Eldas i galopp började jag alltså hoppa och studsa i galopptakt samtidigt som jag manade på och la sen på kommando när han gick över i galopp. Eldas tyckte säkert också jag var knäpp.
Roligt hade vi i alla fall. Jag ville inte göra något jättetungt idag med tanke på gårdagens behandling, utan mer komma ut och få röra sig lite.

Sen tog vi samma väg tillbaka genom skogen igen, återigen med Eldas flåsande i nacken. Man får gå och vifta lite så han håller lite avstånd, det gör så satans hon när de råkar kliva en på hälen och hälsenan.

Det var dagen. Jag är nästan lite sugen på att köra i morgon. Tjejernas ridlektion blev flyttad till fredag så då blir det ridhus på fredag em istället för i morgon. Nu är ju vägarna ganska bara så man skulle kunna köra okej. Jag får se när Karin är i stallet om jag kanske behöver hjälp med att sela. Det har ju gått själv förut, men tror inte jag testat själv med nya selen.
Ja vi får se, nåt hittar vi väl på. Sen fredag ridhus, lördag-söndag nåt skoj och måndag lektion. Längtar redan.

Jag plockade med kameran idag. Det var konstigt ljus ute, sådär så det blir ett blått skimmer över det hela. Fixade till några bilder lite.

Så typiskt Eldas "hallå vad gör du?"

Snyggve

Åååååå gaaalllooopppp!

Snyggt steg har han också

Gaaalllooopppp igen

Eldas mittbena. Sötaste!

Sen rev han lite koner också men de var tydligen inte ätbara

Mystroll!

Seriöst, hur vacker får en häst vara egentligen?

Jag tror han sa nåt här, men förstod inte riktigt ;)