onsdag 30 mars 2011

Om hästar kunde blogga..

så hade Raffebulles blogg sett ut såhär idag, stackarn:

Hej Bloggen!
Idag har inte varit en så bra dag. Jag tror världen har blivit konstig. Kanske är dom ute efter mig?
Det började redan i morse. Det kom några män till stallet och gick runt för att kolla hur det såg ut. En del pratar på ett språk som jag inte förstår. Ganska snart började det komma massa oljud från stället där dom hämtar vårt hö. Vi kan inte se in dit ifrån hagen så jag vet inte vad dom gjorde. Vid lunchtid kom två stora lastbilar och förde ett ohyggligt oväsen på framsidan stallet. Sen åkte dom direkt igen. Vet inte vad dom gjorde men det kändes märkligt.
De där männen som pratar på ett konstigt språk har varit i stallet hela dagen och fört oväsen. Vi hör dom bara och kan inte se vad dom gör så man undrar ju vad dom håller på med. Dido säger att jag inte ska oroa mig.


På eftermiddagen kom den där lilla människan som har hand om mig nu till stallet. Hon tog in mig och började borsta. Hennes långa kompis tog in Polly och borstade henne. De två blir ovänner efter en stund men jag bryr mig inte så mycket. Polly kan ju vara rätt odräglig så det är rätt åt henne att hon får skäll. Jag ställde mig och halvsov istället när den där långa människan plötsligt anfaller mitt ben och flyger upp och skriker "stå still" !! Jag blev livrädd och kastade mig in i väggen och förstod ingenting. Nej henne tänker jag inte lita på. Min människa försökte lugna mig men jag var skeptisk.


Till slut fick vi komma ut och gården var full av grejer. Det var ett berg med grus, massa träplankor och skräp, en stor bil och de där konstiga männen sprang omkring. Jag tyckte det var konstigt men min människa lugnade mig. Idag skulle vi på körtur. Det är ju himla roligt och det var fint väder. Polly och den långa människan gick bakom. Vid ett tillfälle mötte vi en silverfärgad liten buss som inte saktade ner. Den bländade lite och jag tyckte det gick för fort så jag klev ut mot mitten av vägen så han fick sakta ner när han skulle förbi. Min människa var inte så nöjd men jag kände mig stolt. 
Sen fick vi trava lite och det är det bästa jag vet, tills den där långa människan blev trött i benen och också skulle åka i vagnen. Vad tror dom jag är? Jaja men jag ställde upp och drog dom två människorna och Polly hon fick springa bakom. Det var ju faktiskt lite roligt. Allt gick bra tills vi nästan är på väg hem, då kom ett monster bakifrån.
Jag såg inte vad det var men Polly dansade och blev jätterädd och jag såg bara något som närmade sig rätt snabbt rakt bakom, men det lät ingenting. Jag fick helt panik och blev livrädd! Fy!


Väl hemma i stallet kom jag ut i hagen bara lite snabbt innan jag fick komma in och få pyjamas för jag var svettig efter dagens tur. Då när min lilla människa skulle hämta mig så hoppade hon också på mig! Jag säger ju det bloggen, dom är ute efter mig!
Nu står jag i min box och äter mat. Hoppas det blir en bättre dag i morgon. God natt bloggen. 


/ Raffe den nervöse

Min översättning:
Byggjobbarna kom idag för att börja gjuta platta i andra delen av ladan. Så ja gården var full av grus, det gamla trägolvet och diverse andra saker.

Jenny och Polly blev ovänner pga en easyboot och ett högerbakben som användes flitigt till att sparka. Den där hästen har Jenny o CO fått för sina synder..fifan. Så vid ett tillfälle satt Jenny på huk för att fixa med skon när Polly knuffar omkull henne så hon landar rakt på stackars Raffe som stod bredvid och halvsov. Han blev livrädd och kastade sig in i väggen och Jenny blev galen på Polly och härjade på henne men Raffe tog nog åt sig. Stackarn. Han lät inte Jenny klappa honom på hur länge som helst sen.
Körturen gick bra tills vi var på sista raksträckan så man ser hem. Då kommer en idiotcyklist och planerar cykla förbi oss på ytterkanten, alltså höger sida. Vi gick på höger sida så varför idiotjäveln inte gjorde som man då normalt gör vid högertrafik, kör om på vänster sida, det vet jag inte. Varför idiotjäveln inte sa nåt eller hoppade av cykeln när han såg att Polly började dansa över hela vägen vet jag inte heller. Just nu är jag mest arg över att jag inte skällde ut honom. Eller att han inte blev nerprejad i diket av Raffe.

Ja sen skulle jag ta in Raffe från hagen igen o halkade förstås så han blev rädd igen. Raffe hade en dålig dag för nerverna. Men han såg rätt nöjd ut när han fick mat ändå.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar