Tillfredsställelsen man får av att klämma en finne

Jag har knappt finnar längre, jag kan få någon liten grej som försvinner direkt, men en redig finne är det länge sen jag hade. Nu lyckades jag få en, mitt på kinden av alla ställen. Det var en såndär som stretar emot lite, sen säger det *pop* och har man otur får man rengöra spegeln sen hehe. Ahhh det är en märklig tillfredsställelse i den där känslan när det ger med sig.

Ja jag inser att det här är årets äckligaste inlägg. För att gottgöra er valde jag den "finaste" finnbilden jag kunde hitta.

Jag behöver börja leva igen. Är erbjuden att åka och borsta finaste Rova, ska försöka få doggen fotograferad på fredag, det är loppis på söndag och jag vill bara...sova. Allt känns så jobbigt.. spelar väl in att jag varit så fysiskt inaktiv under deppen så jag får ont i ryggen av att stå i mer än 5 minuter. Det hjälper ju inte att lägga sig igen då kanske. Idag blev jag helt svettig av att laga mat, inte för att det var jobbigt, utan för att ryggen bara krampar när jag står. I behov av rörelse much? Jag tror jag skulle behöva en sån där människa som hittar på massa roliga saker och sen kommer hem och hämtar mig i mitt liv. En sån som inte lyssnar på nej. Sådär som det var när man pluggade och folk knackade på dörren om man inte dök upp. Det e fan trist att vara vuxen. Om man vetat det när man var 18, fatta hur mycket mer jag hade tagit tillvara på tiden då.

Jaja, imorgon händer...ingenting. Fredag är det doktor o ev foto, lördag händer...ingenting, söndag loppis. FML.