I natt kom ett spännande nytt exempel på det hela. Pixie hostar och harklar slem lite då och då. Veterinären tror på kollaps i nåt med luftstrupen så att hon blir lite trång ibland. Ja så i natt vaknade hon och började. Grejen är ju att hundar inte spottas. Otippat va? Så hon harklar och sväljer. Nu höll hon på ett tag och när hon liksom host/hulkade med öppen mun kunde jag se en stor vit slemklump komma upp i svalget som hon sen svalde.
Jag är väl inte den som är den, så vid nästa attack stack jag helt enkelt in handen i hennes mun och drog ut slemklumpen som var alldeles vit och av storleken som en körsbärstomat ungefär. Mysigare saker har jag gjort men hostandet tog slut.
Nu på eftermiddagen låg kära Pixiehunden i sin korg, när Bebiskatt satte sig på bänken bakom och jamade sådär orosbådande. Det var hans "jag mår illa och måste kräkas" jamande och sekunden efter slängde han en kaskadspya på sovande Pixie, som blev glad av godisregnet och började käka.
Ja det var min söndag, slemklumpar och kattspyor. Ibland är livet mer glamouröst än annars.
Har era katter förresten olika jamanden som ni känner igen? Jag känner igen "ge mig mat", "jag mår illa", "nu tänker jag bajsa", "varför lät du mig stå ute i regnet såhär länge", "jag är ensam" och "hej mamma". Sen har de ju diverse kuttrande, spinnande och muttrande ljud för sig också. Hör man någon katt morra dovt är det bäst att omedelbart lokalisera katten, då har de hittat levande föda som de släpar runt på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar