Som igår, var negativ och irriterad redan när jag åkte till stallet. Skulle iväg på kurs, polishästträningen fortsättningskurs.
Kom till stallet, kopplade på transporten, måste ha kört på nåt för transporten har helt plötsligt totalpunka och åker på fälgen. Happ panik, försökte parkera den där det ska, funkade inte (massa backande och min bil började lukta rök) så körde upp den på gården. Koppla loss, sen koppla på andra transporten som jag tjuvlånade. Där var mellanvägg på plats så släpa ur den också. Vi det här laget gick jag på ren adrenalin. Hade så sjukt ont där revbenet är trasigt och var bara förbannad.
Ut i hagen och hämta Eldas. Borsta lite och sen lasta på. Inga problem med lastningen själv. Kom fram och hann kolla lite på gruppen innan oss, det var svinkallt så jag satt och frös. Jag var fortfarande uppvarvad och började redan irritera mig på hur Eldas brukar bete sig när vi är på nya ställen. Han brukar trampa runt, småspringa, takta och bete sig allmänt odrägligt. Får frågor om han är unghäst ibland, för så beter han sig.
Lastar av och han trampar väl lite vid sadling, hoppar upp och han gör..ingenting. Går runt lugnt där jag ber honom, inget trampande och skuttande. In på ridpasset är han nervös, vilket bara yttrar sig i nervösbajs typ 3 gånger. Han sköter sig som en klippa annars. Gör alla övningar, charmar alla och är helt enkelt underbar. Lastar honom i kolmörker och det går bra också. Så känslan gick ifrån att vara gråtfärdig till att sitta med ett leende på vägen hem. Det var värt allt strul.
Sen för någon vecka sen skulle jag ju köra Eldas. Då sköt de in bössorna på gärdet nedanför stallet och Eldas blev jätteupprörd. Hela han skakade. Då svarade jag upp med att bli lugn istället. Jag ignorerade bufflande och trampande och gjorde det jag skulle. När vi skulle spänna för vagnen fick vi nog göra typ 10 försök för han bara klev iväg. Men jag höll lugnet. När vi kom iväg taktade han lite, men jag höll mig lugn och till slut lugnade han sig också. Han skrittade lugnt på lång töm. Från att ha stått och skakat så det rasslade i selen liksom.
Så vi kompletterar varandra bra. Är den ena jättehög i energi går den andra ner lite. Vi stöttar varandra när det är jobbigt.
Som på träningen igår. Eldas tycker saker är läskigt. Han stannar, tittar, tvekar, trampar lite, men när jag ber honom gå så går han. Jag tycker det är så himla fint!
Idag orkade jag inte göra nåt vettigt. Ont är bara förnamnet. Så jag åkte till stallet och fixade iordning transporten i alla fall. Mockade ur den och satte tillbaks mellanväggen. Konstigt, igår när jag gick på adrenalin var inte väggen så tung när jag plockade ur den, idag vägde den ett ton.
Sen stoppade jag fickorna fulla med godis och gick ut i hagen och gosade. Först med kossorna och sen med hästarna. Bara umgicks helt enkelt. Superfint väder hade vi så det blev en skön dag! Kameran fick följa med så jag fotobombar er väl lite då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar