fredag 9 maj 2014

Varde ljus!

Åh jag har fått en sån fin kökslampa av Cissi. Det är en gammal som stod i deras ladugård och jag blev helt kär i den direkt. Jag menar.. den är ju rosa! Så jag fick den, så snällt!

Nu har jag kopplat lite sladd med hjälp av en sockerbit. Huset brinner inte än så länge i alla fall. Sen har jag bytt ut kedjan också så den blev längre. Det fanns sladd över så det räckte. Så nu pryder den sin plats över köksbordet och jag är hur nöjd som helst!

Vädret ser lite bättre ut så i morgon blir det ridning igen. Får nog ta och vara lite seriös nu såhär en vecka innan första tävlingen. Virre ska på samma tävling så vi ska åka karavan. Gött med någon som hittar! Dessvärre tar det 1.5 timme dit och bangenomgången är redan kl 9. Lär åka allra, allra senast kl 7 alltså. Gud så pigg jag kommer vara. Kommer jag inte in på banan förrän typ 15 sen så kommer jag väl börja gråta. Nej hoppas jag har tidig start.

Har precis ätit pannkaka med hjortronsylt. Hjortronsylt är så bortglömt. Det är gudagott!

Hepp slappa nurå. I morgon stall och fint väder *hoppas*.

torsdag 8 maj 2014

Varför är nidbilder av tjockisar roligt, men en kaka i choklad rasism?

Jag stödjer inte rasism i någon form. Eller, jag stödjer inte rasism som jag uppfattar vara äkta rasism i någon form. Alla människor ska ha rätt till samma jobb, utbildning, toaletter, affärer, kollektiv trafik osv oberoende av hudfärg.

Jag stödjer dock INTE kampen mot godis som kan tolkas som rasistiskt med lite god vilja. Som kakor.
Tydligen är ovanstående kakor rasistiska. De visar en nidbild av mörkhyade människor. Ja så kan man tolka dom om man letar fel i samhället. Annars kan man se det som kakor, doppade i choklad, med ett smileyansikte på. Konditorns förklaring var klockren: choklad har den färgen. Ja vad ska han göra? Det är vit choklad, mjölkchoklad och mörk choklad. De har mun och ögon samt lite strössel. Men den mörka kakan är rasism. Varför? Varför är inte den vita kakan diskriminerande mot blonda? Den mörka kakan har inte direkt stora röda läppar och krulligt hår. Det är för faen en kaka doppad i choklad. Nu får väl folk ta och ge sig!
Samma med de där lakritsgodisarna som var kränkande. Ja med lite vilja kunde man nog kanske tolka det som att det var ansikten. Eller så kunde man se det som det var, det föreställde såna masker som finns i olika länder. Ni vet, trämasker. Inidianer har såna, de finns i Afrika, Asien osv. Är jag rasist om jag har en sån mask hemma på väggen?

Jag läste ett reportage för några år sedan om ett gäng mörkhyade kvinnor som kände sig diskriminerade för att färgtonen "nude/hudfärgad" inte matchade deras mörka färg. Nej jag kan säga att mina finska gener som gett mig hudfärgen grisrosa inte heller matchar det klädföretagen kallar "hudfärg". Jag känner mig inte särskilt mobbad för det. Att hitta en ton som ska funka på ALLA hudfärger funkar liksom inte.

Så varför kan man vara så lättstött om man har en annan hudfärg så det hamnar i tidningen att man tycker Nogger Black är rasistiskt? Varför är det värre att känna sig utsatt just pga hudfärgen?
Jag kanske också ska ringa till aftonbladet så fort jag känner mig diskriminerad. För det är jävligt ofta kan jag säga. Jag är kort och tjock, grisrosa och så blek så jag nästan är genomskinlig. Här är mina bästa gråtartiklar i AB:
* Stövlar är inte gjorda för korta och tjocka vader. När kunde jag ha en stövel som satt bra senast? Är de bra i längden hade vaderna behövt vara hälften så breda, är de bra på bredden hade jag behövt vara 2.5 meter lång.
* Ja hudtonen kan vi ta då. Jag är grisrosa och nästan lite blågenomskinlig. Lycka till att hitta strumpbyxor som inte gör mina ben fem gånger så bruna som resten av kroppen. Jo vita finns ju..men vita? Sen kan vi försöka hitta en foundation/puder som inte gör att jag ser ut som en oompaloompa också. Lycka till!
* Byxor: funkar de på bredden är de sisådär 20 cm för långa. Funkar de på längden är det barnstorlek.
* Bio. Nej det är inte mysigt att svälla över i biostolen. Samma på bussar, föreläsningar osv.
* Jag har uppsökt offentliga toaletter där jag knappt kunnat torka mig för att det varit så jävla trångt.
* Jag når inte maten i frysboxar i affären
* Människor jag inte känner kommenterar min kroppsform på stan. Ett fyllo talade om för mig inne på MAX att jag inte borde ät sån mat. Helt öppet. Vuxna människor kan kommentera hur jag ser ut, hur äckligt det är osv.
* Vissa klädaffärer behöver jag ju inte ens stoppa in näsan i. Jag skulle inte ens få på mig deras armband.
* Jag är rätt säker på att jag nekats jobb pga utseendet.

Nu snackar vi inte om att jag är 1.40 och väger 160 kilo. Ändå är det här min vardag. Jag skulle få ihop en bra mycket bättre gråtartikel än några jävla kakor. Grejen är att skulle en mörkhyad bli behandlad så som jag blir, då skulle folk anmälas för hets mot folkgrupp, DO skulle ge böter osv. Men vi andra då? Oss kan man hacka på bäst man vill. Feta människor anses vara lite tröga och sinnesslöa. Dessutom är vi lata jävlar. Men det gör inget, det är helt okej att tänka så.
Därför gör det mig förbannad när man gnäller på kakor, godis och andra skitsaker. Kämpa för verkliga frågor istället. Kämpa för att man ska ha lika lätt att få jobb oavsett om man heter Muhammed eller Erik.

Det här anses vara humor. Dumma feta människor som slåss om hamburgare. Kan ni tänka er ramaskriet om det vore två mörkhyade människor som slogs om.. åh jag vet inte.. friterad kyckling eller vad man nu anser att mörkhyade människor slåss om? Tidningen skulle bli stämd direkt. 

Nej två fel gör inte ett rätt. Men att bråka om chokladkakor får motsatt effekt. Det visar att man har för mycket fritid och letar efter saker att klaga på. Varför leta fel istället för att jobba mot något bättre? Varför inte lyfta fram det som är bra och jobba för att utveckla det? Inte hitta fel på kakor, bh-färger osv. Jag tror inte ens att majoriteten av de mörkhyade bryr sig om chokladkakorna om jag ska vara ärlig. Jag tror att PK människor gör de mörkhyade till offer i onödan alldeles för ofta. det blir vår kamp för att vara så välkomnande som möjligt så det blir löjeväckande till slut.

Nej.. käka en chokladkaka till istället. Skratta åt tjockisskämt och känn er nöjda över att ordet negerbollar snart är förbjudet. 

onsdag 7 maj 2014

Mästerkocken!

Idag slog jag till stort. Jag gjorde lax med ost och sen hasselbackspotatis till det. Ja herregud vad gott det var! Ganska enkelt också, fast potatisen tar ju lite tid. Vitlöksosten passade finfint till tzatzikin så inga vampyrer lär komma och hångla i natt i alla fall.









Det blev ingen ridlektion idag av rätt uppenbara orsaker. Ösregn! Ösregn hela j*a dagen. Vi skulle vara utomhus och ridbanan lär ju ha varit duktigt tung. Så det blir på måndag istället. Börjar bli lite pirrig inför tävling också, är ju mindre än 2 veckor kvar nu. Ihhh! Vi måste ut och köra med Eldas och se så han kan åka transport. Har inte åkt med honom sen han fick sina dampanfall, fast han stod snällt på väg hem utan mellanvägg så det går nog bra. 

Samtal med AF ja. Vi letar vidare. Ska skriva lite papper för att få pengar nästa vecka. Mina dagar hos FK är slut så då får man annan ersättning i 3 månader, sen kan man börja om igen. Den nya ersättningen borde inte bli sämre, hoppas jag! Den baseras på a-kassan, som jag är med i tack och lov. Är man bara med i alfakassan kan det nog bli kärvt. Jaja vi får se. Jag får väl svälta i 3 månader annars. 
Myndigheter är inte direkt snabba i svängarna. Jag är ju myndighetsmänniska men inte är vi lika sega? Eller?

Hepp, det var dagen. Ösregn.. mer regn.. 

Imorgon får vi se om det finns planer för min tillvaro eller fortsatt flummande

Ja det är möte med AF i morgon. Med tanke på att mötet med doktorn gick åt helvete på grund av saker AF helt missat informera om så är jag inte jättetaggad. I september hade vi möte med läkare och FK för att komma fram till att jag skulle arbetsträna. Har något hänt än? Inte så mycket nej.

Nu är det sommar, semestrar och skit så jag kan tänka mig att det är svårt att få till nåt vettigt under sommaren (hoppass! då ska jag dra upp ambitionsnivån och rida/köra 2 ggr per dag.) Men jag vill ha färdiga planer inför hösten. Bara jag vet tex att 15:e aug börjar du där, ja då kan jag ladda.

Uhh stavfelen härskar. Har tagit sömntablett för att sova så jag kommer till mäte 8.30 i morgon. Efteråt ska jag hem till gulleIlone på fika. Frukost snälla?
Sen är det lektionsridning. Nu jädrar ska jag jobba igen!
Funderar på att prova en annan tränare också, kanske träna varannan vecka. Det vore grymt. Någon måste också ta itu med min hopprädsla. Jag tänkte muta Virre om att gå till paddocken och kanske lånbyta hästar, Få se Eldas jobbar ordentligt och hoppa lite. Dumt att jag som är livrädd hoppar massor, men jag MÅSTE hoppa. Hoppas jag kan få med en vänlig själv som kan ta ett hopp-pass med mig. Hur ska jag tänka, hur ska jag inte vara rädd.

Så, jag vill fatta med i dressyren, sen vill jag träna allmänt markarbete, typ bomar, slalom, lygnad och då kanske inte bara fokusera på formen.
Sen som sagt hoppning. Våga komma upp till 5 cm, det är min första mål. Vill någon snäll med och hoppa med mig

Mina drömmar just nu:
Fortsätta med Regina som är grymt bra.
Jobba lite extra med bomar, slalom, kanske inte ha formen som del ett utan andra lösgörande övningar.
Hitta någon som kan hoppa med mig. Gå till paddocken och bygga upp minimala hinder. Gå till ridhuset med ponnyerna och bygga upp några hinden. Jag måste lära mig våga hoppa!

Men sällskap vid uteritter hade varit gulg, men just nu är det en ouppnåelig dröm. Cissi hinner tyvärr inte, Krisina flyttar, då kvarstår två ponnier. Jag kan ju rida med dom ibland men det gick ganska hackigt. Jenny vill ju tyvärr inte ha med mig att göra och Evelina är ju bara medryttare när "hennes" häst försvann. Om Jenny kunde sluta stoltheten och ta på sina big girl panties och våga ha en diskussion på ett samlat sätt så kanske vi kan bli stallbuddies. Utan svartsjuka, lögner och skitsnack. Det är det jag önskar. Att kunna ses i stallet, rida ut, prata om dokumentärer om araber och sen inget mer.Vi behöver inte ha djupa samtal. Jag har inget som helst att göra med vilka andra hon umgås med. Ska hon träffa bästa Marie eller fantastiska Johanna så hänger jag gärna på. Malin går finfint också, inte träffat henne ofta men hon är ju riktigt, riktigt trevlig. Jag och Jenny pratade faktiskt idag i sällskap med stallägaren. Så fort stallägaren gick så flydde Jenny iväg. Men när allt lugnat sig tänkte jag nog stäcka ut handen, säga ja jag gjorde fel också, Börja om? Hej T här, ska vi bli lite stallpolare?
Typ som jag är med Kristina och Riika. Är vi där samtidigt gör vi något gemensamt, dessutom kan vi ibland göra upp plaer om vi vill göra nåt särskilt. Vissa banor kanske man vill ha sällskap med. Om Pollyboll kommer iväg och får sin sista tur så behöver Jenny bara fokusera på Linus och borde nog kunna rida oftare när andra problem är borta. Vet att hon har det skit och haft det skit. Stör mig att inte få ställa upp och finnas där. Om så bara för att ta med en bulle och en bra tidining. Eller en hög med bacon.

Nu flummar jag. HAr tagit sömntablett så jag kommer upp på möte 8.30. Sen som sagt ridlektion, utomhus, i regnet.

måndag 5 maj 2014

Grabbarna grus

Idag fick vi med oss Manny och Cissi ut på tur. Vi gick in i skogen och klev över stock och sten, sen klättrade vi lite upp och ner också. Jag red "barbacka" med mitt egentillverkade hackamore och det gick finfint!
Manny var busig unghäst som sparkade lite bakut i galoppfattningar och försökte välja lite egna vägar. Helt plötsligt försvann han in på en liten stig i skogen. Äventyr!

Det var en mysig tur och vi hade tur som hade solskenet med oss. Efteråt bjöd bästa Cissi på supergod kycklingsallad. Jag fick med mig en kökslampa hem också, SÅ fin! Ska fixa en liten förlängningssladd så ska jag hänga upp den sen så får ni se. Åhhh fin!

Har man jobbat ska man ha mat förstås. 

söndag 4 maj 2014

ko-stalkers

Efter att ha sovit 0 minuter i natt var det lite svårt att komma iväg till stallet, men jag lyckades. Jag och Eldas kom ut på tur. Jag kom ihåg min finfina app så lite statistik:

Vi red 9.8 km på 1 timme och 15 minuter. Fast vi red nog snabbare än så för det gick nog 5-10 minuter innan jag kom ihåg att slå av den när vi var tillbaka i stallet. Sen stannade vi och pratade med lite kossor och får på vägen, men runt en timme tog det i alla fall. Medeltempo 8 km/h, ja vi skrittade mest. Högsta tempo 42 km/h det var nog galoppen skulle jag tro.

Jag testade det lite tjockare tredelade med rörliga ringar idag och han stretade en del också men var bättre. Får ta det ett tag, sen prova det andra igen och se om det bara är allmän stelhet eller om han ogillar det andra. Idag red vi lite seriöst i alla fall. Han fick böja och ställa en del. Gå en del sidvärtes. Till slut gjorde han klockrena tramp åt sidan och sänkte formen, så då slöred vi resten av passet. Han var störtpigg så jag tyckte han jobbade på bra som fick till det så fint. Jag behöver liksom inte traggla, utan är nöjd bara vi får till det. Det är väl nivån jag är på nu ungefär (vi kommer dö på onsdag på lektion)

Eldas fick springa en del och vi hittade ännu en ny väg. Den här var inte lika besvärlig. Vi gick förbi ett gäng kossor som förföljde oss, tur Eldas är kossevänlig. När vi passerade får med lamm tyckte han det var konstigare än ett gäng kossor.
Det blev en galopp idag också.. Jäklar.. Ja jag säger bara att ramlar jag av i den farten då är jag stendöd. Som tur är kanske så går det nästan för fort för att han ska orka göra några större krumbukter heller. Han höll galoppen länge idag. Vi började i en lång uppförsbacke, där sprang han som en idiot, sen ville han bryta av men jag kunde hålla igång den i ett lite mer normalt tempo, inte normalt, men i alla fall inte fullt ös medvetslös. Så helt plötsligt galopperar vi nästan varje tur. Det är han som spontant tar galopp och jag låter honom göra det. Antar det får gå helsikes fort just nu så får jag bromsa upp tempot allt eftersom han stärker sig och hittar balans.

Efter en tur med Eldas kom Riika och jag testade tömköra Zputnik. De vet inte om han är inkörd sen innan och hon vill gärna köra honom. Vid vanlig tömkörning reagerade han inte alls, när jag hängde på grimskaft som släpade efter tyckte han det var lite äckligt först men lugnade sig snabbt. I morgon ska vi hänga på nåt bakom honom så får vi se vad han tycker om det. Så som han reagerade idag så verkar det nog som att han har blivit körd eller i alla fall mycket jobbad med töm.

Eldas hade span på folket som målar huset. Såhär snygg är man då. Han är så himla fin i kroppen nu!

Bebisar!


Nattens kreativitet

Kan man inte sova så kan man alltid pyssla ihop ett pannband. Får se om det håller

fredag 2 maj 2014

Då var kroppen lite uppgraderad igen

Jag hade möte med herr sjukgymnast igen. Jag har lite låsningar i bröstryggen, nacken, en fotled och handleden. Sånt som händer när man gör en ofrivillig och osnygg avsittning. Men nu är det knakat och stretchat så håller jag väl ett tag till.

Man blir så otroligt trött efteråt. Det känns sådär lite avdomnat i huvudet, lite bomullskänsla. Fler borde verkligen ta hand om sin kropp.

Idag var jag visst Josefines favorit i huset. Hon skulle upp och sitta i knät, det var första gången. När jag gick var hon med till dörren och sa hej då, då påminde hon mig om att jag måste ha på mig jackan. Alltså... jag höll på att glömma jackan där men en 2-åring får påminna mig? Herregud det går utför med befolkningen (mig). Söt är hon dock lilla trollet. Alldeles rödhårig och massa lockar.

Imorgon ska jag träffa min minst omtyckta doktor. Vi funkar inte alls hon och jag, men hon är överläkare och psyk kryllar inte direkt av läkare så man får gilla läget. Saknar fortfarande han jag hade precis innan henne, han fattade läget. Det blir väl inga större förändringar.. förlängd sjukskrivning nu när jag ska igång och arbetsträna antar jag. Jag har själv plockat bort en medicin så får se vad hon säger om det. Annars händer väl inte så mycket.
På eftermiddagen tänkte jag rida Eldas en sväng. Kanske tar på chambonen och lånar stora utebanan vid Loviseholm. Han var ju rätt stel och stretig sist. Jag har provat nytt bett två gånger och han verkar tycka det smakar gott, men är inte helt nöjd med det. Ska prova det andra mässingbettet, som jag tror är sämre, men han kanske föredrar. Det jag testat nu är ett smalare med fasta ringar, det andra är ett lite tjockare med lösa ringar. Så vi får se. Stretar han lika i morgon får jag nog se det som att han är allmänt stel, gillar han det tjockare så får jag väl använda det då, även om JAG vill ha det smalare. Men det är ju inte jag som bestämmer sånt. Har bara ridit på hackamore och slöridit sista veckorna med förkylning och skoning på g så det kanske inte är helt konstigt. Vi får se helt enkelt. Han verkar gilla smaken av mässing i alla fall, ser helt nöjd ut direkt efter tränsningen, bara det att han inte riktigt vill ta stöd på det. Men som sagt, kan ju faktiskt vara allmän stelhet också. Testar det andra i morgon, är han stretig tar jag hans älskade sötmalmsbett på lördag och ser hur det funkar.
Bett.. en hel vetenskap och jag älskar det!  

Nu står Pixie och skäller på mig så jag antar det är dags för sängen. Ny dag, nya äventyr i morgon. Får se hur ryggen gillar träningsvärken efter dagens pass med Micke. Ni borde verkligen unna er en tur! Jag har gett mamma och pappa varsin tur i julklapp, vi måste bara få ihop det schemamässigt.
Men som sagt.. sängen!

(Oh, jag och Eldas är anmälda till vår första brukstävling. Yaay! Kan bli roligt.. kan bli fullständig katastrof. Vi får väl se.)

onsdag 30 april 2014

Varför flaggar alla på syrrans födelsedag och inte min?

Ja så tänkte jag när jag var liten och var faktiskt ganska avundsjuk. Syster fyller alltså år idag. Idag flaggas det och det är kalas överallt. På min födelsedag är det är det tusan ingen som flaggar. Okej.. kungen kanske fyller år idag också då, men så tänkte jag ju inte då. Jag trodde alla flaggade för syrran och tyckte det var grymt orättvist. 

Hästarna softade i lösdriften idag. Manny låg mitt i dörren och man skymtar liiiite av Linus rumpa innanför. När jag kom skulle Linus fram och hälsa så då fick inte Manny vila längre, så taskigt!



Eftersom vi ska rida lektion nästa vecka tog jag med Eldas till paddocken. Vi har inte ridit "seriöst" på över en månad. Hoho det märktes kan man ju säga. Stel är bara fönamnet. Jag fick det inte alls att släppa. Han bara lutade in bogen och stretade, så fort han började mjukna började han kasta med huvudet och streta emot. Till slut ville han bara springa, så då fick han väl springa då, fast på små volter och sedär, till slut lossnade det. Han behövde springa in i det, plötsligt sjönk tempot, stegen fick en helt annan gung, innerbogen kom bak lite och hela hästen blev rundare. På köpet kom huvudet ner. Sen orkar vi inte hålla det så jättelänge, men vi fick till det i båda varven så jag nöjde mig med det. 

Sen tänkte jag bara ut och skritta lite. Kristina hade funderat på var en åkerkant slutade så jag tog väl och undersökte saken. Jisses.. jag ska inte ut på äventyr. Jag är envis som en äkta åsna, vilket innebär att vi inte vänder förrän vägen tar slut och vi inte ens kan simma över. 
Såå, jag kan konstatera att man kan ju vara lite normal i huvudet, då kan man gå en liten runda och komma upp typ 30 meter från där man gick ner. Man fick gå ner på gärdet, lite labyrint och sen upp igen.

