Åh blev så himla sugen på att köra häst igår när jag kollade på Jenny. Om jag var tvungen att välja mellan att bara köra eller att bara rida i resten av livet så skulle körningen vinna stort. Det är SÅ roligt att köra häst. Min enda start i precisionstävling (där jag minsann kom 2:a) är typ det roligaste jag gjort i livet tror jag. Det går fort och det går runt o det är så jäkla roligt.
Jag får bita ihop till på söndag när jag ska följa med på körtur med en liten nordsvensk. Älska köra häst =D
I övrigt har jag lite huvudbry över var jag ska göra av alla jäkla hästgrejer. Ska tömma stallet på all skit jag samlat på mig. Får fixa en flyttkartong eller två kanske. O sen rensa o sälja sånt jag faktiskt inte vill spara på. Hmm undrar var alla IKEA-kassar jag tagit med till stallet tagit vägen. Tror vi räknade till att vi borde haft 15 st eller nåt sånt i vintras o nu finns nog ingen på plats. Annars hade jag kunnat lasta några såna fulla.
Å andra sidan är det ett välkänt fenomen det där med försvunna IKEA-kassar och stall. Jag tror det finns ett IKEA-kasse troll som är polare med strumptrollet som käkar strumpor så man aldrig hittar båda två.
Nej flyttkartonger blir nog bra. Så nån som vill ha lite hästgrejer? Jag ska ta o smörja upp o tvätta allt, rensa o sortera.
Eh just ja. Jag ska ju sluta vara medryttare. Det kanske jag inte sagt. Hästeriet får bli på mysbasis ett tag. Åka ut till stallet o klappa när man har lust o inte ta på mig massa måsten. Jag tror inte stallet har varit riktigt härligt på flera år, nu pratar jag rent allmänt alltså. Och med undantag av vissa toppar i form av underbara dagar. Jag trivdes som bäst i stall på den tiden då jag o Jenny eller jag o Virre var där tillsammans. Vi mockade, red och skrattade. Det var roligt! Sen blev det mer och mer, scheman, ansvar, ensam, mina jobbtider funkade inte ihop med andras så man fick hållas själv och där dog glädjen. Det blev inte en rolig grej att göra tillsammans längre, lite som att det är lättare att åka till gymet om man är fler som skrattar o har roligt, på samma sätt blev hästandet. Jag vill absolut inte ha ett liv utan häst, men brinner nog inte på det på samma sätt som de som år efter år orkar stå där ensamma mitt i vintern o mocka, på med reflexer, ingen att prata med osv. För en del räcker hästeriet i sig, såsom för en del räcker gymandet utan sällskap, jag vill ha glädjen och gemenskapen också.
Så jag ska inte ha medryttarhäst på ett tag. Jag ska pyssla med häst sådär som jag gjorde förut, i gemenskap liksom. Har sagt till Jenny att jag jättegärna följer med henne och Polly som hästskötare, får fråga Virre då och då om hon tänkt köra häst o vill ha sällskap i vagnen eller sällskap i arbetet med småpollarna. Kanske följa med en vän på en ridtur, men hitta tillbaka till det där roliga. Det var en grej jag gjorde med vänner, såsom andra fikar, så åkte jag till stallet och umgicks. Jag tror jag kommer må bättre av det. Släppa ansvar ett tag. Hästar kommer ju alltid finnas i mitt liv och när jag hittar tillbaka till den där glädjen igen kanske jag kan börja med medryttarhäst igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar