lördag 11 september 2010

Nära-döden upplevelse




Orkade inte rida i regnvädret igår så jag longerade Raffe istället. Ville se hur han tar galoppen utan ryttare och då kan han galoppera utan problem.


Idag hade vi besök av Hanna och hennes pålle Speeden. Speeden fick prova lite utrustning och vi kollade om han kommer ihåg att han är inkörd. Ja det gjorde han. Han var superduktig och gick som om han aldrig gjort annat!


Inspirerad av det tog jag och körde Raffe. Han var jätteduktig också, travade finfint när jag bad honom. Jag ville inte störa så mycket så vi travade på halvlånga tömmar så fick han bestämma det tempo han var nöjd med. Han har ett helt ok travtempo, lite snabbt ibland kanske men det kan man ju fixa till sen. Har ju bara kört typ 4 gånger så vill inte störa honom allt för mycket.


Dessvärre var vi med om en lite scary grej idag. Vi skulle upp på banvallen en stund. Där är halva vägen grusväg o halva är asfalterad. Vi gick finfint, Raffe var lite pigg eftersom trafiken går jämsides, eller ja en massa meter ifrån, men ändå. Så möter vi då en jäkla rullskideåkare. Raffe kan möte traktorer med släp, bilar med släp, motorcyklar, cyklister, gå över en bro över motorvägen...men rullskideåkare, där går gränsen tydligen. Vi mötte den här karln som hade farten uppe efter en liten nerförsbacke, Raffe stannar o stirrar. När karln är precis framför oss blir Raffe rädd och skuttar.. då blir karln rädd o ramlar (värsta stålmannen flyget) o där fick Raffe nog o drar. Tror inte han dragit sådär om man ridit. Då hade han nog skuttat åt sidan mer men nu gick det ju inte. Så vi drog, i full jävla fart.


Jag blev lite rädd när jag insåg att jag inte hade någon broms alls på hästen. Jag tvinnade tömmarna runt händerna för att få bättre grepp o hängde med allt jag har för att få stopp, men Raffe reagerade inte ens, han bara sprang.
Lite längre fram korsas då banvallen av en vanlig 70-väg och det är hus o sådär. Det är en brant, men kort uppförsbacke precis innan. Så nu får jag ju lite panik. Raffe tänkte inte stanna o jag har ingen aning om huruvida det tänker komma trafik eller inte, om han bara tänker dra rakt över vägen o ner på banvallen på andra sidan vägen, då är det rätt brant nerför.
Precis i foten av uppförsbacken till stora vägen saktar han lite lite o jag tror att jag fått hejd på honom, men nej då kände han att det började gå uppför och ökar igen. Jag inser att det inte kommer gå bra så jag sätter mig på golvet i vagnen och hänger fortfarande i tömmarna.
Raffe kastar sig åt vänster, fortfarande i full galopp. Har ni gjort bredsladd med rockard någon gång? Nu har jag det. Jag var säker på att vi skulle välta men det gick. Väl uppe på stora vägen tvärnitar Raffe, tittar bakåt, frustar lite... o sen skrittar vi hela vägen hem.


Herrejävlar vad rädd jag var. Mest för att vägen tog slut sådär. O för att hur mycket jag än slet och drog så hade jag verkligen noll att säga till om. Snacka om adrenalinpåslag till tusen. Raffe lugnade sig fint o jag körde hela vägen hem så han blev inte rädd för vagnen eller så i alla fall. Vagnen gillade inte bredsladden dock för Herr stallägare upptäckte att jag höll på att tappa ett däck sen när jag kom hem. Ja det hade ju varit fint... Raffe var fortfarande flåsig när vi kom hem trots att vi skrittade hela vägen så vi gick lite i trädgården så han fick lugna sig. Han fick lite mat, en dusch o sen ut i hagen.


Ja hade det inte varit för att bromsen helt saknades så hade det ju varit lite roligt. Fart är roligt.. men hejdlöst utan kontroll är inte roligt. Så nästa gång vi möter en rullskideåkare tänker jag nog gå ur vagnen o lugna herr häst.. fast drar han då så blir det ju ännu värre. Hmm.. hoppas vi aldrig mer möter en såndär helt enkelt.


Jaja.. ska rida lite lugnt imorgon o sen tänkte jag köra igen på måndag o ta med Jenny ut. Bäst att göra det ganska direkt så ingen av oss blir rädda. Vi överlevde, Raffe visade att han minsann kan galoppera jääävligt snabbt om han vill, o jag fick genomleva ett körningsmissöde själv. Har bara suttit bredvid förut när Virres hästar dragit, är inte lite läskigt att sitta bredvid, kanske för att då kan man fortfarande tro att kusken har lite kontroll i alla fall hehe.Nej men jag känner mig inte orolig. Är väl bra att hans instinkt är att springa rakt fram, är värre om han hoppar diken eller ska tvärvända, börjar stegra och krånglar i vagn. Ska hästen nu göra nåt så är nog dra rakt fram det bästa alternativet.


Så.. lite vin...kräftor..o film sen är kvällen klar. Kommer ha grym träningsvärk i armarna i morgon. O kommer nog slockna som ett ljus ikväll.. har fortfarande adrenalin i kroppen.
Imorgon ska jag med Jenny o kolla vagn till travaren. Sen rida lite dressyr på stubbåkern tror jag. Känns tryggast så. Träna på start o stopp kanske =)

Broderskärlek


Det låg en hög med katter i min soffa. Hur söta är dom inte?

torsdag 9 september 2010

Rymlingen är åter

Idag fick Raffe stå. Jag var i hagen och gosade en stund bara, gav lite godis också förstås. Han gick rent idag också, hovis trodde han kunde bli lite öm eftersom han karvade ur sulan en del men än ser det bra ut.

Så kom Fjant hem helt plötsligt. Han har varit borta sådär i flera dagar igen, säkert en vecka. Så helt plötsligt står han på trappen o ropar och vill in. Han var jättehungrig och har magrat en del. Får se hur länge han bestämmer sig för att stanna nu då. Undrar var han tar vägen egentligen. De kan vara ute över natten ibland men inte sådär länge. Han kanske är otrogen?

Ahh fredag. Ska jobba o sen ta en tur med Jenny. På lördag ska jag rida lite tidigare o sen ska jag nog städa kanske. Jag borde göra det, får se om orken och viljan finns.

Återigen har jag fått bevisat att bra män bara är en illusion. Så jag känner mig lite nedslagen faktiskt. Kanske ska ta en depphelg o bara tillåta mig tycka att världen suger. Vi får se.

onsdag 8 september 2010

Nya skor =)

Idag var herr hovslagare på plats så nu har pålle nya skor runtom. Min hovis är så sjukt duktig. Jag är tvärnöjd med honom. Jo alltså han är ju inte billigast i stan direkt men riktigt duktig. Han trollade Raffes fötter jättefina. Vi ska påbörja arbetet med att försöka få bort Raffes plattfothet, man får ta det lite i taget. Jag fick också beröm, han tyckte det redan kändes skillnad på Raffes hovar sen förra gången. Nu var de mer elastiska. Ja fotbad en gång i veckan + smörj med matolja + linfröolja i maten + ett kosttillskott för hovarna borde väl ge lite resultat. Men jag trodde inte det skulle komma så snabbt. Roligt!

Jag o Jenny tog en ridtur och Raffe ömmade nästan inte alls på grusvägen. Kändes konstigt att rida nästan..han är ju grymt öm fram annars. Vi tog ett par traver på stubbgärdena o jag försökte mig på galopp men det gick verkligen inte. Han bara sprang o sprang. Fort som ett as går det i traven, men någon galopp blir det inte. Han kanske inte orkar än helt enkelt. Eller så kan jag inte hemliga knepet. Han kan ju galoppera, jag har sett det. Vi får motionera och bygga mer muskler först kanske.

Ja.. nöjd o glad med fötterna på pålle. Nu nyduschad o ska väl i säng. Natti!

måndag 6 september 2010

Jävla Jenny

Så jag satt o spånade om att det skulle vara coolt att ha en prickig ardenner. Jenny kommer då på den strålande idén att en Noriker skulle passa mig finfint. En Österrikisk arbetshäst.

Fatta schysst att komma med en grov pippi-häst. De används som arbetshästar men går att rida också. Är väl lite som nordsvensk kanske, ser ju inte riktigt lika grova ut som ardenner.

Fula är dom ju inte i alla fall. Finns i massa roliga färger.


Tinkern har fått en konkurrens alltså. Det dryga är att det finns en till salu i Sverige... billigt. O drar man till Österrike så..ja.. Fyyyy Jenny!

Red inte idag för övrigt. Hovis kommer på onsdag så med 2 tappskor och en 3:e som åker när som helst kändes det onödigt. Gos räcker långt.

Nu ska jag sova..o drömma om min bumling-pippi-pålle. Natti!

söndag 5 september 2010

Raffe är som den perfekta pojkvän jag aldrig haft



 Idag tog jag o Jenny en "liten" ridtur på Raffe o Dido. Vi drog upp i skogen på en ny väg och hittade på lite äventyr. Baktanken med det hela var ju att hitta lite kantareller och det gjorde vi faktiskt. Men mest hade vi en dörolig tur!
Jenny hoppade av och plockade kantarellerna medan jag satt på Raffe och hade Dido som handhäst, mitt i skogen. Det gick förvånansvärt bra. Pållarna passade på att förnya sina krafter-ja käka mat alltså. 

Vi fortsatte vår lilla tur på ny mark. Vägen ledde fram till ett lite träskigt ställe där det låg två breda rejäla brädor som man skulle gå på. Det hela slutade i ett litet dike. Happ, Jenny o Dido tog täten då Jenny fortfarande var på marken. Dido gick snällt på brädorna och knäckte den ena över diket (förlåt!) Raffe fick lite småspel av händelsen, mest för att det var så jäkla snårigt också så Jenny o Dido knappt syntes. Men han ville inte riktigt gå på den äckliga brädan heller så han började fåna sig och kom på en helt egen lösning: vi går ut i träsket och hoppar diket en meter från brädorna istället. Det kunde ju varit en strålande idé om inte andra sidan diket var helt tätt av sly och små träd. Här fick jag lite panik faktiskt, trodde jag skulle släpas av hästryggen av alla jävla träd. Men på något sätt lyckades Raffe rädda situationen så jo vi hoppade (kastade oss handlöst) över diket, mejade ner alla små träd i vår väg (förlåt igen!) och överlevde. Tyvärr trampade Raffe av sig sin Easyboot i träsket så Jenny fick leta efter den, och hittade den till slut. Lycka! Hur surt hade det inte varit att tappa bort den på första turen? Över 500 spänn åt helvete liksom.

Jaja.. vi överlevde o fortsatte framåt. Stigen blev jättetrevlig och funkar
 absolut som ridväg. Dock hittade vi skumma skyltar längs vägen:



De här skyltarna satt alltså mitt i skogen, i ingenstans. Vi såg flera skyltar på håll senare. Kändes lite....udda?

Jaja, färden fortsatte tills vi kom ut på en liiiiten väg. Vi chansade (ja vi var lite vilse) och kom till slut fram på kända marker igen och kunde lugnt gå hemåt. Vår tur tog nog typ 2 timmar... men då ingick kantarellplockande, skosökande och allmän förvirring. Det var så jäkla roligt!
Både jag o Jenny känner oss så trygga med hästarna. De är som verkliga kompisar, bussiga, ärliga, lugna och trygga. De är så okomplicerade och jag gör saker som jag inte ens skulle komma på tanken att göra annars. Tinkrarna är fantastiska båda två och Raffe.. ja Raffe är ju ren kärlek.

Skon funkade förresten bra. Var premiärtur idag. Tycker det är helt okej att den dras av mitt i ett träsk liksom. Men annars gjorde den sitt, inget haltande och han verkade inte tycka den var så överdrivet skum. men han tappar snart andra framskon också, det hörs lång väg. Så imorgon MÅSTE herr hovslagare svara!

Hästarna blev switchade idag o fick massa bananchips. Det är goda grejer det. Imorgon ska jag rida buspålle ensam o det kommer bli så mysigt.

Nu ska fräken alldeles strax i säng. Bildbomb från igår o idag kommer när jag får tid. Kram kram!

Mighty Raffe ur grodperspektiv. O galet utfrätt bild.

Bilder Hell yeah 1


Bildbomb från Irish cob riksutställning i Karlskoga sommaren 2010

Himla söt hingst med änglalik behåring.
Samma pålle

Fin Hingst 
Inte så himla ful hingst nej






























Resten var rätt fint det också ;)






Vaddå fin rumpa?













Han pratade lite med polarna också

När den här kom in dog jag en smula

















Inte heller direkt ful dårå


Söt men lite gänglig


















Very mucho fluff som sagt

Fluff!


















Han var en gammal herre. Uppåt 20 tror jag. Men fy fan så vacker!

Sen kom drömhästen in och jag grät nästan lite.




















Sen hände nåt märkligt...
Det kom en massa hår och gick med en häst



















Jag tror inte ni anar hur mycket hår den här hästen hade











Inte helt lätt att se ansiktet


Svansen släpar i marken tom



















Och som avslutning: den söta varelse som jag tänkte slänga in i bakluckan på bilen och ta med hem:

Mini-Garre
Så jävla söt! O fin i turkos grimma <3



Det var fina hästar minsann. Och ja.. Tinker is the shiet. Jag ska också ha ett hårmonster en dag. Kanske inte riktigt så extrem som herrn lite ovanför här dårå.

Kommer bilder på våra stallhästar senare eller nåt. Nu ska jag gosa Raffebumling!

lördag 4 september 2010

Bra kvinna reder sig själv

Igår när jag skulle åka och hämta mitt träns fick jag punka såklart. Kul.. mitt ute på landet.
Jaja, man är väl inte den som är den så jag började väl rota runt bland grejerna. inte helt smidigt faktiskt:

Jag hittade reservdäcket men fick inte loss det. Jag fattade inte alls vad som var grejen med det hela. Måste ändå få påpeka att jag var både arg och stressad så hjärnan kanske inte funkade så bra.
Hittade fina domkraften men den satt fan också fast. Smått frustrerande.
Så jag stannade en bil (för nej bilar som passerar stannar inte frivilligt) och bad om hjälp. Men nej de hade inte tid.

Ännu mer irriterad återvände jag till den j*a domkraften och hittade nån säkerhetsskruv så jag fick loss den. då hittade jag samma grej på däcket och fick ur det ur bilen också. Härligt! Lossade muttrarna på punkadäcket och tog mig an domkraften. Jag har ju bara sett en såndär stor domkraft förut, inte den här pyttelilla saken. Så...blondin som man är..så fattade jag inte alls hur i helvete den funkade. Jag fick faktiskt inte ens veven att hoppa på plats. Nu började jag bli duktigt irriterad och hjärnan stängde väl av lite till.
Rotade fram instruktionsboken till bilen men hör och häpna så räknar den med att man ska fatta hur man vecklar ut domkraften själv. Så inga bilder på hur fan man fick loss veven alltså.

Precis när jag var färdig att kasta skiten åt helvete insåg jag att man kanske skulle böja en grej åt ett annat håll och voila...hela domkraften öppnades. Så in o krypa under bilen o kolla så allt hamnade på rätt plats och veva upp bilen. Domkraften höll, asfalten höll inte. Förlåt vägverket för hålet jag lyckades göra i er fina väg.
När bilen väl var uppe var det ju inga svårigheter. Av med däcket och lyfta på det nya. Då hände ju det typiska. Alltså under tiden jag svurit och slitigt mitt hår hade säker 20 bilar/traktorer passerat. Nu när jag fått på reservdäcket och höll på att sätta dit bultarna så stannar en minibuss med: tjeckiska skogsarbetare. Ja för bönder har inte tid att hjälpa en dam i nöd. Så ut hoppar 3 män runt 25-35 år kanske och frågar fint om jag vill ha hjälp. Visst tycker jag och dom drar på handskar, hämtar nåt att spraya bultarna med och hämtar t.o.m våtservetter till MINA händer. Haha ridderligheten lever och frodas bland tjeckerna i alla fall.
När däcket var på plats tackade jag så mycket för hjälpen, de hissade ner bilen, vecklade ihop domkraften och for iväg. My heroes. Synd att dom inte kom tidigare.. eller bra kanske.. för nu vet jag ju att jag faktiskt kan byta däck alldeles själv om jag får punka. Jag vet också att svenska bönder inte är att räkna med utan man får hoppas att en buss med tjeckiska arbetare åker förbi. Då blir man t.o.m ren om händerna.

Nåväl.. nog med skryt för idag (fast jag är sjukt stolt) Nu ska fröken få på sig kläder och åka till stallet. Dusch av 3 bumlingar står på schemat. Tror jag ska släpa med kameran, är ju fint väder. Ha en fin dag! 

torsdag 2 september 2010

Yaay

Bästa bettet har äntligen kommit! Har beställt från Till Häst, ja Raffe har så stor mun så man måste specialbeställa, men äntligen har det kommit. Ska ta med det efter jobbet imorgon. Har ett sånt till fjordingarna o bara älskart. Men det är ju sisådär 3 storlekar för litet.
Fick tag på B också och ska hämta mitt FINA! träns som har legat där i 4 år snart heh.. Så Raffe får fin skabbfri utrustning i helgen. Om tränset passar..men tror det är full.

Lång story- någon hade sönder tränset under en period när jag inte red. Virre lämnade det till B för lagning o sen har ingen hämtat det. Men nu ska det hem. JAg älskar det tränset också, mitt favorit i världen. Tyglar o snokrem har jag hemma o det är fortfarande mjukt o fint. Åhh.. små skitsaker kan verkligen göra en lite lycklig i världen.

Så nu ska jag äntligen rida Raffe igen. Är över en vecka...säkert nästan två veckor sen pga skabb o tappskor. Men nu ska vi ut. Lycka!

Huvudimplosion

Har gjort justeringar i medicineringen så mitt huvud imploderar snart. Blir bra om några dagar antar jag men just nu är det faen inte roligt. Massa ökad ångest o snurr i huvudet.

Är väl tur att det är nu när Raffebus står med två tappskor så han kan ju inte ridas så seriöst ändå. Har en barfotasko till fram men inte bak. Han är inte lika öm bak men ändå.

Herr stallägare har fått tag på Switch, som ju varit slut där jag kollat. Det blir ju perfa. Då får dom en omgång sebacil på fredag kanske o sen switch på lördag. Sen ska dom som sagt switchas hela vintern och sebacilas 4 gånger till efter den här. Sen får vi se.

Börjar bli kallt ute nu, frostvarning på nätterna. Det är bra, då kan man kasta ut lite saker så kanske de där otäcka krypen dör av sig själva. Ska ju göra om i stallet, få ny sadelkammare så det blir nog bra.

O jag ska ta tag i hästeriet ordentligt igen när det värsta lagt sig med både skabb, tappskor o hjärnimplosion.

Vi ska beställa från Börjes igen förresten. De är billigast på switch i storpack så om någon ska ha nåt så får ni hojta!