Eller så kan man ju kolla om man inte kan hamna på nåt bättre ställe. Då kommer man fram till den här finfina övergången. Det var färska traktorspår så det kändes ju stadigt, jag hade dock helt klart föredragit att man inte lämnat ett enormt gapande hål där i mitten.

Jag brukar kunna övertala Eldas att gå fram överallt men idag var inte ens jag själv så himla kaxig. Så jag hoppade av och vi kom över. Hua, inte jättesugen på att gå där så jättesnart igen. Det var ju stadigt, men kunde varit bredare som sagt. 

På andra sidan fick jag då kliva fram i högt gräs, först tog vi höger men där tog det stopp av gigantiska diken, så då fick vi gå tillbaka. Där var mindre diken som jag, väldigt osmidigt, krälade över och Eldas hoppade över. Nästa dike var mycket mindre och utan vatten så där kunde jag lura ner Eldas så kunde jag hoppa upp igen. Vi fick klättra några såna smådiken innan vi hamnade på bekant mark igen. Eldas var rätt nöjd så länge jag befann mig på marken, då kunde han käka lite gräs samtidigt.

Vi hade sällskap av kannadagäss också. Mitt på gärdet.. bara sådär. Fast jag och Eldas var uppfostrade och gick på gräskanten, inte ute bland sådden. 

Så kom vi upp på lilla grusvägen som går runt gärdena och Eldas tyckte han varit duktig så då kunde vi väl springa lite. Okej då jag släppte och det kom en galopp. Andra gången blev det "bara" travartrav. Sen var vi färdiga för idag. Himlen var såhär inbjudande när vi kom hemåt:

Vi fick några vattendroppar på oss men klarade oss väldigt bra, vi hann hem innan det riktiga regnet drog igång. Eftersom det ska bli kallt igen + regn så åkte regntäcket på igen. Hoppas det slår tillbaka snart.

Det var dagens äventyr med herr Eldas. Känns lite som inget är omöjligt när han är med. Jag är en fegis ju! En fegis som galopperar så gruset sprutar, hoppar och klättrar diken och går över världens äckligaste "broar". Sjukt är vad det där.

Härlig kväll på er alla!

tisdag 29 april 2014

Nu kan voffarna åka lagligt i nya bilen

Ja för ni vet att det är olagligt att åka med lös hund i bilen va? Som lös hund räknas också hund som åker i kombiutrymmet utan nät/galler som gräns. Det förhindrar inte bara hunden från att hoppa runt och vara distraherande, utan mest 'r det för att folk inte ska få hunden i nacken vid en eventuell kollision. En hund på 30 kg som slungas fram vid en krock blir väldigt många kilon och utgör fara. Lagen gäller dock alla storlekar på hund. Det ska finnas galler, hunden ska förvaras i bur eller sitta fast i bilsele. 

Jag har köpt ett sånt galler som det nedan. Lite mer rejält än biltemas skräpgaller (jo jag har testat, det sög) men lite billigare än min förra måttbeställda, som tyvärr inte passar i nya bilen. Man behövde inte borra och hålla på, utan det fästs i nackstöden och sitter förvånande stadigt. inget skrammel någonstans. Sen var storleken ställbar så man kunde anpassa den i sidled. Så, nu åker Zaxontaxon lagligt i bilen.
Pixie har jag ju skaffat bur åt så hon hade redan sitt på det torra. Hon är ju så jäkla stressig i bilen, slickar på rutorna, krafsar på väggarna osv, så hon hamnar i bur och lugnar förhoppningsvis ner sig. De har inte åkt i nya bilen än, har haft gamla bilen och gjort slut på lite bensin.. men nu så. Gamla bilen ska ställas av så då är det nya som gäller. Ja gamla bilen hittar förhoppningsvis en ny ägare så småningom. Då ska jag också investera i ett par grindar bak till bilen. Det är guld att kunna ha bakluckan öppen men hundarna fortfarande inlåsta. Tills det är fixat har jag en krok som också är låsbar. Ska testa hur säker den är. Folk ska varken kunna stänga eller öppna luckan då. Måste kolla hur det funkar. Rejäl är den i alla fall. 

I morgon ska jag rida tänkte jag. Lite svalare väder på gång tydligen. Måste komma ihåg fika i stallet någon dag också eftersom jag ramlade av. Får ta det någon dag när de flesta är där. På torsdag kommer i alla fall sjukgymnast-Micke och ger min axel lite skäll så mår vi nog bättre sen.