Kartonger ska vi inte ens tala om. Ge katten en kartong och den har en ingång till en magisk värld. Sen sitter de där, i kartongen, och ser ut som att de hör hemma där helt enkelt.
Här hemma hittar man katterna precis överallt. Ibland skrämmer de livet ur mig, som när man sömndrucket ramlar in på toaletten mitt i natten och nästan trampar på katten på badrumsmattan. Eller kanske när man kommer ut i köket där man slängt en svart kasse på bordet som plötsligt rör sig för att den svarta katten älskar att ligga på plastpåsar. Höjden var nog när jag drog ut underklädeslådan på byrån och hittade en katt där också. Hur lyckades han få igen lådan mer än halvvägs?
Jag älskar mina katter. De är så jäkla... självklara. Som igår när jag stod och gjorde sallad kom två katter och snodde tomat. Alltså..va? I morse snodde ena katten ett knäckebröd ur förpackningen och började knapra på. Jag skojar inte ens. Är alla katter såna? Eller har jag gjort fel nånstans? O gissa vilka som bott i hammocken hela sommaren. Eller vilka som använder hundkojan vid dåligt väder.
Lite bilder på underverken:
 |
| Gissa vem som rivit ner gardinstången? |
 |
| Här ligger vi inte under täcket, vi ligger i täcket |
 |
| På marsvinsburen går bra |
 |
| Hans favoritställning. Så jäkla skön |
 |
| På min garderob |
 |
| I hösäcken |
 |
| I en klädlåda |
 |
| hela gänget |
 |
| på hunden |
 |
| i fönstret är ju en självklarhet |
 |
| man fick plats 2 i hösäcken också |
 |
| Tv eller utsiktsplats? |
 |
| Slutligen kan man käka pizzarester med hunden |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar