söndag 22 januari 2012

Klifri!

Dag två utan medicin och klådan är ett minne blott. Så skönt =)


Känns trist att vara på ruta noll igen visserligen men det ordnar sig. Ofantligt trött blev jag också av att sluta tvärt med medicinen och har lite lätt yrsel. Men klifri!

Jag lärde mig nåt nytt hos psykologen förresten. Hypomanin kan, förutom ett påslag av energi, visa sig som lättirritabilitet och man gör sig då ovän med folk. Hmm om jag söker upp alla jag bett fara år helvete ibland med en lapp från doktorn om att jag inte varit vid mitt sinnes fulla bruk, tror ni jag blir förlåten då? Såna perioder känner jag absolut igen, lätt irriterad, startar bråk och saker som jag stör mig på men annars håller tyst om måste helt plötsligt till ytan.

Förutom det har jag inte så mycket att komma med. Är ofantligt trött som sagt så ska halvslumra igen.

lördag 21 januari 2012

Vad saknas i huvudet på dessa mammor?

Kollade nyss en dokumentär på tv4 play om dessa skönhetstävlingar för barn. Förr var det väl mest i USA men den här serien var ifrån England. Ja jag undrar, vad har brunnit i huvudet på en mamma som tycker att det är en bra start för sin dotter att ställa upp i liknande tävlingar? Små små tjejer, från ca 3 år och uppåt ska tävla i att vara finast. Barnen har löshår, de får fejktänder, klänningar för tusentals kronor och sminkas som små dockor. Det ska tränas, de får egna coacher som lär ut dans, hållning, att snurra rätt, att le rätt. Bakom står någon halvfet morsa med egna drömmar som inte uppfylldes.

Jag är ledsen men jag tycker inte det är godtagbar föräldraomsorg. Ja jag vet att vi döms efter utseende i hela livet och det börjar snabbt. Vem kommer inte ihåg Luciatågen när man var lite tex? Men att växa in i en värld där man tävlar i utseende, hur kan det ge en bra självbild senare? Att hela livet granskas och också faktiskt få veta att man inte duger som man är. För det gör man ju inte när man tvingas ha löständer, löshår och sminkas till oigenkännlighet.

Joo men barnen tycker det är såå roligt. Japp det vet vi alla att alla små flickors dröm är att gå upp 5 på morgonen, solduscha, bli sminkad, få håret fixat i 2 timmar och hela dagen få order: stå där, svara så, glöm inte snurra två gånger, sitt still, nej det där är fel börja om. Man ser ofta gråtande barn, barn som faktiskt inte orkar hålla på en hel dag och den enda som är glad är mamma. Ja om barnet sköter sig förstås. Om barnet svarar fel på en fråga blir det sura miner direkt. Man är bara så bra som man presterar. En del går upp på scen och gör porriga dansmoves när dom är 6 år. Det pratas bantning och skönhetsproblem från start.

Hur ska en sån tjej sen gå ut i världen och känna sig bra? Man kanske kommer in i en tonårsfas när man är allt annat än vacker, man drar iväg på längden, får finnar, är helt ojämn. Hur ska man då kunna hitta ett värde i sig själv?

Sen tycker jag bara hela grejen är så pedofillockande äckligt. Små barn ska se ut som om de vore 20. En del har vulgära kläder, andra har vulgära uppträdanden. Inte någon går ju ut och ser ut som en söt 5-åring.

Nej det hela känns som en WT-mamma som inte lyckades själv. Låt barnen vara barn istället. Vi kommer dömas efter utseende i resten av våra liv, låt dom slippa det så länge det går.




fredag 20 januari 2012

*F*U*C*K*

Varning, gnällkärring vid tangenterna.

Mitt år skulle börja så bra. det skulle bli så härligt allting och gå som på räls. Ny diagnos-ny medicin-nytt jobb-frisk kropp-bättre mående.
Sen blev det inget jobb-ingen medicin-inget bättre mående. Jag menar WTF?

Jag var hos doktorn idag med min kliande lekamen. Nu kliar ögon och insidan av halsen också. Herr doktor sa då direkt att vi får skrota medicinen. Dels för att man ju inte kan gå runt som en loppbiten hund men mest för att en del hudreaktioner kan utvecklas till en livshotande sjukdom när all hud släpper från kroppen. Ohh nej tack. Jag dök in utan tid idag för att ringa är ju hopplöst, så han skulle höra av sig nästa vecka med ny plan. Bort med medicinen direkt och förhoppningsvis bort med klådan.

Hepp, tillbaka till ruta noll då.



Psykologen och jag hade ett bra samtal idag. Vi håller på att sätta fingret på vad vi ska arbeta med. Jag kommer få KBT. Först blev jag livrädd då herr psykolog började prata om att bota kräkfobin med att just kräkas, kolla film på såna som kräks osv. Fatta var fräscht: " O nu tar vi en timmes maraton med amatörfilmade kräkscener". Som alternativ kan man jobba med det man undviker istället. Så jag kan nog räkna med att bli tvingad åka buss och tåg. Jag vill INTE! Jag kommer ligga på perrongen som ett barn och skrika och sparka i benen. Jag tycker det här hade varit bättre om han knäppt med fingrarna så försvann allt det jobbiga.

Jaja.. dagens gnäll. Jag ska ta en till allergitablett nu så jag slipper bli tokig på kli. Då kommer jag nog också somna en stund. Mys mys.

Vad har bilden med mitt inlägg att göra undrar ni? Ja inget alls kan man tycka. Men Google bild har den här bilden som första bild när man söker på "allergi kliande utslag" så då antar jag att bilden får vara med här. Kanske ska börja med en "Dagens bildgoogle".

torsdag 19 januari 2012

Jag river snart av mig huden och dränker i olja!

Efter en sömnlös natt med kliande och brännande hud får jag nog inse faktum: jag är inte bara vintertorr utan det är en biverkan av min nya medicin.
Det kliar så jag blir tokig! Jag har inga utslag eller röda fläckar på kroppen men kliandet är tamefaen outhärdligt! Det kliar på precis hela kroppen, nu har det börjat klia i öronen och underlivet också.

Jag skulle vilja dra på en dykardräkt, fylla den med vatten och skvalpa runt lite. Gaaah!!! Ska ringa doktorn så fort dom öppnar. Han får ge nåt mot klådan eller byta medicin annars kommer jag vara ett stort köttsår snart.






Sökte lite på klåda på google bildsök. Det första som kom upp var en fjällig penis. Det var en spännande start på dagen. En fjällig penis in your face. Tar inte den bilden av hänsyn till folket dock. 

onsdag 18 januari 2012

Boktips!

Ni kommer väl ihåg flickan som blev kidnappad och hållen som fånge i en källare? Nu har hennes biografi kommit ut.

Den var absolut läsvärd. Man tror ju inte riktigt att sånt händer på riktigt men det gör ju det tyvärr.
För de som vill gotta ner sig i vidriga detaljer kommer boken bli en besvikelse. Tycker författarinnan gör ett bra jobb med att bibehålla sitt privatliv och samtidigt förmedla hur hemskt hennes liv var.












Nästa bok handlar om samma tema men är helt fiktiv. Den är inspirerad av Fritzl-händelsen där barn föddes i fångenskap. Boken skrivs ur Jacks perspektiv. Jacks hela värld består av ett rum på 12 kvadratmeter som han delar med sin mamma. På nätterna kommer Svarte mannen in men Jack är då alltid gömd i garderoben. Jack tror att världen endast består av rummet och det han ser på tv. Han har aldrig andats frisk luft, aldrig känt regn i håret eller gräs mellan tårna. Det här är hans berättelse.

Den här boken var grym. Jag läste hela på en natt, det gick inte att sluta. Det är en sagobok på sätt och vis, då allt är genom Jacks ögon. Det vrider vårt perspektiv totalt och ifrågasätter vad som är rätt och normalt.
Jag älskade den!

Är ridsport ingen sport? Är det bara en gullehobby?

Jag skiter fullkomligt i idrottsgalan och Jerringpriset. Jag visste inte ens att det var. Jag blev dock glad när jag blev informerad via facebook att Rolf-Göran Bengtsson vann i år. Vad härligt med lite cred till hästsporten!
Men vad händer? Jo okunniga kränikörer och diverse andra idioter slänger ur sig att ridning inte är en sport, hästarna gör jobbet, ridsport är bara nåt gulligull. Då blir jag arg! Ridsporten är på undantag redan. Man får tex inte subventionerade ridlektioner från jobbet. Nej ridning räknas inte in som friskvård, ridning är en hobby. Jaha. Då vet vi det.

Alltså ja jag kan erkänna att all ridning inte är en sport. Du kan hoppa upp och åka häst, bara sitta som en hösäck och peka dit man ska. Men så är väl alla sporter? Inte tränar landets alla fotbollsspelare alla dagar i veckan? Man kan slöåka cykel också, glida i nerförsbackarna på sin tantcykel. Men det är ju inte den nivån det snackas om nu, det är elitnivå. Hur har inte folk slitit för att komma till den nivån? Ja bra mycket mer än en fotbollsspelare kan jag lova. Varför? Jo:

En ryttare på elitnivå måste träna kondition och styrketräning precis som alla andra idrottare. Det är SJUKT jobbigt att rida aktivt. Dessutom ska hästarna tas om hand och innan man blir kändis så man har råd med personal så får man göra allt grovarbete själv. Det innebär tidiga mornar i stallet och sena kvällar. Däremellan ska man hinna träna, jobba/plugga och sen rida. Hela vintern går man i siande kyla och släpar hö, bär vattenhinkar när slangarna fryser, man mockar, fixar med transport för att ta sig till ridhus, hem och fixa stall, natta hästar sen kanske man kan äta. Vad gör en fotbollsspelare? Packar väskan med träningskläder. Ja jobbigt..

För att få en häst att prestera sitt yttersta är det ryttaren som måste hjälpa till och tänka. Ryttaren bedömer ridvägar och avstånd, ryttaren bedömer tempo, ryttaren ska hjälpa hästen. Jo hästar hoppar naturligt, men inte så som dom gör inne på banan. utöver det ska hästen ha en korrekt sammanställd kost, massage, miljö, sen ska ryttaren själv helst också ha en hyfsad kost, sjukgymnastik osv.

Har någon av alla dessa belackare ridit? Då menar jag RIDIT? Försökt jobba en häst i form? Försökt hålla ihop en häst som bara vill dra? Jag kan säga att i dagsläget har jag inte kondition till att rida en aktiv 30-minuters lektion för att jag skulle svettas bort.

Ännu märkligare är det när ingen gnäller på alla dessa motorsporter. Så det är ok att kalla det sport om man styr en maskin, men inte om man styr en häst? En häst har egen vilja, egna tankar, ska vi testa vilket som är mer svårstyrt?

Rolf-Göran Bengtsson är en sund och bra förebild för alla idrottare. Han kämpar på i ur och skur och får inte ens 10% av den uppskattning han borde få. Att förlöjliga hans insats pga okunskap och bristande intresse är skamligt. Att säga att vi gjort en kupp, alla hästmänniskor i Sverige är ju bara löjligt. kolla upp herrns meriter så får ni se att han förtjänar priset precis som alla andra. Ge fan i att nervärdera och förminska min sport!

 Våga själv sitta på 500 kg muskler som hoppar 1.50 högt. Så får vi se om ni är så kaxiga sen.

Negativt besked

Fick inte jobbet på FK.
Tjejen anmärkte mest på att jag skulle varit mer öppen med strul på tidigare arbetsplats under intervjun eftersom det kommer fram när man pratar med referenter.

Åh jag tycker det är så svårt. Överallt läser man *var inte negativ gällande förra arbete" så jag försöker att inte vara bitter och berätta om att jag farit illa. Men då kan det framstå som att jag mörkar istället.. så ska jag vara ärlig och säga att jag mådde skit och blev illa behandlad? Då kanske de tror att jag är stulnisse istället. Eller gnällig och negativ, svår att samarbeta med. Vad är lagom ärligt?
Jag försöker ju inte mörka heller eftersom jag har referenter från den tiden, då skulle jag väl valt andra referenter.

Det här är bara så INTE en situation jag vill sitta i just nu. Återigen ser jag bara mörker och ingen väg ut. Jag är så ostabil och rasar för minsta lilla. Att sitta kvar med en arbetsgivare som suger all livsvilja ur mig funkar inte. Men får man inte en chans någon annanstans så kommer man ju sitta fast. Så även om medicineringen nu äntligen är rätt. Om jag slipper depptillfällena så ska jag fortfarande sitta fast på ett jobb där jag varje dag vill köra i diket för att slippa jobbet? Det går liksom inte så bra.

Fast i ett ekorrhjul som jag inte kan få stopp på. När drar jag i nödbromsen för gott?

Har gym något moraliskt ansvar mot sina användare?

Jag satt bara och funderade lite när jag läste en blogg. Tjejen som skriver bloggen är sjukt mager, vi snackar armar som är tunnare än på en bebis typ. Hon är inte bara smal, utan verkligen mager. Det finns inget fett på kroppen kvar. Ändå skriver tjejen om hur han ska gå på diet, hon springer på gymet 5-6 dagar i veckan osv.

Jag började då fundera på om ett gym har en moraliskt skyldighet att göra något i liknande fall? Jo man är ansvarig för sitt eget liv osv absolut. Men samtidigt kan jag känna att ett gym någonstans står för en sund kropp. Man tränar för att må bra i kropp och själ. En kropp som då är uppenbart underviktig är ju inte sund. Finns det gym som tar sitt ansvar och hanterar problematiken? Pratar man med personen ifråga? Kanske stänger av personen från att stå på löpbandet i timmar som en idiot? Jag antar att det vore rätt dålig publicitet om en person med anorexi fick en kollaps inne på gymet och ingen har reagerat.

Gym brukar ändå ha en doping och drogpolicy. Där lägger man sig i hur folk lever, borde man inte göra det när det blir sjukligt som anorexi också? Jag har ett minne av att en bekant berättat om ett gym som stängde av en tjej som var uppenbarligen anorektisk och tränade som besatt. Jag kan tycka det är bra på så sätt att personen då kanske inser vad denne håller på med.

Ja jag vet inte.. hur tänker ni?

Dagens naglar


Kunde inte sova i natt så det blev ny nagellack. Lite leopardinspirerat

måndag 16 januari 2012

Kampen mot vintertorr hud fortsätter

Jag och Jenny drog mot apoteket idag. Jag har införskaffat:

                och









Alltså återfuktande hårbottensgel och dagcreme för ansiktet för oss med i normalfallet fet hy. Det i kombination med helkroppssmörj med barnolja varje dusch ska väl få bort torr och kliande hud. Man borde använda kliande hud som tortyrredskap för till slut blir man tamefaen galen!